Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Smartare cancervård

Nu startas ett samarbete mellan läkemedelsindustrin, akademin och sjukvården för att utveckla en plattform för precisionsmedicin. Målet är att läkemedelsbehandling baserad på patienters genetiska profil ska bli mer tillgänglig vid svår cancersjukdom.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 20 maj 2019 it i vården

piller-cancervård.jpg

– Konceptet precisionsmedicin utgår ifrån att varje patient är unik med sin sjukdom och därmed utreds eller diagnostiseras därefter. Genetiska markörer bidrar till att förutsäga vilken behandling som kan fungera för en specifik patient, att en målstyrd behandling kan ges till rätt patient i rätt tid, säger Peter Asplund, tillförordnad verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset.

Nationell forskningsstudie

Den kliniska forsknings- och utvecklingsenheten inom Akademiska sjukhusets cancerklinik har tillsammans med Universitetssjukhuset i Lund och ett antal industripartners enats om att utveckla en plattform för precisionsmedicin och som ett led i detta starta en nationell forskningsstudie.

– Vår plan är att i slutet av året starta en studie, Megalit, med Akademiska sjukhuset som huvudman och delfinansiär. Syftet är att förbättra översikten av effekt och säkerhet i situationer där vi utvärderar effekten av läkemedel på indikationer som ännu inte är godkända, men också utveckla en struktur som stödjer innovation och på ett systematiskt sätt säkerställer och dokumenterar att behandlingen också är säker och effektiv för patienterna.

Journalsystem en utmaning

Peter Asplund betonar att det saknas en plattform för att arbeta tillämpat på nationell nivå med precisionsmedicinska kliniska studier integrerat i rutinsjukvård. Här får man möjlighet att tillämpa avancerade diagnostiska plattformar som beslutsstöd i dagligt kliniskt arbete samtidigt som man systematiskt samlar in vävnadsmaterial som kan ligga till grund för framtida forskning.

– Bristen på nationell samordning och samspel mellan vårdens många it-system är en utmaning. Bland annat skiljer sig journalsystemen åt mellan regionerna. För att införa precisionsmedicin nationellt, med fokus på kvalitet, jämlikhet och genomförbarhet, krävs såväl kortsiktiga som långsiktiga manuella och digitala lösningar. Det är detta vi vill utveckla inom Megalit-studien, säger han och fortsätter:

– För att uppnå samordning nationellt krävs nya sätt att bygga, analysera och dela stora medicinska datamängder. Samtidigt behövs nya sätt att skydda deltagarnas integritet och att deras data behandlas konfidentiellt. Utvecklingen leder till nya partnerskap och nya möjligheter för patienter att bidra till kunskap och ny forskning.

I projektet deltar representanter från Region Uppsala, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Roche, Astra Zeneca, Novartis och PCG Solutions.

Källa: Akademiska sjukhuset

Senaste nytt

EU föreslår förbud

20 januari 2020

EU-kommissionen föreslår att ansiktsigenkänning i publika rum ska förbjudas i upp till fem år. Syftet är att få tid att undersöka teknikens inverkan på samhället.

Spåra el per timme

20 januari 2020

Nu kan elanvändare få en ökad transparens av sin energianvändning. Microsofts och Vattenfalls lösning spårar förnybar el timme för timme, istället för på årsbaserad data.

Rekordförsäljning

17 januari 2020

För första gången sedan 2011 gick den globala pc-marknaden upp under förra året. Marknaden växte med 2,7 procent under 2019  och under sista kvartalet var ökningen som störst med 4,8 procent.

AI mot grooming

17 januari 2020

Bara genom att höra olika röster tror vi oss uppfatta egenskaper hos personer, bland annat ålder. På Högskolan i Gävle forskar nu Sara Skoog Waller kring hur AI framöver kan hitta kännetecken på röstmanipulation. 

Färre kakor för Google

16 januari 2020

Google kommer att fasa ut kakor från tredje part i sin webbläsare Google Chrome. Beskedet kommer samtidigt som Irlands motsvarighet till Datainspektionen granskar Googles reklamverksamheter.

AI sparar 140 mdr

16 januari 2020

Ökad AI-användning kan stärka välfärden motsvarande ungefär 140 miljarder kronor årligen. Det framgår av en nyligen överlämnad delrapport från DIGG till regeringen.