Lag om dataavläsning

kriminalexpert960640.jpg

Regeringen har fattat beslut om en lagrådsremiss gällande hemlig dataavläsning. Förhoppningen är att den nya lagen ska leda till att fler grova brott som mord, våldtäkter och brott mot rikets säkerhet ska klaras upp. 

– Brottsbekämpande myndigheter anger att 90 procent av den information som de enligt gällande lagstiftning borde ha möjlighet att avlyssna och ta del av inte går att kontrollera i dag tack vare kryptering. Det här är ett reellt problem kopplat till den grova och organiserade brottsligheten i Sverige och de individer och gängnätverk som idag kommer undan, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Förslaget är en del av regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminaliteten. Hemliga tvångsmedel är inget nytt utan de är viktiga för att utreda, förebygga och förhindra brott, bland annat genom att informera om vem en misstänkt kommunicerar med eller var personen befinner sig. Men rådande teknikutveckling har lett till att tvångsmedlen inte lyckas speciellt väl, då kriminella kommunicerar i appar som är krypterade som utomstående inte kan komma åt.

Det ska hemlig dataavläsning kunna lösa. Nu ska Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten få utökade möjligheter att övervaka och avlyssna personer som är misstänkta för allvarliga brott eller som förväntas begå ett framöver.

I hemlighet ska myndigheter kunna installera mjuk- eller hårdvara i exempelvis en dator eller mobiltelefon och därigenom scanna av innehållet. Exempelvis kan det handla om att installera en trojan för att avläsa meddelanden och samtal i krypterade program, eller att aktivera kamera och mikrofon för att ta in vad personen säger och gör.

– Malmöpolisen menar att det inte finns ett enda planerat mord i Malmö senaste åren, som inte har föregåtts av information mellan gängmedlemmar i krypterad form, säger Mikael Damberg.

Frågor om hemlig dataavläsning ska alltid prövas av domstol. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ansvarar för att genomföra tillsyn över hur lagen nyttjas. Lagen föreslås träda i kraft 1 mars 2020 och tidsbegränsas i fem år, sedan ska den utvärderas.

Källa: Regeringskansliet

30 oktober 2019Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Fredrik AdolfssonsäkerhetFoto Adobestock

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

SENASTE NYTT

Stäng