Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Trög start för AI

De flesta svenska företag ligger i ett mycket tidigt stadium av sin AI-utveckling. Själva uppger de brist på kompetens som det enskilt största hindret för utvecklingen. Det visar en rapport från chefsorganisationen Ledarna.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 6 november 2019 digit

snigel på illröd bakgrund.jpg

– AI-mognaden är lägre än tidigare studier visat. AI-hypen handlar ibland mer om rädslan för att halka efter, än om hur man verkligen drar nytta av tekniken, säger Joakim Wernberg, författare till rapporten AI bortom hypen, forskningsledare vid Entreprenörskapsforum samt affilierad forskare vid Lunds universitet.

– Samtidigt är det färre än var femte chef som svarar att AI används på deras arbetsplats och de flesta har inte förutsättningarna för att använda möjligheterna till fullo. Det handlar inte bara om att skaffa sig den nya tekniken utan om att anpassa organisation och arbetssätt för att dra nytta av den, säger Joakim Wernberg.

5 000 chefer

Rapporten AI bortom hypen är framtagen på uppdrag av chefsorganisationen Ledarna, och bygger på en Novusundersökning bland 5 000 chefer. Den omfattande undersökningen ger en bild av AI-utvecklingen inom svenska företag och organisationer.

Det handlar inte bara om att skaffa sig den nya tekniken utan om att anpassa organisation och arbetssätt för att dra nytta av den.

– Det är en nyanserad bild som växer fram, jobben kommer förändras och förnyas men inte försvinna. Det ställer krav på chefskapet, säger Andreas Miller, förbundsordförande för Ledarna.

Resultaten visar inte bara hur stor andel som använder AI, utan också hur långt de faktiskt kommit i arbetet. De visar också att de flesta organisationer befinner sig i början av AI-arbetet.

Ett stort hinder

Enligt 50 procent av deltagarna är brist på kompetens det största hindret för AI-utvecklingen på svenska företag och organisationer.

– Kompetensutveckling blir en avgörande fråga. Det krävs livslångt lärande, både för chefer och för medarbetare, för att möjligheterna i AI-utvecklingen ska kunna leda till fördelar för svenska företag och organisationer, säger Andreas Miller.

Utmaning minska gapet

Andreas Miller konstaterar att det i all förändring krävs ledare som visar vägen, på alla nivåer.

– Undersökningen visar att det finns olika uppfattningar mellan första linjens chefer och chefer på ledningsgruppsnivå om hur långt man kommit i förändringsprocessen kring AI. Det är en uppgift och en utmaning för chefer på alla nivåer att bidra till att minska gapet, avslutar Andreas Miller.

Undersökningen bygger på webbenkätsvar från Ledarnas medlemmar i hela Sverige. Undersökningen genomfördes bland ett slumpmässigt urval, och i Ledarnas Chefspanel. Totalt genomfördes 5 446 intervjuer.

Källa: Ledarna

Läs även

AI för ökad återvinning

Senaste nytt

EU föreslår förbud

20 januari 2020

EU-kommissionen föreslår att ansiktsigenkänning i publika rum ska förbjudas i upp till fem år. Syftet är att få tid att undersöka teknikens inverkan på samhället.

Spåra el per timme

20 januari 2020

Nu kan elanvändare få en ökad transparens av sin energianvändning. Microsofts och Vattenfalls lösning spårar förnybar el timme för timme, istället för på årsbaserad data.

Rekordförsäljning

17 januari 2020

För första gången sedan 2011 gick den globala pc-marknaden upp under förra året. Marknaden växte med 2,7 procent under 2019  och under sista kvartalet var ökningen som störst med 4,8 procent.

AI mot grooming

17 januari 2020

Bara genom att höra olika röster tror vi oss uppfatta egenskaper hos personer, bland annat ålder. På Högskolan i Gävle forskar nu Sara Skoog Waller kring hur AI framöver kan hitta kännetecken på röstmanipulation. 

Färre kakor för Google

16 januari 2020

Google kommer att fasa ut kakor från tredje part i sin webbläsare Google Chrome. Beskedet kommer samtidigt som Irlands motsvarighet till Datainspektionen granskar Googles reklamverksamheter.

AI sparar 140 mdr

16 januari 2020

Ökad AI-användning kan stärka välfärden motsvarande ungefär 140 miljarder kronor årligen. Det framgår av en nyligen överlämnad delrapport från DIGG till regeringen.