Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Skellefteås IoT-satsning

Från robotar i klassrummet till sensorer som mäter lärarnas rörelser under lektionen. Skellefteå kommun ser nyttan med smarta digitala lösningar i undervisningen. Nästa steg är att mäta vilka vinster skolan gör med den nya tekniken.

– Sedan ett år arbetar vi i IoT Hubb Skola, som är ett samlingsnamn för ett projekt tillsammans med Rise och nio andra huvudmän. Där försöker vi hitta nya användningsområden för IoT och diskuterar juridik och vad vi får, bör och vad vi ska göra. Vi vill hitta smarta IoT-lösningar som stöttar både lärare och elever, säger Maria Hurtig, utvecklingsledare i Skellefteå kommun.

Har du något exempel?

– Just nu kommer vi att lansera Robbit som är en hjälp för barn och ungdomar som av någon anledning, till exempel sjukdom, inte kan vara med i klassrummet med sina kompisar.

Hur fungerar Robbit?

– Det är en liten vagn som 3D-printas och som har ett litet gyro och en mikrobit, ett utbildningsfokuserat utvecklingskort. Den kopplas till en vanlig mobiltelefon och då kan man styra den via en nedladdningsbar app och så har man den i klassrummet tillsammans med eleverna och lärarna som är där. Den elev som inte finns i klassrummet kan använda en läsplatta eller en dator för att styra den här roboten och vara med i klassen på det viset.

Har ni börjat använda Robbit i Skellefteå?

– Vi har gjort lite försök men inte i skarpt läge med elever som är hemmasittare, utan vi väntar på de juridiska riktlinjerna som gör att vi ska kunna ta fram en riskanalys och som ska se till att de juridiska och de etiska aspekterna är helt klarlagda innan vi går vidare med elever.

Hur jobbar ni med sensordata?

– I våras satte vi upp en sensor som mäter luften ute på en skola här i Skellefteå och den kopplas upp på ett nät där vi kan följa luftdata från hela Europa och från alla som har en sådan här sensor. Nu går vi vidare med att titta på inomhusmiljön för att se hur det ser ut i klassrummen när det gäller temperatur, luftfuktighet, och även rörelser i skolan och allt är för att förbättra lärandet.

Varför ska ni mäta rörelser och läraren interagerar?

– Vi har ju ganska mycket tyst kunskap i skolan om vad som funkar och inte funkar, men det kan vara svårt att ta på, så därför ska vi börja mäta lärares rörelser. Det handlar om hur läraren rör sig och var han eller hon riktar sin uppmärksamhet under olika delar av lektionen. Den här datan kan sedan användas för att komplettera den andra delen av dokumentationen, som en lärare gör kring sin undervisning och elevernas lärande.

robbit.jpg

Roboten Robbit.

Vad säger lärarna om det?

– Det här är något som lärarna själva har drivit under workshops vi hade med dem när vi startade upp det här IoT-projektet, så det är något som de själva gärna vill veta för att kunna analysera i efterhand.

Vad är nästa steg med era projekt tillsammans med Rise och Vinnova?

– Vi har lämnat in en ny utmaningsdriven innovation steg ett-ansökan till Vinnova, där vi ska titta på learning analytics. Det handlar om att vi vill se hur man kan göra lärandet mer anpassat för eleverna och minska stressen kring prov och nationella prov, och andra mätpunkter som finns för att betygsätta elever. Förhoppningen är att vi får en mer datadriven insamling kontinuerligt där vi ska stötta lärarna att bedöma elevernas individuella prestationer.

11 december 2019 Uppdaterad 18 september 2020 Reporter Elisabeth Nore it i skolan Foto Fredrik Kron, Adobestock, robbit.se

Rekommenderad läsning