Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Rätt ostron med AI

Att skilja inhemska och invasiva ostronyngel från varandra är svårt men nödvändigt enligt lag. Nu säkrar maskininlärning framtiden för havsbaserad odling och Bohusläns platta ostron.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 22 april 2020 digit

ostron med en citronskiva.jpg

– Vi behöver stärka det svenska vattenbruket, i synnerhet ostronsektorn, och möjligheten att kunna artbestämma ostron med hjälp av AI gör det lättare att få fram yngel av rätt art för havsbaserad odling, säger Åsa Strand, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Havsbaserad ostronodling fungerar genom att så kallade kollektorer, som liknar tallrikar, hängs ut i vattnet där ostronlarver fastnar och växer till sig till yngel. Efter en tid skördas ostronen och läggs i undervattensburar där de får fortsätta växa.

Invasiv majoritet

Idag står stillahavsostron för majoriteten av de yngel som finns i svenska vatten, och som små är de svåra att skilja från de inhemska platta ostronen. Samtidigt är det förbjudet i lag att odla så kallade invasiva arter och därför måste ynglen från stillahavsostron sorteras bort. Det är ett svårt och tidskrävande manuellt arbete.

Nu har forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklat ett bildidentifieringsprogram som kan särskilja yngel av de inhemska platta ostronen från de invasiva stillahavsostronen.

98 procent rätt

Algoritmen som projektet har utvecklat kan genom bildbehandling och maskininlärning snabbt klassificera bilder av ostron som antingen stillahavsostron eller europeiska platta ostron. Drygt 98 procent av ostron fick en korrekt klassificering.

– För att nå fram till det långsiktiga målet, att konstruera en fysisk ostronsorterare, återstår fortfarande en del utveckling. Men även om resultaten är baserade på bilder tagna i en kontrollerad miljö så är slutsatsen från det här projektet att det är möjligt att klassificera ostron med hög säkerhet, säger Jens Wilhelmsson, utvecklingsingenjör på IVL.

Det finns ett stort intresse för tekniken som nu kommer att testas på brasilianska ostronarter inom det transatlantiska forskningsprojektet AquaVitae. Projektet genomfördes med stöd från Jordbruksverket, Interreg-projektet MarGenII samt EU Horizon 2020-projektet AquaVitae.

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet

Senaste nytt

Drönare granskar bron

18 september 2020

Nu granskas pelare, pyloner och annan betong på Öresundsbron av drönare. Tidigare genomfördes motsvarande kontroll manuellt

MS AI-tips

18 september 2020

Att utbilda medarbetarna inom AI är minst lika viktigt som att ha rätt teknik på plats. Det visar en ny undersökning från Microsoft.

Miljarder till bredband

17 september 2020

Regeringen satsar ytterligare 2,2 miljarder på utbyggnaden av bredband. Satsningen görs för att stärka Sveriges digitalisering och kommer att fördelas under de kommande fem åren.

Självkörande utan skuld

17 september 2020

Säkerhetsföraren för en självkörande Uber åtalas nu för en dödsolycka i USA. Amerikanska polisen menar att det var mänskliga fel som orsakade olyckan, och inte det självkörande fordonet. 

Mindre ensam med robot

16 september 2020

Äldre personer med demenssjukdomar mår betydligt bättre när de umgås med en robot. Det visar ny forskning från i Storbritannien och Japan.

Sensorer sopsorterar

16 september 2020

Om industrins sopor sorteras med hjälp av sensorer och robotteknik kan avfallet återvinnas i större utsträckning. Det hoppas ett antal aktörer i Skåne, som har gått samman och startat en testbädd.