Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Kodens förlorare

Indisk Rupie Med Mathatma Gandi (1)

Indien är ett av länderna där bolag väljer att investera i Cobolt-utveckling.

När västvärlden utlokaliserar hanteringen av gamla kodspråk till utvecklingsländer finns det en risk att det skapar ett B-lag inom programmering. Det visar en avhandling från Malmö universitet.

– Man talar om automatiseringen som den fjärde industriella revolutionen. Men det är en myt att det löser alla problem – människorna tar över där datorerna fallerar och gör det tråkiga arbetet, det som vi användare inte ser, säger Linda Hilfling Ritasdotter, konstnär och doktorand vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation vid Malmö universitet, som just publicerat studien Unwrapping Cobol – Lessons in Crisis Computing.

Programmera i Cobol

Linda Hilfling Ritasdotter belyser i sin avhandling grovarbetarna som arbetar back-end i det gamla programmeringsspråket Cobol som fortfarande i fullt bruk i till exempel personaladministrationssystem. Men Linda Hilfling Ritasdotter menar att det anses vara ett fult och klumpigt språk av programmerare och datatekniker i väst. Därför har mycket av arbetet med att uppdatera det utlokaliserats till bland annat Indien, där arbetskraften är billigare. På en av Indiens största konsultfirmor med 240 000 anställda utbildas årligen 1 200 personer i Cobol-programmering. 

Framförallt blir de som arbetar med detta språk bortom synlighet för slutanvändarna, extra tydliga under teknologiska kriser.

– Covid-19 skapade inte bare ett stort behov av läkare och sjuksköterskor. Guvernören i New Jersey i USA gick ut och frågade efter programmerare som kunde uppdatera Cobol. När det plötsligt uppstod massarbetslöshet, och fler ansökte om ekonomisk ersättning, behövde systemen uppdateras.

Cobol

Programspråket Cobol skapades 1959 av en grupp på USA:s försvarsdepartement.

Cobol används fortfarande vid utveckling av affärsnära applikationer och 1997 uppskattade Gartner att över 80 procent av världens affärstransaktioner sker i Cobol. De fyra svenska storbankerna Nordea, Handelsbanken, Swedbank och SEB kör delar av sin verksamhet i Cobol-system.

Namnet är en akronym av COmmon Business Oriented Language

Källa: Wikipedia

Erkänna hela fältet

Linda Hilfling Ritasdotter beskriver sitt arbete som en geopolitisk och kulturell studie där hon vill vrida och vända på våra föreställningar om teknologisk utveckling och automatisering.

– Det handlar om att erkänna hela fältet som arbetar med underhåll av våra system som viktigt, att uppnå större balans. Designers behöver få upp ögonen för att det finns en backend och reflektera över hela kedjan nästa gång de tar fram en ny produkt.

Källa: Malmö universitet

7 september 2020 Reporter Tim Leffler digit Foto Adobestock

Senaste nytt

AI-protein som vaccin

9 april 2021

Nu är det möjligt att framställa nya, användbara proteiner med hjälp av AI. Det kan innebära snabbare och mer kostnadseffektiv utveckling av proteinbaserade läkemedel och vaccin. 

Bitcoin hotar Kinas miljö

8 april 2021

Idag står Kina för 75 procent av all bitcoin-produktion och den så kallade miningen kräver så mycket energi att produktionen nu hotar landets mål att vara klimatneutral 2060.

AI-musik av 27-klubben

8 april 2021

För att uppmärksamma psykisk ohälsa har organisationen Over the bridge skapat ny musik med hjälp av AI som liknar den så kallade 27-klubbens musik, det vill säga artister som valde bort livet när de var 27 år.

Fass som app

7 april 2021

Nu lanserar Fass en app för allmänheten för att användare snabbt ska kunna få koll på sina mediciner. Det går även att scanna streckkoder från förpackningar.

Varning för Insta-hack

7 april 2021

Det blir allt vanligare att småföretagare får sina Instagram-konton hackade. Trots den allmänna uppfattningen att inte betala en lösensumma, tvingas många göra det på grund av bristfällig hjälp från Facebook, som äger plattformen.

Bättre möten utan video

7 april 2021

Digitala möten fungerar bättre utan video. Att se varandra underlättar inte för att lösa problem och uppdelningen mellan deltagarna i mötet fungerar bättre utan kamera. Det visar en ny studie.