Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Skolans felfokus

Skolans snabba digitalisering ställer nya krav på lärare, elever och verktyg och det finns en risk att undervisningen handlar mer om programvaran än om nya ämneskunskaper. Det visar forskning från Göteborgs universitet.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 19 maj 2020 it i skolan

Skola Digitala Laromedel

– De politiska, sociala och mediala trycken på att lärare ska integrera digitala verktyg i undervisningen riskerar leda till att verktygen i sig hamnar i fokus. Lärare har dock möjligheter att använda sin didaktiska kompetens till att ta ställning till hur ett specifikt ämnesinnehåll ska instrueras i klassrummet, säger Anne Kjellsdotter, doktorand vid Göteborgs universitet.

– Det är därför viktigt att lärare använder denna kompetens för att instruera ett specifikt innehåll på det sätt som de själva finner lämpligast för att nå önskvärt resultat, de må så vara medelst analoga eller digitala verktyg.

Digitalt i rymden

Anne Kjellsdotter har studerat undervisningen i en tredjeklass på en skola som valt att satsa på digitala verktyg. Undervisningsexemplet hon framför allt koncentrerar sig på rör ett skolprojekt om rymden.

Den etnografiska studien omfattar intervjuer med lärare och elever, samt observationer av lärares planering, lärares genomförande av undervisning, interaktionen i klassrummet och elevernas slutprodukter. En av Anne Kjellsdotters slutsatser är att fokus hamnade på den digitala programvaran och inte på rymden.

Mindre effektiv undervisning

En av de fyra delstudierna visar att de elever som själva kunde ställa undersökande frågor och tillsammans med andra kamrater använda sig av digital teknologi för att finna lösningar, lyckades utforska ämnesinnehållet i högre grad jämfört med de elever som enbart använde sig av programvarans funktioner.

Som tidigare forskning visar Anne Kjellsdotters avhandling att det finns en oklarhet i hur, vad och varför digitala verktyg ska användas i undervisningen. Avhandlingen visar dessutom att dessa digitala verktyg i själva verket kan minska undervisningens effektivitet.

Källa: Göteborgs universitet

Senaste nytt

Mer batteritid

7 juli 2020

En ny uppdatering av webbläsaren Google Chrome kan spara timmar av batteritid. Funktionen stänger bland annat av Javascript på flikar som för tillfället inte visas för användaren.

75 milj ton avfall

6 juli 2020

Världens befolkning kommer att kasta närmare 75 miljoner ton elektroniskt avfall 2030, vilket är 20 miljoner ton mer än vi kastade förra året. Det visar en ny forskningsrapport.

Äkta mat med blockkedja

3 juli 2020

Mat till ett värde av 300 miljarder dollar kan spåras med hjälp av blockkedja och IoT, vilket skulle innebära att livsmedelsindustrin kan spara drygt 100 miljarder dollar om året. Det visar en ny rapport.

KTH mot alzheimer

3 juli 2020

Med hjälp av molekylär AI och machine learning kan mysterierna kring alzheimer och andra hjärnsjukdomar komma närmare en lösning. Metoden ska ge en bättre bild av hjärnan än vad mikroskop ger. Det menar forskare på KTH och Karolinska Institutet.

Fejkappar på Google

2 juli 2020

Google har tagit bort 25 appar med skadlig kod som kapade inloggningsuppgifter till bland annat Facebook. Apparna har över 2,3 miljoner nedladdningar.

Coop kör obemannat

2 juli 2020

Coop testar en egenutvecklad ny tjänst för självscanning och betalning med mobilen. I höst kommer matkedjan även öppna sina första obemannade butiker.