Myndigheters it-projekt ofta försenade och dyra – expert: "Inte förvånad"

Riksrevisionen har granskat statliga myndigheters arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Hela 1 094 projekt vid 136 myndigheter under åren 2013–2024 omfattas i granskningen, med en samlad budget på 40 miljarder kronor.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att effektiviteten brister i flera avseenden, där det tydligaste tillkortakommandet är att närmare hälften av projekten präglas av stora förseningar och kostnadsökningar. Voister har pratat om granskningen med Johan Magnusson, professor och föreståndare på Swedish Center for Digital Innovation, Göteborgs universitet.

– Detta är en konsekvens av en långvarig nedprioritering av it och digitalisering i dessa verksamheter. Man avsätter inte tillräckliga resurser för att kunna säkerställa tillräcklig kompetens, helt enkelt. Till detta har vi en styrning som inte möjliggör en korrekt hantering av dessa frågor, varken internt eller sektorsövergripande, säger Johan Magnusson.  

En av orsakerna till att projekt ofta går över budget och drar ut på tiden är utdragna eller misslyckade upphandlingar. Samtidigt saknas ett heltäckande stöd för upphandlingar inom it-området, skriver Riksrevisionen. Förseningarna förekommer bland flera olika typer av myndigheter, men är särskilt framträdande hos myndigheter med samhällsviktiga funktioner och inom stora projekt. 

Fem procent läggs ned helt 

Granskningen visar också att cirka 5 procent av projekten har lagts ned utan att leverera något resultat. Dessa projekt har kostat 1,6 miljarder kronor. Därutöver är måluppfyllelsen bland genomförda projekt svåra att bedöma, eftersom merparten av myndigheterna saknar systematik i att utvärdera projektens nyttor.  

Ett annat återkommande problem som syns i Riksrevisionens granskning är en utbredd kompetensbrist hos myndigheter, vilket ibland resulterat i konsultupphandlingar och därmed ökade kostnader. För att komma åt problematiken ser Johan Magnusson ett behov av professionalisering.  

– Vi behöver professionalisera utveckling genom att stärka upp allt från kravställning till uppföljning. Detta innefattar etablering av en utvecklingsstyrning, integration av denna styrning i ordinarie styrning och ökad satsning på kompetensförsörjning relaterat till it.  

Låg samverkan bland myndigheter 

Enligt Riksrevisionen har myndigheter i låg grad samverkat inom sina digitaliseringsprojekt, trots att erfarenheter från liknande projekt finns. Därmed finns en onödig risk för dubbelarbete och en ineffektiv användning av resurser. Johan Magnusson är inte förvånad över resultaten i Riksrevisionens granskning.  

– Inte alls, det har stöd i flera andra rapporter under lång tid och i bland annat vår egen forskning. Eftersom vi fortfarande inte gjort något åt saken kommer vi att fortsätta att se dessa brister även framgent.  

Vilka är dina tips till myndigheter? 

– Börja hantera digitalisering som kärnverksamhet. Utveckling kan inte längre ses som en parallellverksamhet som vi gör frikopplat från övrig verksamhet. Sätt tydliga mål i termer av hur snabbt man skall öka andelen medel avsatta för it och digitalisering, och ta större ansvar från högsta ledning kring denna utveckling.  

Vem bär störst ansvar för hur det ser ut, staten eller varje enskild verksamhet? 

– Givet vår förvaltningsmodell i Sverige tycker jag att staten står relativt fri från egentligt ansvar. Samtidigt innebär detta att man kan fortsätta ducka och slippa göra något åt saken. Om man skall lösa det krävs det en förstärkning av kompetens även på övergripande nivå, avslutar Johan Magnusson.