Svenska företag säger ja till AI – privatpersoner säger blankt nej 

I Insight Intelligence undersökning Delade Meningar svarar 0 procent av 1 000 deltagare mellan 16 och 70 år att de har förtroende för AI-företag när det gäller hantering av personlig information som man delar digitalt. Enligt Lukas Berg, vd på Insight Intelligence, kan detta bero på att vi inte förstår AI-applikationer fullt ut. 

– Vi förstår inte hur AI-applikationerna använder vår data. Samtidigt använder var fjärde svensk AI varje dag. Denna skillnad i att använda tjänsterna regelbundet men att samtidigt inte veta hur de hanterar ens information skapar en oro. 

Det kan även finnas en viss kontaktvariabel, menar Lukas Berg. 

– Om man blir osäker på om en bank, vårdaktör eller försäkringsbolag använder ens data kan man kontakta dem och fråga om det. Det är inte lika enkelt med AI-företagen. Ju mer vi använder dessa tjänster utan att veta hur vår information används, desto mer negativa blir vi. 

Fler i filterbubbla

Undersökningen visar också att endast 3 procent är bekväma med att dela sin data för att träna AI-verktyg, och en majoritet (54 procent) är negativa till att ens information används för att träna AI-verktyg för kommersiella ändamål. 

– Det är också intressant att allt fler upplever att de lever i en filterbubbla. Hela 64 procent svarar det, vilket är en ökning sedan förra året. Filterbubblor kan ju ses som en effekt av att vi delar allt mer information som i sin tur ger oss mer riktade erbjudanden, säger Lukas Berg.

Rapport om europeiska företag

En annan rapport från it-företaget Fellowmind, som går vid namn How AI is shaping European businesses, visar att svenska företag nyttjar AI i en något högre utsträckning än sina europeiska motsvarigheter. Det finns dock en oro kring tekniken kopplat till svensk lagstiftning.

– Relativt många svenska företag har börjat använda AI. Däremot tvekar många inför stora investeringar, bland annat eftersom de upplever osäkerhet om lagstiftning och etik. I Sverige verkar vi också vara mer benägna att investera i AI genom praktiska och gradvisa förbättringar snarare än genom stora och radikala initiativ, säger Arvid Josefsson, AI-strateg på Fellowmind, i ett pressmeddelande.

Utmaningar med säkerhet, etik och tillit

Riskerna som svenska företag ser med AI rör bland annat informationssäkerhet och integritetsläckor, felaktigheter och frågor om pålitlighet, etiska utmaningar och omställning av jobb samt brist på transparens och tillit.

– För att inte tappa fart i den globala AI-utvecklingen behöver svenska företag en tydligare strategi för att hantera regelverk och etik, samt öka förmågan att mäta och optimera AI-investeringar. Vi ser att svenska företag har potential att leda utvecklingen – om de får rätt stöd i att förstå och hantera AI:s regelverk, säger Anna Kleine, vd på Fellowmind.

Sverige skiljer sig i användandet av AI

Undersökningen visar att svenska företag är sämre på att mäta effekten av AI (54 procent) än vad man är i Europa i sin helhet (60 procent). I Sverige tenderar man även att ha särskilt utsedda AI-ansvariga i verksamheten, medan europeiska företag snarare har AI-team.

Sverige går även sin egen väg när det kommer till hur och när AI används, vilket främst är inom robotiserad processautomation (RPA), maskininlärning och datorstödd affärsanalys. I Europa används AI främst vid kundinteraktion och innehållsgenerering.

Generella ”findings” i denna rapport är att små och medelstora företag huvudsakligen använder AI inom marknadsföring medan större organisationer använder AI inom försäljning, ekonomi och logistik. Branscher som tillverkning och offentlig verksamhet använder inte AI i samma utsträckning som övriga.

Fellowminds undersökning hade drygt 500 respondenter från Finland, Danmark, Nederländerna, Tyskland, Polen och Sverige.