Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

AI räddar skogen

Skogsstyrelsen ska med hjälp av AI ta fram en metod som identifierar lärkträd som skadats av insekten lärksäcksmal. Tanken är att lösningen i framtiden ska kunna nyttjas även för andra skogsskador. 

Text Fredrik Adolfsson Foto adobestock 19 december 2019 digit

skog-microsoft.jpg

− Skogsstyrelsen har som första organisation i Sverige fått bidrag från Microsofts AI for Earth-program. Därför kan vi accelerera projektet eftersom det ger oss möjlighet att köra tunga beräkningar kopplade till artificiell intelligens med den senaste tekniken, säger Halil Radogoshi, projektledare på Skogsstyrelsen.

Arbetet ska ske genom drönarbilder med märkningar på trädnivå som lär AI-modellen att identifiera alla lärkträd, och ifall de är skadade eller friska. I sydöstra Västergötland är skadorna just nu som störst, så där ska 1 600 drönarbilder över området användas för att göra över 40 000 märkningar.

AI:n ska senare kunna identifiera skadegraden som lärksäcksmalarna åstadkommit, exempelvis vilka träd som är mest stressade och var angreppen är som störst, och på så vis hjälpa skogsägaren med att få bukt med angreppen i ett tidigare skede.

Kunskapen sprids vidare

Den färdiga modellen och den genererade datan kommer vara åtkomlig även utanför Sveriges gränser. Därigenom hoppas man på en ökad global förståelse för vilka skador lärksäcksmalarna kan åsamka.

– Skogsstyrelsen har initierat ett otroligt viktigt projekt, inte enbart genom att identifiera och bidra till åtgärder som främjar naturen. Projektet bidrar dessutom till att bygga en ny kunskapsbas som gör det möjligt också för andra länder att bygga vidare på resultaten, säger Daniel Akenine, teknik- och säkerhetschef på Microsoft Sverige.

Almar på Gotland

Skogsstyrelsen ska även kunna använda samma upplägg i andra projekt framöver.

− Ett första nästa steg kan vara att identifiera almsjukedrabbade almar på Gotland. I förlängningen är målet att hitta skador av granbarkborre i tid för att göra en effektiv bekämpning, men det är en lång väg dit, säger Gunnar Isacsson, ekolog på Skogsstyrelsen.

Microsofts och Skogsstyrelsens projekt är en del av Skogsdatalabbet, en mötesplats för att analysera och tillgängliggöra skogsdata. Arbetet pågår till februari 2020.

Fakta

Lärksäckmalen är en liten fjäril som förekommer i Götaland, Svealand och längs Norrlandskusten och orsakar skador på lärk. Insekten är mer aggressiv i de delar av Europa som har ett varmare klimat, men skadorna av lärksäckmalarna befaras öka även i Sverige som en konsekvens av klimatförändringarna.

Källa: Skogsstyrelsen, Microsoft

Senaste nytt

Säpo om cyberhot

27 mars 2020

Cyberspionaget mot Sverige från Kina, Ryssland och Iran ökar och blir ett allt större hot mot svensk verksamhet. Under 2019 inrättades både säkerhetsskyddslagen och ett center för cybersäkerhet, men enligt Säkerhetspolisens vitbok krävs nu ett ökat säkerhetsfokus i alla led. 

Data till vården

27 mars 2020

Trycket på Sveriges sjukhus och 1177 Vårdguiden blir allt högre. Ett nytt prognosverktyg från KTH kommer nu att bättre kunna fördela belastningen i det svenska vårdsystemet. 

Hackaton för hälsan

26 mars 2020

Regeringen ger Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, i uppdrag att projektleda Hack for Sweden. Redan den 3 april startar ett hackaton för att hitta lösningar på olika utmaningar i samhället, som uppstått på grund av coronavirusets utbredning

Historiskt mobilras

26 mars 2020

Marknaden för smartphones såg under februari sin kraftigaste minskning i historien, försäljningen sjönk med 38 procent. Även AR och VR-marknaden hämmas på grund av coronaviruset. 

Chefens cyberångest

25 mars 2020

Fler lagar och bättre samarbeten mellan politiker och näringslivet. Det är några av de åtgärder chefer i storbolag vill se för att komma till rätta med den ökande mängden cyberhot.

Bättre luft i Europa

25 mars 2020

Europeiska rymdorganisationen, ESA, kan nu påvisa att mängden kvävedioxid i luften har sjunkit kraftigt i Europa under de senaste månaderna. Allra störst skillnader går att se i norra Italien, vilket kan förklaras av att landet befinner sig i karantän.