Färre stuprör och stor kommunhatt i Karlstad

– Vi har en it-avdelning och en avdelning som heter Digital utveckling och innovation, och för dessa två linjeorganisationer har vi en agil leveransorganisation. Vi använder medarbetare från båda avdelningar för att leverera it-tjänster till kommunen och arbetar i en agil kontext med scrum- och safe-ramverken i botten, säger Lars-Göran Sundgren, it-chef, Karlstads kommun.

Hur går det arbetet?

– Vi har hittat en tydlighet i leveransen, och vi har tagit bort gammalt stuprörstänk. Det är en helhetsleverans som berör alla utvecklings- och driftsteam och som i slutändan kan mynna ut i en totallösning.

Med målet om att en och samma lösning ska gå att applicera på olika verksamheter i kommunen?

– Absolut. När vi tittar på användarnas behov ser vi om vi har lösningar i vår digitala plattform som kan stödja dessa. Om inte kanske något nytt måste utvecklas och då ser vi om vi kan utveckla något som kan användas och motsvara fler användares behov, istället för att vi gör specifika lösningar för varje enskilt behov.

Har du något exempel på det?

– Digital underskrift är ett sådant exempel som många verksamheter efterfrågar. Där tittar vi på en lösning som via API-anslutningar av verksamhetssystemen ska kunna användas av flera, trots att det bara behövs en lösning som ligger i vår plattform.

– Samma tankar har vi runt digitalt arkiv. Det kan finnas flera verksamheter som har användning av det och det kan därför vara ett område där vi kan utnyttja en grundläggande, teknisk lösning.

Hur påverkas ert arbete av det ekonomiska läget?

– Alla kommuner, regioner och myndigheter har ju ett ekonomiskt tufft läge nu. Det innebär också att vi måste välja vad vi satsar våra utvecklingspengar på och att vi hittar vad som verkligen är nödvändigt att utveckla och prioriterar detta ganska hårt.

– Den andra delen handlar om att vi som it-leveransorganisation också måste effektiviseras, och att vi arbetar med rätt teknik så att även vi kan kapa kostnader där det går.

Det kanske är en taktik som är bra även när det ekonomiska läget är bättre?

– Absolut, det är klart att det är bra att vi gör rätt saker för skattebetalarnas pengar och bygger en teknisk lösning som är hållbar över tid. Det är en viktig aspekt i det hela.

Hur hittar ni en ”teknisk lösning som hållbar över tid”?

– Förutsättningen är att vi lyssnar på användarna och de behov vi ska tillgodose. Vi är ju till för att skapa olika möjligheter för våra användare att arbeta digitalt. Då måste vi titta på hur användarkraven ser ut, vilken teknik som är lämplig, och att detta byggs på ett strukturerat sätt, med grundläggande arkitektur i bakgrunden.

Du har beskrivit det som att man måste ha hela kommunhatten på när man investerar. Vad menar du med det?

– När vi inför nya förmågor i vår verksamhet och när digitaliseringen ska bli en möjliggörare för att faktiskt hitta lösningar på de ekonomiska och kompetensförsörjningsmässiga utmaningarna som finns, kan det bli så att det kostar i en ände och tjänas in i en annan. Antagligen innebär det ökade kostnader för teknik, licenser, och personal som ska drifta och möjliggöra tekniken. Men effekten hämtas hem i den andra änden, ute i verksamheterna. Vi kan göra vårt jobb bättre, billigare i vissa fall, och med en större kvalitet. Därför måste vi ha ett helhetstänk i kommunen och inte i varje stuprör för sig. Alla behöver ha kommunhatten på när vi tittar på hur vi ska använda våra pengar.