Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

KTH mot alzheimer

Med hjälp av molekylär AI och machine learning kan mysterierna kring alzheimer och andra hjärnsjukdomar komma närmare en lösning. Metoden ska ge en bättre bild av hjärnan än vad mikroskop ger. Det menar forskare på KTH och Karolinska Institutet.

Text Fredrik Adolfsson Foto Adobestock 3 juli 2020 digit

Kth Alzheimer

– Vi vet att olika typer av obalans i hjärnan kan leda till psykisk eller neurologisk sjukdom. I arbetet med att finna nya behandlingar är det därför helt avgörande att först ha kunskap om de molekylära skillnaderna i hjärnans områden och hur dessa påverkar nervcellernas funktion, säger Konstantinos Meletis, docent på Karolinska Insitutet.

Forskningen har först skett på mushjärnor och presenterats i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science Advance. Där visar man upp möjligheter att återskapa hela hjärnans detaljerade anatomi genom att fånga den molekylära profilen, utan att behöva kunskap om hjärnan eller molekylernas funktion.

Subjektiv mot objektiv

Ett problem med att studera hjärnan med mikroskop är att personer som tittar på bilderna lätt kan göra olika tolkningar. Det dilemmat försvinner nu. Med den nya metoden extraherar, analyserar och tolkar man molekyler av RNA, det vill säga ribonukleinsyra, som är som en budbärare mellan generna och de proteiner som generna kodar för, med hjälp av AI och ML.

– Det är fantastiskt! Det här är en revolution för forskningen om hjärnan och andra organ. När man tittar på en hjärna i ett mikroskop ser man olika lager av organet. Med vår metod kan man se alla gener som är aktiva i varje lager. Men istället för att, som vid mikroskopi, ha en subjektiv uppfattning om vad som finns i ett organ låter vi AI:n jobba fram mönstret av ett organ, säger Joakim Lundeberg, professor på KTH och verksam vid SciLife Lab.

Metoden ska öppna upp för en helt datadriven definition av hjärnans olika områden och på så vis ge forskare en grund för att både jämföra studier samt kartlägga hjärnans anatomier i andra djurarter.

Joakim Lundeberg har även satt igång RNA-molekylstudier av människans hjärna i projektet Development Cell Atlas, där man bland annat hoppas kunna identifiera molekylära förändringar som kommer till i olika hjärnområden vid vissa sjukdomar.

Källa: KTH 

Senaste nytt

2025 gör maskiner jobbet

22 oktober 2020

År 2025 kommer maskiner att utgöra mer än hälften av världens arbetskraft. Det spår World Economic Forum.

Sensorer mäter luft

22 oktober 2020

Nu mäts Stockholms luftkvalitet med en sensor sittandes på en buss i stadstrafiken. I projektet deltar bland annat Stockholms stad, KTH och MIT. 

AI utan transparens

22 oktober 2020

Trots att allt fler företag och organisationer tar fram etiska AI-riktlinjer så har transparensen i besluten minskat. Men tar man inte etikfrågan på allvar kan konsekvenserna bli stora, enligt en ny rapport från Capgemini.

Nynna till Google

21 oktober 2020

Det kan vara frustrerande att ha en melodi på hjärnan utan att komma på vilken sång den tillhör. Nu kan du nynna till Google för att få hjälp.

Största cyberhoten

21 oktober 2020

Dagligen sker cyberspionage och angrepp mot Sverige från andra länder, främst från Kina och Ryssland. Informationen som olovligen hämtas in värderas till miljarder. För att stoppa läckaget krävs det ett betydligt bättre säkerhetsskyddsarbete. Det menar Säkerhetspolisen.

Trögt för digital yuan

20 oktober 2020

Kina har lottat ut digitala yen motsvarande drygt 13 miljoner kronor till kinesiska medborgare i staden Shenzhen. Men invånarna är inte imponerade.