Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Rätt ostron med AI

Att skilja inhemska och invasiva ostronyngel från varandra är svårt men nödvändigt enligt lag. Nu säkrar maskininlärning framtiden för havsbaserad odling och Bohusläns platta ostron.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 22 april 2020 digit

ostron med en citronskiva.jpg

– Vi behöver stärka det svenska vattenbruket, i synnerhet ostronsektorn, och möjligheten att kunna artbestämma ostron med hjälp av AI gör det lättare att få fram yngel av rätt art för havsbaserad odling, säger Åsa Strand, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Havsbaserad ostronodling fungerar genom att så kallade kollektorer, som liknar tallrikar, hängs ut i vattnet där ostronlarver fastnar och växer till sig till yngel. Efter en tid skördas ostronen och läggs i undervattensburar där de får fortsätta växa.

Invasiv majoritet

Idag står stillahavsostron för majoriteten av de yngel som finns i svenska vatten, och som små är de svåra att skilja från de inhemska platta ostronen. Samtidigt är det förbjudet i lag att odla så kallade invasiva arter och därför måste ynglen från stillahavsostron sorteras bort. Det är ett svårt och tidskrävande manuellt arbete.

Nu har forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklat ett bildidentifieringsprogram som kan särskilja yngel av de inhemska platta ostronen från de invasiva stillahavsostronen.

98 procent rätt

Algoritmen som projektet har utvecklat kan genom bildbehandling och maskininlärning snabbt klassificera bilder av ostron som antingen stillahavsostron eller europeiska platta ostron. Drygt 98 procent av ostron fick en korrekt klassificering.

– För att nå fram till det långsiktiga målet, att konstruera en fysisk ostronsorterare, återstår fortfarande en del utveckling. Men även om resultaten är baserade på bilder tagna i en kontrollerad miljö så är slutsatsen från det här projektet att det är möjligt att klassificera ostron med hög säkerhet, säger Jens Wilhelmsson, utvecklingsingenjör på IVL.

Det finns ett stort intresse för tekniken som nu kommer att testas på brasilianska ostronarter inom det transatlantiska forskningsprojektet AquaVitae. Projektet genomfördes med stöd från Jordbruksverket, Interreg-projektet MarGenII samt EU Horizon 2020-projektet AquaVitae.

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet

Senaste nytt

Golfa med 3D-print

24 november 2020

Cobra har tillsammans med HP tagit fram världens första 3D-printade golfklubba. Lanseringen sägs vara början på stora förändringar inom sporten.

Revision av RPA

24 november 2020

När myndighetsbeslut tas av datorer ökar ofta effektiviteten och rättssäkerheten, men det sker för lite kontroll och uppföljning. Det visar en ny granskning gjord av Riksrevisionen.

Krav på distansjobb

23 november 2020

Hälften av alla kvinnor mellan 30 till 49 år skulle tacka nej till ett arbete om det inte går att jobba på distans och närmare 90 procent anser att digitalisering leder till ett friare arbetsliv. Det visar en ny undersökning. 

Framtidens drönare

23 november 2020

I projektet Nordic Drone Initiative gå de nordiska länderna samman för att driva på utvecklingen av drönare. Det gäller både gods- och passagerartransporter och kan handla om luft-taxi, autonoma budtjänster och nya turistkoncept.

Appen för katten

20 november 2020

Nu finns det en app, som med hjälp av AI, översätter kattens läten. Än så länge finns 13 fraser i appens ordförråd, till exempel mata mig, jag är arg och lämna mig ifred.

Sämst på lösen

20 november 2020

Det verkar vara fortsatt svårt att komma på säkra lösenord. 123456 och 123456789 är de vanligaste lösenorden men de tar mindre än en sekund att knäcka.