Svenskarna och internet

svenskarna-och-internet.jpg

Bara en fjärdedel av Sveriges befolkning anser att tiden de spenderar på sociala medier är värdefull. Hela 85 procent anser att digitala samhällstjänster är till stor hjälp. Men trots det kan ett mer påtagligt digitalt utanförskap vara att vänta. Det visar undersökningen Svenskarna och internet 2019. 

I stort sett alla i Sverige nyttjar internet i någon mån och av dem använder 83 procent sociala medier. Men bara en fjärdedel anser att tiden de spenderar på sociala medier är meningsfull. Barnfamiljer tycker det är allra minst givande, medan personer födda utanför Norden är den grupp som ser sociala medier som mest väl använd tid.

– Många med barn känner igen att tid är en bristvara. Andra aktiviteter värderas helt enkelt högre än sociala medier. För personer födda utanför Norden kan sociala medier vara viktigt för att bibehålla kontakt med vänner och familj. En intressant frågeställning är varför vi trots den låga meningsfullheten ändå använder sociala medier i den utsträckning vi gör. Det är första gången vi undersöker meningsfullhet, så nu har vi ett startvärde. Det blir intressant att följa utvecklingen, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen.

Poddar, ljudböcker, film och video anses vara mer meningsfullt än sociala medier. Nästan hälften tycker att tiden de spenderar på detta är givande. Ännu mer betydelsefullt är nyhetsappar, vilka tre av fem menar är väl spenderad tid. Lägst ligger mobilspel som bara en av tio anser är värdefullt.

Populära Skatteverket

För första gången kom också frågor rörande digitala samhällstjänster i undersökningen. Hela 85 procent av befolkningen anser att sådana tjänster underlättar vardagen för dem. Skatteverkets app är den mest populära, 74 procent använder den, tätt följt av appar för kollektivtrafik som nyttjas av 72 procent.

Vårdappar, som exempelvis Kry, används bara av 10 procent. På landsbygden där närmaste sjukhus ibland kan vara långt bort används dessa appar, paradoxalt nog, mindre än i storstäderna.

– Digitaliseringen är en revolution, med nya, enklare sätt för oss medborgare att få kontakt med vården, kommunen och andra samhällstjänster. Men bara för att Sverige är ett av världens främsta länder på att digitalisera tjänster får vi inte glömma bort den stora grupp användare som inte känner att livet blir enklare med nätet, säger Måns Jonasson.

Ett allvarligt gap

Det finns också skillnader i inställning till de digitala samhällstjänsterna om man sorterar efter ålder. Var femte person över 76 år menar att tjänsterna försvårar tillvaron för dem, och på efterkälken hamnar även lågutbildade och låginkomsttagare.

– Svenskarna och internet 2019 visar på det allvarliga gapet mellan de som upplever att livet blir enklare med internet och de som tvärtom känner att det blir svårare när allt mer digitaliseras. Samhället måste ta höjd för att vissa grupper har längre startsträcka och högre trösklar för att ta till sig möjligheterna som digitaliseringen innebär och förstå hur tjänsterna kan underlätta för just dem. Annars riskerar dessa människor att hamna, eller stanna kvar, i ett digitalt utanförskap, säger Måns Jonasson.

Siffror från undersökningen

Sociala medier 

  • Tjänster som tidigare vuxit fort, som exempelvis Snapchat och Instagram, har tappat tillväxttakten. Antalet använder ligger i stort sett kvar på samma nivå som 2018. 
  • Antalet Facebook-användare går ned för första gången sedan 2011. Dagliga användare sjönk med två procentenheter ned till 51 procent. 
  • Att dela andras innehåll i sociala medier går också ned. 2019 uppger 49 procent att de ibland delar andras innehåll, 2018 låg siffran på 59 procent. 

    Digitalt utanförskap
  • 10 procent känner sig inte som en del av det digitala samhället. Det är fortsatt de äldsta personerna i undersökningen, 76 år och uppåt, som känner sig minst delaktiga. 
  • De äldre börjar dock komma ikapp vad gäller användandet av internet. I år sitter 93 procent av personer i åldrarna 66-75 år framför internet, och hos åldersgruppen 76+ ligger siffran på 69 procent. En anledning till utvecklingen kan vara att 40-talister nu hunnit bli mer än 76 år och tar med sig internetvana från tiden när de arbetade. 
     
    Spelande
  • 3 av 5 internetanvändare spelar spel på internet. En femtedel tittar på när andra spelar, genom exempelvis Twitch och Youtube. 
  • 98 procent av pojkar i åldrarna 12-15 år spelar spel på nätet. 
  • Från 36 år och uppåt spelar fler kvinnor än män spel på internet. 

    Personlig integritet
  • Strax under hälften av alla internetanvändare känner sig övervakade på nätet.
  • 3 av 10 av personer upp till 25 år har blivit utsatta för näthat. 
  • Andelen kvinnor som känt att näthatet de upplevt har varit allvarligt är 35 procent, hos männen är siffran 24 procent. 
  • 21 procent av alla internetanvändare har fått ta emot obehagliga eller kränkande mejl, jämfört med tidigare års siffror på 16 respektive 13 procent. 

    Poddar och digitala böcker
  • Poddar och e-böcker växer snabbast vad gäller svenskarnas mediekonsumtion. Andelen poddlyssnare har dubblerats sedan 2015 och ligger idag på 55 procent. En något lägre siffra, 42 procent, lyssnar på ljudböcker eller läser e-böcker. 
  • Fortsatt är dock pappersboken dominant. Böcker i pappersform läses i mer än dubbelt så hög utsträckning som i digital form. 

15 oktober 2019Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Fredrik AdolfssondigitFoto adobestock

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

SENASTE NYTT

Stäng