Stora könsskillnader och låg AI-kompetens bland svenska studenter

I Universums undersökning har över 20 000 studenter på svenska universitet och högskolor svarat på frågor om framtida prioriteringar, AI-kompetens och mycket mer. Undersökningen visar att majoriteten av svenska studenter prioriterar balans, trygghet och mening framför prestation, snabb karriär, lön och förändring.

Samtidigt efterfrågar svenska arbetsgivare raka motsatsen. Universums arbetsgivarundersökning (EB Now 2025) visar nämligen att prestation, driv, förändringsvilja och innovationskraft är de mest eftertraktade egenskaperna – medan balans och trygghet hamnar långt ner på listan.

– Det speglar en värderingskrock mellan generationernas prioriteringar. Studenter påverkas av en osäker omvärld och söker stabilitet, medan arbetsgivare påverkas av lågkonjunkturen och behöver anställda som är flexibla och kan prestera, säger Claes Peyron, Employer Branding Expert på Universum. 

Hur tror du att dessa kan mötas? Varför prioriterar inte arbetsgivarna stabilitet i oroliga tider?

– Jag tror inte att arbetsgivare bortser från behovet av stabilitet – men i oroliga tider väger förmågan att vara proaktiv och anpassningsbar tyngre. Det handlar om att säkerställa att organisationen klarar tuff konkurrens och överlever i hårda tider. Den verkliga framgången uppstår när arbetsgivare lyckas visa att utveckling och trygghet inte står i konflikt – utan kan gå hand i hand. Det skapar både engagemang och långsiktigt förtroende.

Könsskillnader i AI-kompetens och löneförväntningar

I undersökningen syns även tydliga skillnader i AI-kompetens mellan kvinnor och män. 34 procent av kvinnorna har utvecklat AI-kompetens för karriären, jämfört med 49 procent av männen. Även den förväntade ingångslönen skiljer sig kraftigt där manliga studenter räknar med en ingångslön på 39 885 kronor, medan kvinnor förväntar sig 36 544 kronor.

Här anser Claes Peyron att universitet och arbetsgivare behöver ta ett större ansvar för att ge studenter – särskilt kvinnor – tydlig och korrekt information om lönenivåer och efterfrågade AI-kompetenser. Därutöver tror han att normer spelar en stor roll i löneförväntningarna. 

– Kvinnor tenderar i högre grad att underskatta sitt marknadsvärde och fokusera på att passa in – snarare än att ta för sig och förhandla, vilket män uppmanas till. Det påverkar inte bara självbilden, utan också löneanspråken redan innan arbetslivet har börjat. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att dessa siffror är ett genomsnitt över alla branscher. Om en större andel kvinnor studerar till yrken med generellt lägre ingångslöner, påverkar det naturligtvis också det genomsnittliga löneutfallet.

Och vad tror du är orsaken till att AI-kompetensen är högre hos manliga studenter?

– Det speglar bredare mönster vi ser inom teknik och data. Män har historiskt sett dominerat teknikinriktade utbildningar och intressen, vilket gör att de i större utsträckning söker sig till AI-relaterade roller eller kompetenser. Det handlar också om självförtroende – det kan vara så att fler kvinnor än män känner att AI-området är svårtillgängligt, trots att de har samma potential. Här krävs aktiva insatser från både universitet och arbetsgivare för att sänka trösklarna och inspirera fler kvinnor att ta plats.

Årets undersökning visar också att studenter är öppna för fler arbetsgivare än tidigare. I fjol angav studenter i snitt 21 företag som möjliga arbetsgivare, i år 26 – en ökning med 25 procent. Här kan den höga arbetslösheten ha en viss betydelse, tror Claes Peyron.

– Absolut, den ekonomiska oron spelar roll – men det handlar också om att studenter blivit mer pragmatiska och nyfikna. De förstår att arbetsmarknaden är mer dynamisk än tidigare, och är därför mer öppna för branscher och roller de kanske inte tidigare övervägt. Vi ser också att arbetsgivares digitala närvaro och employer branding blivit viktigare – de som är synliga online har större chans att kvala in på studenternas radar.

Sticker Sverige ut i jämförelse med andra länder på något sätt i dessa frågor, och i så fall hur och varför?

– Ja, Sverige sticker ut gällande AI-kompetens – men tyvärr i negativ bemärkelse. Endast 40 procent av svenska studenter uppger att de aktivt utvecklat AI-relaterade färdigheter för kommande yrkesliv, vilket är betydligt lägre än i våra nordiska grannländer: Danmark (62 procent), Finland (67 procent) och Norge (64 procent). Det tyder på att svenska utbildningar inte varit lika tydliga med att AI-kompetens blir alltmer central i framtidens arbetsliv. Här finns en risk att Sverige hamnar på efterkälken i den digitala omställningen. Det betyder också att svenska arbetsgivare under en tid behöver vara förberedda på att lära upp unga nyanställda i dessa viktiga verktyg.