Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Rätt ostron med AI

Att skilja inhemska och invasiva ostronyngel från varandra är svårt men nödvändigt enligt lag. Nu säkrar maskininlärning framtiden för havsbaserad odling och Bohusläns platta ostron.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 22 april 2020 digit

ostron med en citronskiva.jpg

– Vi behöver stärka det svenska vattenbruket, i synnerhet ostronsektorn, och möjligheten att kunna artbestämma ostron med hjälp av AI gör det lättare att få fram yngel av rätt art för havsbaserad odling, säger Åsa Strand, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Havsbaserad ostronodling fungerar genom att så kallade kollektorer, som liknar tallrikar, hängs ut i vattnet där ostronlarver fastnar och växer till sig till yngel. Efter en tid skördas ostronen och läggs i undervattensburar där de får fortsätta växa.

Invasiv majoritet

Idag står stillahavsostron för majoriteten av de yngel som finns i svenska vatten, och som små är de svåra att skilja från de inhemska platta ostronen. Samtidigt är det förbjudet i lag att odla så kallade invasiva arter och därför måste ynglen från stillahavsostron sorteras bort. Det är ett svårt och tidskrävande manuellt arbete.

Nu har forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklat ett bildidentifieringsprogram som kan särskilja yngel av de inhemska platta ostronen från de invasiva stillahavsostronen.

98 procent rätt

Algoritmen som projektet har utvecklat kan genom bildbehandling och maskininlärning snabbt klassificera bilder av ostron som antingen stillahavsostron eller europeiska platta ostron. Drygt 98 procent av ostron fick en korrekt klassificering.

– För att nå fram till det långsiktiga målet, att konstruera en fysisk ostronsorterare, återstår fortfarande en del utveckling. Men även om resultaten är baserade på bilder tagna i en kontrollerad miljö så är slutsatsen från det här projektet att det är möjligt att klassificera ostron med hög säkerhet, säger Jens Wilhelmsson, utvecklingsingenjör på IVL.

Det finns ett stort intresse för tekniken som nu kommer att testas på brasilianska ostronarter inom det transatlantiska forskningsprojektet AquaVitae. Projektet genomfördes med stöd från Jordbruksverket, Interreg-projektet MarGenII samt EU Horizon 2020-projektet AquaVitae.

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet

Senaste nytt

Äkta mat med blockkedja

3 juli 2020

Mat till ett värde av 300 miljarder dollar kan spåras med hjälp av blockkedja och IoT, vilket skulle innebär att livsmedelsindustrin kan spara drygt 100 miljarder dollar om året. Det visar en ny rapport.

KTH mot alzheimer

3 juli 2020

Med hjälp av molekylär AI och machine learning kan mysterierna kring alzheimer och andra hjärnsjukdomar komma närmare en lösning. Metoden ska ge en bättre bild av hjärnan än vad mikroskop ger. Det menar forskare på KTH och Karolinska Institutet.

Fejkappar på Google

2 juli 2020

Google har tagit bort 25 appar med skadlig kod som kapade inloggningsuppgifter till bland annat Facebook. Apparna har över 2,3 miljoner nedladdningar.

Coop kör obemannat

2 juli 2020

Coop testar en egenutvecklad ny tjänst för självscanning och betalning med mobilen. I höst kommer matkedjan även öppna sina första obemannade butiker.

Säkra sommartips

1 juli 2020

Dela inte dina semesterbilder med alla, skippa öppna trådlösa nätverk och säkerhetskopiera och uppdatera dina enheter. Det är Internetstiftelsens tips för en säkrare sommar.

2 miljoner mobiler

1 juli 2020

Två miljoner relativt nya och fungerande mobiltelefoner finns i svenska hushåll, men används inte. Det visar en ny undersökning från Halebop.