Egenmonitorering ger ökad livskvalitet i Region Östergötland

– Vi har jobbat med egenmonitorering i många år. Johanna och jag har haft tjänsten i förvaltning i två och ett halvt år nu, säger Karolin Peterson, utvecklingsledare Region Östergötland. 

– Vi tog över tjänsten från ett stort införandeprojekt som pågick under två års tid, och det vi har gjort är att utforma hur vi ska förvalta tjänsten i regionen idag, säger Johanna Edhoff Lindell, också hon utvecklingsledare Region Östergötland. 

Berätta för den som inte är så kunnig på området, vilka beståndsdelar finns i egenmonitoreringen?  

– Tjänsten som vi använder i Region Östergötland för egenmonitorering består av ett användargränssnitt som vården använder, och en patient-app som patienten använder. Sedan beställs det medicinteknisk utrustning om patienten behöver det, men man kan också egenmonitorera med hjälp av skattningar och formulär i tjänsten, säger Karolin Peterson. 

Vilka patienter kan det handla om?  

– I vår region har vi i dagsläget mycket astma, hjärtsvikt, hypertoni och även en hel del KOL. Det är de stora patientgrupperna, säger Johanna Edhoff Lindell. 

– Vi har även några patienter inom palliativ vård också, säger Karolin Peterson. 

Hur är patienternas upplevelse? 

– Patienterna är positiva till den här tjänsten. Den skapar trygghet och en egenvårdskapacitet, säger Karolin Peterson. 

Ni som har varit i gång ett tag och ligger före många andra regioner, vilka andra positiva effekter har ni sett? 

– Patienterna lär sig att hantera sina sjukdomar, och blir bättre på att ta hand om sig själva. Det här är ett sätt att lära sig hur ens sjukdom påverkar en, och hur vi kan förebygga svåra fall av till exempel KOL-exacerbationer – att man inte hamnar på sjukhus och belastar vården och förkortar livet. Många av de här patienterna mår bättre i livet, och förlänger livet, med hjälp av det här, säger Johanna Edhoff Lindell.

Andra slutsatser som ni kan dra? 

– Det vi har berättat om här på Vitalis är att det har varit jätteroligt att föra in tjänsten i förvaltning, och att det är en tjänst som ligger i tiden. Det har också varit jätteroligt att samarbeta med vården kring den här tjänsten, och den är lätt att utbilda i. Så det går snabbt att komma i gång om man vill börja, säger Karolin Peterson. 

– Jag skulle vilja slå hål på farhågan som många i vården har, nämligen att patienter ska bli väldigt kontaktkrävande och att vårdpersonal behöver ta hand om många chattar. Så har inte fallet varit, utan patienterna är trygga med att när de faktiskt behöver hjälp finns den nära till hands. Det blir snarare ett minskat kontaktbehov för att man blir mer trygg, säger Johanna Edhoff Lindell. 

– Den vårdcentral som har flest patienter i tjänsten nu har 200 stycken – det är vårdcentralen i Mjölby. Där beskriver sköterskorna att de har ungefär 100 patienter vardera anslutna och hanterar det på ungefär två timmars arbetstid i veckan. Det är med andra ord ett väldigt effektivt arbetssätt, säger Karolin Peterson. 

– Det som krävs är att man ändrar sitt sätt att se på hur vi tar hand om patienterna, och ger dem mer egenmakt att kunna styra sig själva, säger Johanna Edhoff Lindell. 

Vilka utmaningar har ni sett? 

– Den första utmaningen som dykit upp är att vi skulle behöva en tydligare riktning medicinskt när gäller egenmonitorering. Detta är nytt, vi bryter ny mark, och det har varit en utmaning, säger Karolin Peterson. 

Har ni några tips till andra regioner som kanske inte kommit lika långt? 

– Få med er ledningen, både på enhetschefsnivå men också på högre strategisk nivå. Alla måste vara med. Det måste vara väldigt tydligt mot enheterna som arbetar inom egenmonitorering, säger Johanna Edhoff Lindell. 

– Och skapa en enkel förvaltning av tjänsten, så att verksamheterna snabbt och enkelt kommer i gång. Se till att det finns bra stödmaterial för vården att använda, säger Karolin Peterson.