Så kan den fria världen segra i kapplöpningen om försvarsteknologi

Vad skulle du säga är den största skillnaden mellan historiska krig och det pågående kriget just nu?

– Först och främst vill jag tacka så mycket för att jag får vara här och för det fantastiska välkomnandet jag fått i Sverige. Sverige har alltid varit en stark supporter av Ukraina, inte bara under det här kriget utan faktiskt i över 300 år av vår kamp mot Ryssland för vår självständighet. Om vi tittar på dagens krig jämfört med tidigare krig, är den grundläggande skillnaden vi ser idag användningen av drönare och teknologi på slagfältet. Det handlar om EW, elektronisk krigföring, med autonoma fordon och drönare, med mera. Alla dessa teknologier hjälper till, och ersätter ofta människor, säger Dmytro Shymkiv, fd biträdande chef, Ukrainas presidentadministration.

Ny teknologi utvecklas ofta av, eller härstammar från, militären. Kan du ge några exempel på det?

– Klassiska exempel är internet som var ett militärt projekt för att koppla samman militära enheter under attack. GPS utvecklades också som ett militärt projekt. Även de första drönarna utvecklades inom militären, och sensorer för jordbävningar och väderprognoser utvecklades också som en del av militära projekt, eller för att avskräcka Sovjetunionen under kalla kriget. Ett lite märkligt exempel är mikrovågsugnen – teknologin upptäcktes inom ett militärt projekt där ingenjörer märkte att högfrekventa vågor kunde generera värme, vilket kunde användas för att värma mat. Så mycket av den teknologi vi ser omkring oss idag kommer faktiskt från militära innovationer.

Vilken ny teknologi används av den ukrainska militären idag?

– Flera. För det första sker innovation i ett konstant tempo. Vi ser utveckling av autonoma fordon – på marken, i luften och till havs – och förmågan att integrera olika komponenter i en lösning. Ett stort område är optiska navigationssystem – att kunna navigera och känna igen objekt med hjälp av optik, ljudbearbetning och luftförsvarssystem som används för att upptäcka fientliga drönare eller missiler. AI är en nyckelkomponent i denna utveckling och något som skiljer detta krig från tidigare, eftersom teknologin är mycket mer tillgänglig för vanliga utvecklare och ingenjörer.

Vilken av de nya teknologierna som används i kriget tror du kommer få störst påverkan på samhället i framtiden – som ett nytt internet eller mikrovågsugn?

– Jag tror att det mest grundläggande området är AI. Utvecklingen inom AI kommer att accelerera enormt genom alltifrån språkmodeller till optiska system. Och även uppkoppling och förmågan att operera i svårnavigerade miljöer. Det är ett område som också kommer att utvecklas vidare. Jag tror också att vi kommer se stora framsteg inom drönare som levererar saker, men också som kan hjälpa med tunga lyft och räddningsinsatser.

Finns det något land eller organisation som ligger före andra när det gäller krigs- eller försvarsteknologi?

– USA har länge varit väldigt avancerat tack vare stora investeringar. Men vi måste också ta hänsyn till att Kina och Ryssland investerar mycket. Om vi tittar på till exempel missiler – där är USA ledande. Men när det gäller billig och tillgänglig teknologi på slagfältet, som FPV-drönare (first-person view), så måste de vara billiga, tillgängliga i stora mängder och bli mer autonoma. Den teknologin är väldigt avancerad i Ukraina, eftersom vi innoverar sida vid sida med militären. Militären ger direkt återkoppling till ingenjörer, som förbättrar produkten och skickar tillbaka den och får ny återkoppling från militären. Så loopen är extremt kort, vilket möjliggör snabb innovation. Ryssland gör också stora teknologiska framsteg och många ingenjörer är involverade i den ryska militären, också i samarbete med ingenjörer i Kina, Iran och Nordkorea. Vi måste förstå att kapplöpningen inom försvarsteknologi är i full gång. Men jag tror fortfarande – och jag tror starkt – att den fria världen kommer att segra.

Så för att säkra en fri värld och ett Ukraina fritt från Ryssland – skulle du säga att AI och annan teknologi är avgörande?

– Jag tror att det viktigaste är människorna bakom teknologin. Vi måste värna om våra människor. Vi måste värna om våra ingenjörer. Vi måste värna om våra soldater som kämpar, experimenterar och innoverar. Idag är många av de främsta ingenjörerna också militära officerare, och vice versa. Det är ett blandat samhälle i Ukraina där människor kämpar för vår stat, vårt hemland. Därför är det avgörande att vi inte bara pratar om teknologi – AI, drönare, autonomi, uppkoppling, optisk navigation – utan också om människorna bakom som gör detta möjligt; de som skapar produkterna, som experimenterar, misslyckas och försöker igen. Och vi måste komma ihåg att varje ingenjör lägger en del av sin själ i teknologin. 

Sist men inte minst – hur kan svenska och andra nordiska organisationer hjälpa Ukraina nu och framöver?

– För det första: enas. Bibehåll enigheten med Ukraina, inom EU, stöd varandra, lär av varandra. Ta bort byråkratiska hinder för samarbete, särskilt inom försvar. Vissa AI-regler inom EU fungerar i fredstid, men under krig måste vi omvärdera dem. Det handlar om våra länders frihet och självständighet. Samarbeta med ukrainska företag, lär av teknologin som utvecklats i Ukraina, och integrera den med det som utvecklas här. Jag uppmuntrar starkt till samarbete och ömsesidigt lärande. Oavsett om det gäller cybersäkerhet eller AI – vi behöver starkare samarbete. Vi måste komma ihåg att våra motståndare är enade – därför måste vi också vara det.