Hög digitaliseringsvilja men låg kunskap bland Västerbottens småföretag

Kartläggningen gick under namnet Kadil (Kartläggning av digital mognad i landsbygdsföretag) och företagen som deltog i rapporten var mikro- och små landsbygsföretag, med upp till 49 anställda.

Finansiär för projektet var Jordbruksverket som genomförde en utlysning om att höja den digitala mognaden på landsbygden. Västerbotten ansökte och fick projektet godkänt. Arbetet leddes i samverkan mellan Almi Nord och Handelshögskolan vid Umeå universitet.

– Det passade oss bra eftersom Västerbotten till stor del består av just landsbygd. Vi var också av uppfattningen att mognadsgraden i regionen varierar, och genom projektet kunde vi se att det faktiskt var så, säger Lena Bieblad, Digitalisering och innovationsledning vid Region Västerbotten.

135 landsbygdsföretag besvarade regionens enkät. Därtill genomfördes 23 intervjuer för att få en mer nyanserad och fördjupad bild av företagens inställning och attityd till digital utveckling.

Effektivisering och konkurrenskraft två drivkrafter

Kartläggningen visar att företagens främsta drivkrafter för ökad digitalisering är en ökad effektivisering av verksamheten, att stärka konkurrenskraften och möjligheten att nå en större geografisk marknad. 

I projektet undersökte man även om det finns några gemensamma nämnare mellan dem som hamnar efter. Om det exempelvis kan vara så att företag inom vissa branscher eller företag som har kontor på vissa platser inom regionen, ligger på efterkälken.

– Detta var dock inget vi kunde se i denna studie. Däremot vet vi från tidigare studier att företagsstorlek har betydelse, men eftersom denna undersökning riktade sig mot just mikro- och små företag, kunde vi inte riktigt se sådana skillander.

Nyfikenhet och vilja att ta emot hjälp

Dock fanns en tydligare positiv gemensam nämnare bland mikro- och småföretagen, nämligen intresset och nyfikenheten.

– Även om företaget är litet och ligger efter ser man nyttan med digitalisering. De vet bara inte vad som är bäst för dem och hur de ska bära sig åt. Det är tydligt att det inte finns någon tydlig digital strategi, säger Bengt Strömgren, strateg innovationsledning vid Region Västerbotten, och fortsätter:

– I små företag är det också vanligt att en person har flera olika roller, och då är det svårare att hinna sätta sig in i digitaliseringsfrågan. De har heller inte den rätta kompetensen. Men det finns en stor nyfikenhet och en vilja att ta emot stöd, där över hälften av företagen önskar hjälp.

Tid och bristande kunskap två hinder

Många företag upplevde tiden som ett stort hinder. Man hinner inte jobba med de här frågorna.

– Vissa företag uttryckte också ett behov av att någon oberoende aktör gå in och ser över deras verksamhet med nya ögon. Därför att om man inte har tillräcklig digital kompetens kan man inte heller se sina behov. Istället blir de ofta uppringda av någon försäljare som säljer något specifikt system och personen som svarar kan inte bedöma om det som erbjuds passar dem. Ibland blir de kanske till och med lite skrämda av försäljaren, säger Lena Bieblad. 

Vad är på gång härnäst?

– Vi har precis satt igång det nya projektet DOVI – Digital Omställning Västerbottens Industrier där vi ska jobba tillsammans med små- och medelstora industriföretag, med upp till 249 anställda. Vi ser att det även bland dessa företag finns en brist på digitala strategier. Så detta ska vi titta mer på, och försöka hjälpa dem med, säger Bengt Strömgren.

– Vi kommer även bjuda in företag till att träffa varandra. På så sätt kan de samarbeta och få inspiration av varandras digitaliseringsresor, säger Bengt Strömgren.