Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Den opatchade hjärnan

tecknade stenåldersmänniskor grillar kyckling.jpg
Vår hjärna har ungefär 40 000 år på nacken och är inte optimerad för allt svajpande, mejlande, och scrollande som vi dagligen utsätter den för. Att ha koll på våra begränsningar och det som är viktigast för vår överlevnad, nämligen mat, sömn, träning och kärlek, leder till ett sundare förhållningssätt till oss själva och till ny teknik. Det menar hjärnforskaren Katarina Gospic.

– Om vi förstår hur hjärnan och kroppen fungerar får vi ut det mesta och det bästa av oss själva, säger Katarina Gospic, hjärnforskare och föreläsare.

Från att vara stor som en garderob med lagringsutrymme som motsvarar en mp3-låt, till att kunna rymmas i fickan och innehålla all världens musik. På drygt 50 år har datorn gjort en smått hissnande resa. Samma sak kan inte riktigt sägas för vår hjärna.

– Skulle vi öppna upp vår hjärna som en laptop skulle det stå inte uppdaterad på 40 000 år, vänligen stäng inte av. Det sker väldigt mycket coola tekniska saker men vi är fortfarande grottmänniskor i förklädnad som ska använda grejorna, säger Katarina Gospic.

Vi kan inte parallellprocessa som datorer kan.

Vår hälsa

En av de stora utmaningarna för oss människor är att vi kort och gott blir överbelastade och överösta med information. På ett ungefär kan man säga att vi människor tankar in 34 gb information i våra hjärnor varje dag, vilket Katarina Gospic jämför med att spela upp tio olika mp3-låtar varje minut, hela dagen.

Detta leder inte sällan till att vi får sömnproblem. Idag uppskattas att en av fyra svenskar lider av just sömnproblem, vilket i sin tur kan öka risken för sjukdomar som depression, hjärt-kärlsjukdomar och typ-2-diabetes.

Men kanske framförallt gör vår interaktion med våra smarta telefoner att vi får allt svårare att fokusera. Sekunderna som vi bibehåller vår uppmärksamhet på en och samma sak blir färre och färre och nu beräknas det snittet ligga på åtta sekunder.

– Värt att notera i sammanhanget är att en guldfisks närminne är nio sekunder, säger Katarina Gospic.

Dessutom ökar antalet gånger som vi tar upp och tittar på vår telefon. För åtta år sedan låg snittet på var elfte minut, medan det nu är nere i var sjätte minut.

– Till saken hör att man brukar säga att det tar uppemot 25 minuter att återfå ordentligt fokus efter att vi har blivit avbrutna. Lägger man ihop siffrorna förstår man att vi aldrig är riktigt fokuserade.

Vårt beteende

Den ständiga uppkopplingen bidrar också till att valmöjligheterna vi står inför i alla möjliga sammanhang är fler än någonsin. Paradoxalt nog kan effekten bli att vi inte vill välja något alls. Vi uppvisar mindre engagemang inför valen som vi ställs inför, eftersom många val ger skenet av att något av dem är perfekt.

Det är då lätt att en känsla av olycka infinner sig. Vi klandrar oss själva när förväntningarna skenar och vi får ångest.

– Vi når en viss nivå eller gör ett visst val, men vi blir ändå inte nöjda, vilket förstås förstärks av att alla människor vi ser i sociala medier alltid ser så lyckliga ut. Här handlar det om att vänja hjärnan att ha rätt förväntningar, säger Katarina Gospic.

Ett annat fel vi gör är att överskatta vår förmåga att kunna multitaska. Vi sitter med 30 olika tabbar i datorn, med en telefon bredvid oss och mejl som ska läsas.

– Faktum är att vi inte kan hålla mer än sju saker i arbetsminnet samtidigt. Vi kan inte parallellprocessa som datorer kan.

Ett tredje mänskligt aber är vår vilja att få snabba belöningar. När vi sitter och stirrar på mobilen eller lägger upp saker i sociala medier får vi snabba kickar, vilket uppmuntrar till liknande beteende i framtiden, och så fortsätter det.

Det i kombination med att långsiktiga arbetsuppgifter eller projekt ofta ter sig något skrämmande för oss.

gospic.jpg

Katarina Gospic.

– Det är så vi är programmerade. Amygdala får oss att fly och överhuvudtaget ger vår gärna oss kickar av att bocka av snabba arbetsuppgifter eller när vi bli lajkade på sociala medier. Ett knep om man då exempelvis ska byta ut hela it-system på företaget är att lägga in snabba belöningar längs med vägen.

Möjligheter

Katarina Gospic menar naturligtvis inte att vi ska överge de nya tekniska innovationerna som finns runt omkring oss. Det handlar snarare om att skapa ett sunt förhållningssätt till den och använda den med intention. VR är ett sådant exempel.

– Svårtillgängliga miljöer kan bli tillgängliga för alla, och skapa interaktiva möten där man träffar deltagare runt hela världen på en gemensam plats. Studier visar dessutom att studenter lär sig flera gånger bättre när man kombinerar interaktiva VR-situationer med föreläsningar. På så sätt skapar VR enorma möjligheter, så länge vi ser till att tänka på vad som är viktigast för oss: mat, sömn, träning, och kärlek.

 

20 juni 2019 Uppdaterad 8 maj 2020 Reporter Tim Leffler ledarskap Foto Adobestock

Rekommenderad läsning