Ett samarbete mellan Red Hat och Voister

Universitet som väljer Openshift

Göteborgs universitet ska byta plattform för sin webbplats. I arbetet kommer Red Hat Openshift att hjälpa utvecklarna med att både hantera och testa alla appar som byggs, med det tydliga målet att allt ska gå snabbare.

– Utvecklarna högg direkt. Nu får vi alla utvecklingsmiljöer i Openshift istället för på olika plattformar, säger Magnus Norling it-infrastrukturspecialist på Göteborgs universitet.

Snabbare och schystare

Göteborgs universitet är mitt inne i arbetet med att byta plattform för sin webbplats och i en sådant ordentligt ansiktslyft är det mycket som ska stämma med många nya delar som ska utvecklas.

Efter en testperiod föll valet på Red Hat Openshift, och planen är att Göteborgs universitets webbplats ska flyttas över till den plattformen under sommaren 2020.

Med Openshift kan samma utvecklare och utvecklarteam ta hand om sin process från utveckling till distribution in i demomiljön, där fördelen för Göteborgs universitet är att man redan har ett operativsystem från Red Hat.

De totalt 20 utvecklarna skapar via sin utvecklingsmiljö färdiga mjukvarupaket som kan distribueras i Openshift, och de kan själva kontrollera sin egen server- och lagringsinfrastruktur inom sina respektive projekt.

Vi får en större, snabbare och smidigare plattform att arbeta med.

– Openshift-containerplattformen erbjuder ett schyst gränssnitt som hjälper en i hanteringen av de applikationer som byggs i Docker. Medarbetarna på it-avdelningen som sköter vårt operativsystem behöver heller inte kopplas in som tidigare. Då var vi tvungna att sätta upp en liten miljö och dela ut ip-adresser och brandväggar för att de olika apparna skulle kunna testas. Det slipper vi nu, säger han.

Behöver inte maxa

En annan fördel är att man får hjälp att känna av hur hög lasten är på de olika punkterna i nätverket, och man kan därför anpassa arbetsflödet och produktionen därefter.

– Vi behöver inte maxa våra system i onödan, säger Magnus Norling.

Förhoppningen är också att andra system ska kunna köras på plattformen, till exempel kursprogram och organisationsdata för respektive fakultet. Men också om en fakultet vill sätta upp egenutvecklade webbsystem i forskningssyfte eller liknande.

– Då kan de få en testmiljö som vi kan sätta upp mycket snabbare. Vi går från en serverbaserad tjänsteleverans till en molnbaserad leverans som vi dessutom har bättre kontroll över.

Vad blir den stora skillnaden i ert arbete?

– Vi får betydligt bättre kontroll på alla våra processer och centraliserar vår Dockerhantering, och ett mycket tydligare sätt att mäta. Tidigare hade vi inte koll på vilka av våra hundratal servrar som Docker var installerat på, men det får vi nu när allt körs på våra fem Openshift-servrar. Överhuvudtaget är Openshift ett sätt att komma bort från manuell containerhantering till en mer automatisk hantering. Samtidigt får vi en större, snabbare och smidigare plattform att arbeta med, med flera vinster i en produkt.

– Tack vare det går processen för utveckling mycket snabbare och det är lätt att lära nya personer om hur det fungerar, och fler och fler är intresserade av att lära sig. På det stora hela har vi i nuläget inte några uttalade effektmål mer än att allt ska gå snabbare, och det gör det, säger Magnus Norling.

13 februari 2020Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Tim LefflerdigitFoto adobestock

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng