Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Nästan enligt plan

Kommunala huvudmän är bättre på att ta fram digitaliseringsplaner för sina skolor. Men tre av tio, av alla som tagit fram en handlingsplan, har inte följt upp den under det senaste året. Det visar en i ny undersökning från Skolverket. 

Text Anne Hammarskjöld Foto Adobestock 25 maj 2020 it i skolan

Skolpennor Och Annat Skolmaterial Omringar En Ipad

Skolverkets rapport Huvudmännens arbete med skolans digitalisering är en komplettering till den första uppföljningen av den nationella digitaliseringsstrategin för skolan, som presenterades förra året och beskrev läget 2018.

Den nya rapporten bygger på en enkätundersökning som riktar sig till alla kommunala och enskilda huvudmän för grund- och gymnasieskolan. Resultaten bygger på drygt 1 000 svar och visar att den nationella strategin har slagit igenom hos många huvudmän och att de flesta utgår från den när de formulerar mål och planerar sin verksamhet. Samtidigt återstår en hel del utmaningar.

Skillnader mellan huvudmän

Det finns skillnader mellan kommunala och enskilda huvudmän. Det är en lägre andel av de enskilda huvudmännen som tagit fram en digitaliseringsplan för sina skolor. Förutom ett strategiskt ledarskap behövs också digital kompetens bland huvudmän, rektorer och skolans personal för att nå strategins mål.

Många utan digitaliseringsplan

I den första uppföljningen av strategin svarade ungefär en tredjedel av rektorerna för grund- respektive gymnasieskolan att de inte hade en digitaliseringsplan. Den nya rapporten visar samma resultat, och här har läget alltså inte förbättrats under de år som gått om man utgår från huvudmännens ansvar.

Följer inte upp

Vid den första uppföljningen från 2019 hade 70 procent av huvudmännen tagit fram en digital handlingsplan. Den nya rapporten visar att cirka 70 procent följt upp den plan de har. Det innebär att en stor grupp inte vet hur de ligger till, och inte kan bedöma hur utvecklingen ser ut eller om man uppfyller målen för din digitaliseringsresa.

Saknas kompetensutveckling

Ett av målen i den nationella digitaliseringsstrategin är att elever och personal ska ha god och likvärdig tillgång till digitala verktyg och resurser. Var fjärde kommunal respektive var femte enskild huvudman har inte undersökt vilken typ av kompetensutveckling som lärare, rektorer, och övrig personal behöver.

Samtidigt beskrivs den bristande digitala kompetensen bland lärare och annan skolpersonal som ett av de största hindren i arbetet med skolans digitalisering.

Läget för lärplattformar

En stor del av huvudmännen uppger att de har vidtagit åtgärder för att se till att den digitala infrastrukturen, tillgången till digitala enheter samt teknisk support motsvarar skolornas allmänna behov.

En betydligt lägre andel av dem har tittat närmare på om lärplattformarna underlättar lärarnas dagliga arbete eller om tillgänglig teknik och infrastrukturen motsvarar kraven för de kommande digitala nationella proven.

Källa: Skolverket 

Senaste nytt

Drönare granskar bron

18 september 2020

Nu granskas pelare, pyloner och annan betong på Öresundsbron av drönare. Tidigare genomfördes motsvarande kontroll manuellt

MS AI-tips

18 september 2020

Att utbilda medarbetarna inom AI är minst lika viktigt som att ha rätt teknik på plats. Det visar en ny undersökning från Microsoft.

Miljarder till bredband

17 september 2020

Regeringen satsar ytterligare 2,2 miljarder på utbyggnaden av bredband. Satsningen görs för att stärka Sveriges digitalisering och kommer att fördelas under de kommande fem åren.

Självkörande utan skuld

17 september 2020

Säkerhetsföraren för en självkörande Uber åtalas nu för en dödsolycka i USA. Amerikanska polisen menar att det var mänskliga fel som orsakade olyckan, och inte det självkörande fordonet. 

Mindre ensam med robot

16 september 2020

Äldre personer med demenssjukdomar mår betydligt bättre när de umgås med en robot. Det visar ny forskning från i Storbritannien och Japan.

Sensorer sopsorterar

16 september 2020

Om industrins sopor sorteras med hjälp av sensorer och robotteknik kan avfallet återvinnas i större utsträckning. Det hoppas ett antal aktörer i Skåne, som har gått samman och startat en testbädd.