Nytt it-forskningsstöd ska utveckla Karolinska Institutet

Karolinska Sjukhuset Utifrån

Foto: Mostphotos, Adobestock

Karolinska Institutet (KI) genomför just nu, tillsammans med flera andra lärosäten, en stor satsning inom it-forskningsstöd. Det nya stödet ska öka förståelsen mellan it och forskning, och effektivisera arbetet genom att forskare får syssla med vad de gör bäst. Det övergripande målet är att det nya arbetssättet ska hålla kvar KI i toppen av internationella rankningar.

It-avdelningar vid de flesta lärosäten är traditionellt duktiga på att leverera standardiserad it, så som Office-paket, klienter, nätverk och dylikt, men det täcker inte upp alla behov som forskningen har, säger Mikael Wettercrantz,  IT-arkitekt och strateg vid Karolinska Insitutet.

För att råda bot på detta har Mikael Wettercrantz lett projektet med att ta fram en nationell referensarkitektur för att utveckla it:s stöd till forskningen. Denna arkitektur är nu även klubbad av ITCF, vilket omfattar alla it-chefer vid svenska högre lärosäten. På sikt är förhoppningen att den bland annat ska överbrygga gapet mellan forskningen och de interna it-avdelningarna.

Forskningen skiljer sig mycket från andra verksamheter. Den är väldigt snabbrörlig och forskare vill ofta ha lösningar som endast ska fungera i några veckor för att man ska testa något, medan it-avdelningen ofta gillar trygghet, långsiktighet och en årscykel med förvaltningsplaner. 

Anställer personer med forskarbakgrund

Nu håller KI på att implementera referensarkitekturen och anställa personer som normalt inte finns på en traditionell it-avdelning. Det handlar främst om individer med forskarbakgrund, som fullt ut förstår forskarnas vardag.

Det gör inte vi vanliga it-människor på samma sätt. Vi kan omsätta krav och behov i någon form av it-termer men att förstå vad de egentligen efterfrågar är inte så lätt. Ifall en forskare frågar it-avdelningen om stöd att ta fram nya algoritmer för en ny ML-modell så kan inte it leverera det idag.

Här kommer en ny it-forskningsstödsgruppering in i bilden, som från en central funktion ska öka effektiviteten.

I takt med att grupperingen växer till sig kommer den i KI:s fall bemannas av tekniska så väl som mera forskningsnära kompetenser. Kompetenser som traditionellt inte finns på den vanliga it-avdelningen, men som finns vid lärosätena.

De sitter på institutionerna eller vid forskningsprojekten idag. Problemet med det är att de inte alltid är fullbelagda, det finns inte tillräckligt mycket att göra. Då får de istället utföra uppgifter som de är felkvalificerade för. Man får mer utväxling genom att flytta dem till en central funktion.

Olika roller vid olika tidpunkter

Ett annat problem som finns inom forskningsprojekt är behovet av olika roller vid olika tidpunkter.

Exempel: Ett projekt får finansiering för att anställa en person, då anställer man en databasadministratör för att bygga databaser. När projektet sedan går in i nya faser försvinner den rollen. I nästa skede behöver man istället en analytiker, därefter någon som är bra på att strukturera resultat och sist men inte minst kommunicera ut dem.

Då sitter man fast med sin databasadministratör som inte kan de andra stegen. Men flyttar vi det till centrala grupperingar kan vi ”låna ut” personalen till olika delar av forskningsprojekten.

Vad ska den här satsningen innebära för KI på sikt?

Det här handlar om att stödja våra forskare på absolut bästa sätt, både kostnadseffektivt och tekniskt.

Vi vill hålla KI kvar i toppen av internationella och nationella rankningar. Så det här handlar om att stödja våra forskare på absolut bästa sätt, både kostnadseffektivt och tekniskt. Genom referensarkitekturen ska forskare inte behöva hålla på med saker som avtal och etikprövningar eller tekniska delar som integrationer och dataöverföring, utan de ska syssla med det de är bra på.

Sedan handlar det ju även om att stödja forskning i Sverige och globalt. Min personliga uppfattning är att det enda sättet att ta sig framåt i samhället är genom forskning och utbildning, och att förvalta det som forskas fram.

Hur ser er verksamhet annorlunda ut om två år?

Då har vi byggt upp en högkompetent it-forskningsstödsgruppering inom it-avdelningen med ett brett kontaktnät till andra lärosäten, beräkningsresurser och annat som forskarna behöver.

 Parallellt kommer vi ta fram nya tjänster som forskare behöver, och skrota de som inte behövs. För vissa äldre forskare kan även lite teknisk guidning behövas, men då måste vi först ackumulera kunskap i it-organisationen så vi förstår deras exakta behov. Det är inte förrän då vi kan få dem att exempelvis sluta med Excel och köra sin data i större beräkningsresurser.

14 november 2022Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Fredrik Adolfssondigit

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng