Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Så jobbar Årets AI-svensk

Markus Lingman 960640

Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att få skräddarsydda behandlingar baserade på vårt unika genom. Det menar Markus Lingman, överläkare i Region Halland som 2020 utsågs till Årets AI-svensk. 

AI kan bara komma till nytta när man skapat rätt förutsättningar. Innan det går att sätta igång med AI måste ett digitalt ekosystem finnas på plats, innehållandes alla funktioner och kompetenser som behövs. Att få till det är den stora utmaningen för AI-tillämpning i Sverige och svensk vård, säger Markus Lingman, överläkare och strateg i Region Halland.

Det här ekosystemet har Region Halland lyckats bygga upp, mycket tack vare samarbeten med Harvard University under ett antal år samt med Högskolan i Halmstad.

Det behövs förstås personer som kan computer science, men det behövs även kompetens kring juridik, etik, klinik och så vidare. Sedan behövs en väldig massa data och en ledning som begriper vad AI kan innebära. Alla de delarna har vi här i regionen.

Just nu pågår det forskning inom flera olika områden i Region Halland för att se mönster i stora och komplexa datamängder, varav några av dem har blivit publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter.

I ett par av projekten vill vi kunna identifiera vilken patient som det kan gå dåligt för efter att de varit på akuten eller legat inlagda på sjukhus. Genom att ta fram prognosmodeller på individnivå för alla som kommer in och lämnar vill vi kunna förebygga och motarbeta problemen innan de inträffar.

Inte blåljus för alla

På samma tema kan AI se vilka patienter som kan ligga illa till, eller vilka det inte är så bråttom med, i till exempel ambulanssituationer.

Idag körs nästan alla med ont i bröstet in till sjukhus med blåljus för att vi inte är säkra på deras hälsotillstånd och hur allvarlig situationen är förstår vi först när patienten kommer fram och med hjälp av AI hoppas vi på att kunna veta mer om patienten i ett tidigare skede.

Vi tittar även på om vi kan se vilka personer som inte har förutsättningar för botande behandling längre, till exempel i ett sent cancerskede när läkemedlet inte har den effekt vi önskar. Om vi förstår när den punkten är nådd kan vi rikta om behandlingen till något som patienten har mer värde av.

I ett annat pågående projekt använder Region Halland natural language processing, en grupp AI-modeller som nyttjar fritext som är en form av ostrukturerad data och som kombineras med maskininlärning och strukturerad data och kan på så sätt hitta risker för vårdskador, innan de inträffar.

Vården är en inte helt ofarlig miljö, speciellt för de som från början redan är sjuka och sköra. Det kan handla om att patienter får trycksår, att de faller eller att de är förvirrade för att de har fått en ny medicin och de vårdskadorna vill vi undvika. För att kunna göra det behöver vi veta bättre vem som riskerar att drabbas och genom natural language processing hoppas vi komma närmare svaren.

Framtidens preskriptiva vård

Vi vill åt en precisionssjukvård där allting skräddarsys för individen.

Arbetet inom AI-området handlar nu om att kunna gå mot en mer prediktiv vård, det vill säga möjligheten att agera på en framtida risk. Steget efter det, som förmodligen ligger långt fram i tiden, kan betecknas som preskriptiv vård. Då kan AI agera själv och exempelvis skriva ut recept, utan att en läkare behöver vara inblandad.

– Men för att nå hit finns det många hinder, till exempel tillåter inte lagen det idag, men vi vill nå en precisionssjukvård där allting skräddarsys för individen. Det handlar inte om en grupp som har en viss sjukdom, utan om en person.

– Idag behandlas en person med en inflammatorisk tarmsjukdom delvis enligt vårdprogram för gruppen som har inflammatorisk tarmsjukdom. Istället skulle vi kunna titta på just den individens genetik, och många andra specifika faktorer, och på så sätt skräddarsy vården. Då kan den bli förutsägande och individplanerad på riktigt. 

Hur tror du vården ser ut om några år?

Just nu byter nästan alla delar av Sverige ut sina journalsystem. De nya systemen ger fler möjligheter för patienter att interagera med vården via olika digitala plattformar. Framöver kommer vi kunna applicera AI-modeller in i de här systemen vilket kan innebära stora förändringar i sjukvården.

En annan stor förändring är virtualiseringen av vården. När du är sjuk och 80 år kommer du inte behöva besöka sjukhuset lika mycket, utan mer vård kommer att ske där du är. Eftersom denna ålderskategori med många sjukdomar kommer att öka behöver den här förändring att ske. Vi har inte möjlighet att bygga sjukhus som ska täcka det behovet. Den här utvecklingen pågår redan och kommer ske gradvis under decennier framöver.

Det kommer även finnas mer personlig information tillgänglig för just dig. Nu kan hela ditt genom sekvenseras på någon timme och det kostar några tusenlappar, att jämföra med när det gjordes första gången för 20 år sedan och kostade flera miljarder. Utvecklingen att kunna skräddarsy behandlingar på individnivå går otroligt snabbt.

1 februari 2021 Reporter Fredrik Adolfsson digit Foto Region Halland

Rekommenderad läsning