Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Så surfar spädbarn

Det digitala utanförskapet fortsätter minska i takt med att allt fler äldre kopplar upp sig. Samtidigt som Netflix och andra betaltjänster har blivit en del av vardagen tappar vi förtroende för Google och Facebook. Det visar årets upplaga av Svenskarna och internet.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 3 oktober 2018 digit

bebis-som-surfar.jpg

Alla mynt har två sidor och i skuggan av kommunikation, information och delaktighet har ljuset under senare år riktats allt mer mot de som lever i digitalt utanförskap. Det är också den gruppen som Internetstiftelsen, IIS, fokuserar på när man för nittonde året presenterar rapporten Svenskarna och internet.

Internationellt forskningsprojekt

Innehållet i rapporten baserar sig på Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet 2018. Resultaten bygger på 2 000 telefonintervjuer och idag över 3 000 intervjuer, baserat på ett slumpvist urval av befolkningen från 11 år och uppåt.

Svenskarna och internet är den svenska delen av World Internet Project, ett internationellt forskningsprojekt som följer internets spridning och användning runt om i världen. Sverige har deltagit i arbetet sedan år 2000. Antalet deltagande länder ökar för varje år och nu har projektet ett trettiotal medlemsländer.

Källa: Internetstiftelsen

För fem år sedan konstaterade IIS att en miljon svenskar inte var uppkopplade. Idag har det antalet halverats, medan ytterligare 600 000 svenskar visserligen använder internet men inte varje dag. Det innebär att 1,1 miljoner personer sällan eller inte alls använder internet. För specifika tjänster är icke-användarna ännu fler. Till exempel väljer 1,5 miljoner svenskar att inte använda mobilt BankID.

Rapporten visar att delaktighet inte handlar om att vara uppkopplad eller inte. Redan de som bara använder internet någon eller några gånger i veckan känner sig mer utanför det digitala samhället än gruppen som kopplar upp sig dagligen.

Idag har nästan lika många 40-talister internet i sin mobil som 70-talisterna hade för sex år sedan.

Ålder bara en siffra

Av gruppen som inte kopplar upp sig varje dag är tre fjärdedelar över 65 år. Det finns dock fler faktorer som kännetecknar de totalt 1,1 miljoner personer som lever i digitalt utanförskap. Gruppen består till stor del av kvinnor med låga inkomster och låg utbildning som ofta bor på landsbygden. De är också oftare ensamstående, arbetslösa eller sjukskrivna.

Även om ålder fortfarande är något av en digital vattendelare går utvecklingen i en positiv riktning. Idag har nästan lika många 40-talister internet i sin mobil som 70-talisterna hade för sex år sedan, och de känner sig lika delaktiga i det digitala samhället som 60-talisterna gjorde för två år sedan. Faktum är att de äldsta i många fall står för de största ökningarna i statistiken.

Därför bedömer IIS att utvecklingen går åt rätt håll och att successivt allt fler kommer att koppla upp sig och använda olika tjänster. Därför är det också viktigt att de som planerar morgondagens samhälle tar hänsyn till såväl hur olika målgrupper använder internet som hur erfarna användare de är.

Inbromsning för fiber

Efter ökningar av fiberuppkopplade hushåll på både 7 och 12 procentenheter de senaste åren verkar utbyggnaden av Sveriges fibernät ha bromsat in. Sedan förra årets mätning har ytterligare två procent fått tillgång till fiber i hushållet. Trots att tillgången har ökat från 95 till 98 procent ligger användandet kvar på 94 procent i årets mätning.

Hälften använder IoT

Det har tagit den smarta mobilen sju år att växa från 27 procent till dagens 90 procent. Motsvarande resa för datorn tog cirka 15 år. I mitten av 1990-talet hade ungefär var fjärde svensk tillgång till en dator i hemmet och det dröjde tills några år in på 2010-talet innan andelen var 90 procent.

I år har 70 procent tillgång till en surfplatta jämfört med 52 procent 2014. Samtidigt verkar ökningstakten ha planat ut sedan förra året när andelen var 69 procent.

För första gången omfattar undersökningen uppkopplade saker i hemmet. Varannan respondent uppger sig ha minst en uppkopplad sak hemma. Det kan röra sig om klockor, kylskåp eller bilar men avser inte mobiltelefoner eller datorer.

Av de aktiviteter på Facebook som rapporten mäter är det enbart Facebook messenger som inte minskar.

Spädbarn använder internet

En annan nyhet i rapporten är spädbarns användning av internet. Av föräldrar med ett spädbarn 0-12 månader uppger var fjärde att barnet använder internet. Bland ettåringarna använder nära två av fem internet. Från två års ålder använder fler än hälften av barnen internet varje dag. Att titta på video ligger i topp, så det ligger nära till hands att tro att surfplattan har ersatt tv:n.

Facebook får se upp

Vad använder vi helst för att kommunicera av mejl, Skype, Whatsapp eller Facebook Messenger? Svar: Alla. I genomsnitt använder de tillfrågade fem av de åtta meddelandetjänster som Svenskarna och internet frågar om. Nästan varannan använder fler än fem meddelandetjänster.

Användningen av sociala medier fortsätter öka från redan höga nivåer. Facebook är det största sociala nätverket, 76 procent, Instagram nummer två med 60 procent och Snapchat tredje störst med 38 procent.

Samtidigt finns det tecken på att Facebook inte kan luta sig tillbaka och utropa sig till evig segrare. En djupare granskning visar att delar av tjänsten minskar. Det dagliga Facebook-användandet ligger still och även om det ökar bland äldre så minskar det bland de yngre upp till 35 år. Av de aktiviteter på Facebook som rapporten mäter är det enbart Facebook messenger som inte minskar.

Instagram växer betydligt snabbare än Facebook men behöver några år för att komma ikapp om utvecklingen fortsätter i samma takt.

Ökad betalningsvilja

För första gången uppger fler än hälften att de betalar för film på nätet och lika många uppger att de betalar för musik. Netflix och playkanaler växer på offline-tv:s bekostnad och bland de svenskar som betalar för musik använder nästan alla Spotify. Tillgången till de här populära tjänsterna verkar vara förklaringen till att betalningsviljan fortsätter att växa.

79 procent av internetanvändarna tittar på tv-kanalernas playtjänster och det är en ökning med två procent sedan förra året. Det dagliga tittandet har ökat mer. I år uppger 15 procent att de tittar på playtjänster dagligen. Det är tre gånger så mycket som för tre år sedan.

Nätet tar över lurarna

Att lyssna på innehåll från internet ökar allt mer, vare sig det är musik, poddar, nätradio eller ljudböcker. Även om mycket av det här innehållet har varit tillgängligt på internet under många år så har konsumtionen ökat under de senaste åren. Såväl poddar som nätradio nås av mer än hälften av internetanvändarna. Bland unga är podd vanligare än såväl internetradio som traditionell radio och en stor andel av dem lyssnar på musik från internet varje dag.

Osäkra inför Google

Över hälften, 61 procent, av de svenska internetanvändarna googlar varje dag. Hela 89 procent tar del av offentlig information på nätet och det är nästan en fördubbling på tio år.

Nära nio av tio internetanvändare, 88 procent, tar del av information om medicin och hälsa på nätet. För fyra år sedan var andelen 67 procent. 17 procent tar del av det varje vecka.

Även om en stor del av internetanvändarna tycker att det är enkelt att hitta rätt sökord när de söker på internet så har självförtroendet fått sig en törn vid en jämförelse mellan 2017 och 2018. 2017 ansåg 62 procent att det var enkelt att hitta rätt sökord. I år har siffran sjunkit till 47 procent.

Den här förändringen kan hänga ihop med att förtroendet för information på internet minskat under det senaste året. 2017 ansåg 44 procent att det mesta eller allt på internet var pålitligt. 2018 hade siffran sjunkit till 40 procent.

Rekommenderad läsning

Watson fixar mat och potatis åt ISS

31 aug 2016 digit

ISS exporterad 960x640.jpg ISS exporterad 960x640.jpg ISS exporterad 960x640.jpg

ISS har börjat använda Watson på deras huvudkontor i Köpenhamn, vilket bland annat ska leda till minskat matslöseri och fräschare lokaler.
– Att sätta en mänsklig touch i byggnader bidrar till att öka de anställdas produktivitet, minska frånvaro och göra ett bättre intryck på besökare, säger Kenth Kaerhøg, ISS. 

KTH säkrar snabbare streaming

25 jun 2018 digit

ungt-par-fikar-och-surfar.jpg ungt-par-fikar-och-surfar.jpg ungt-par-fikar-och-surfar.jpg

Mobila internetuppkopplingar kommer i teorin inom en snar framtid att klara av dataöverföringar upp mot 100 gbps. Det innebär dock inte att mobiloperatörerna alltid klarar att leverera dessa hastigheter i praktiken. Nu har forskare från bland annat KTH utvecklat teknik som löser detta problem.

EU gör Google bättre

5 dec 2018 digit

eiffeltornet-med-fyrverkerier.jpg eiffeltornet-med-fyrverkerier.jpg eiffeltornet-med-fyrverkerier.jpg

Efter ett beslut i EU kan företag som använder digitala plattformar se fram mot större transparens och ett jämnare styrkeförhållande när de köper tjänster av Airbnb och Facebook.

Hållbar AI för Sverige

30 nov 2018 digit

kaffe-bulle-960640.jpg kaffe-bulle-960640.jpg kaffe-bulle-960640.jpg

Anna Felländer är medlem i regeringens digitaliseringsråd och arbetar med ett Vinnova-projekt om hållbar AI. Det kan behövas, för algoritmer kan lätt lura oss till att göra saker som inte är bra, som att skapa ett sockerberoende enbart för att öka försäljningen.  

Avesta andas IoT-luft

27 nov 2018 digit

världens störstsa dalahest i avesta med ett barn som lutar sig på den2.jpg världens störstsa dalahest i avesta med ett barn som lutar sig på den2.jpg världens störstsa dalahest i avesta med ett barn som lutar sig på den2.jpg

Avesta kommun är inne i en förändringsfas som ska förbättra alltifrån inandningsluften i skolorna, tryggheten för de äldre och servicen inifrån kommunhuset. 

Så blir Karlstad smartare

2 nov 2018 digit

pråmkanal i karlstad med en eka och blommor i förgrunden.jpg pråmkanal i karlstad med en eka och blommor i förgrunden.jpg pråmkanal i karlstad med en eka och blommor i förgrunden.jpg video

Blommor som vet när de behöver vatten och råttfällor som säger till när de behöver bytas ut är några exempel på hur Karlstad blir smartare. Att alla verksamheter drar åt samma håll är en förutsättning i det arbetet, menar Pia Nyquist, marknadschef på Karlstads El- och Stadsnät.

Big bang med AI

16 nov 2018 digit

spiralgalax-i-universum.jpg spiralgalax-i-universum.jpg spiralgalax-i-universum.jpg

AI utvecklad för ansiktsigenkänning på Facebook har fått i uppdrag att identifiera helt andra stjärnor. AI-boten Claran skannar bilder som tagits av radioteleskop för att identifiera universums många miljoner galaxer och svarta hål.

AI för bättre fabriker

12 sep 2018 digit

kinta-ai-960640.jpg kinta-ai-960640.jpg kinta-ai-960640.jpg

Startupföretaget Kinta AI vill göra fabriker smartare och mer effektiva kring hur utrustning och maskiner används. Enligt Kinta AI beror 45 procent av sena tillverkningsordrar på fel i schemaläggningen, vilket det snart ska finnas en lösning för.

Framtiden är Tech intensity

25 sep 2018 digit

foto-microsoft-satya-nadell-960640.jpg foto-microsoft-satya-nadell-960640.jpg foto-microsoft-satya-nadell-960640.jpg

När Satya Nadella inleder Microsoft Ignite så ligger fokus på den nya strategin Tech intensity, där han lyfter H&M som ett lyckat exempel. Enligt Satya är säkerhet, förtroende och samarbete framtiden, något som han också visade genom att tillsammans med Adobe och SAP lansera Open Data Initiative.