Forskare: Då blir elflyg kommersiellt lönsamt 

Forskare från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har i studien "A cost-benefit analysis of all-electric flight – How to do a CBA for a non-existing technology?" granskat de samhällsekonomiska konsekvenserna av helt batteridrivet flyg från år 2030 och framåt. Beräkningen bygger på hur utbud och efterfrågan såg ut för flyg under 2019 för rutter under 1 000 kilometer inom och från Sverige.

Forskarna har kommit fram till att flygbolagens så kallade producentöverskott kan öka med elflyg jämfört med basalternativet där flygbolagen måste blanda in biodrivmedel i jetbränslet utifrån EU:s Fit for 55-förslag. På så sätt kan elflyg vara kommersiellt lönsamt på en del av rutterna som studerats, under förutsättning att det år 2040 finns tillgängliga elflygplan som har kapacitet på upp till 100 passagerare med en räckvidd på upp till 650 kilometer.

Producentöverskottet på elflyg varierar dock mer än för konventionella flyg, vilket innebär att vissa rutter skulle bli mycket mer lönsamma, medan andra skulle vara olönsamma.

Höghöjdseffekter försvinner

Ett plus med elflyg är att höghöjdseffekterna kommer att minska. När det gäller “vanliga” flygplan ökar påverkan på klimatet kraftigt vid flygningar över cirka 8 000 meters höjd – en effekt som skulle försvinna med elflyg.

Ett minus är dock att elflygen antas vara långsammare än konventionella plan, åtminstone fram till 2050. Därutöver har forskarna inte räknat in investeringskostnader på exempelvis laddinfrastruktur och batteribyte som behövs på flygplatserna. Därmed tyder resultaten på att samhällsnyttan av elflyg totalt sett är positiv, men med vissa reservationer.

Forskarna rekommenderar att samhället stödjer forskning och utveckling av elflyg och den batteriteknik som krävs, men i övrigt låter marknaden sköta sig själv. Man skriver i rapporten att “inga andra styrmedel verkar behövas för att få elflyg att flyga”.