Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Smartare cancervård

Nu startas ett samarbete mellan läkemedelsindustrin, akademin och sjukvården för att utveckla en plattform för precisionsmedicin. Målet är att läkemedelsbehandling baserad på patienters genetiska profil ska bli mer tillgänglig vid svår cancersjukdom.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 20 maj 2019 it i vården

piller-cancervård.jpg

– Konceptet precisionsmedicin utgår ifrån att varje patient är unik med sin sjukdom och därmed utreds eller diagnostiseras därefter. Genetiska markörer bidrar till att förutsäga vilken behandling som kan fungera för en specifik patient, att en målstyrd behandling kan ges till rätt patient i rätt tid, säger Peter Asplund, tillförordnad verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset.

Nationell forskningsstudie

Den kliniska forsknings- och utvecklingsenheten inom Akademiska sjukhusets cancerklinik har tillsammans med Universitetssjukhuset i Lund och ett antal industripartners enats om att utveckla en plattform för precisionsmedicin och som ett led i detta starta en nationell forskningsstudie.

– Vår plan är att i slutet av året starta en studie, Megalit, med Akademiska sjukhuset som huvudman och delfinansiär. Syftet är att förbättra översikten av effekt och säkerhet i situationer där vi utvärderar effekten av läkemedel på indikationer som ännu inte är godkända, men också utveckla en struktur som stödjer innovation och på ett systematiskt sätt säkerställer och dokumenterar att behandlingen också är säker och effektiv för patienterna.

Journalsystem en utmaning

Peter Asplund betonar att det saknas en plattform för att arbeta tillämpat på nationell nivå med precisionsmedicinska kliniska studier integrerat i rutinsjukvård. Här får man möjlighet att tillämpa avancerade diagnostiska plattformar som beslutsstöd i dagligt kliniskt arbete samtidigt som man systematiskt samlar in vävnadsmaterial som kan ligga till grund för framtida forskning.

– Bristen på nationell samordning och samspel mellan vårdens många it-system är en utmaning. Bland annat skiljer sig journalsystemen åt mellan regionerna. För att införa precisionsmedicin nationellt, med fokus på kvalitet, jämlikhet och genomförbarhet, krävs såväl kortsiktiga som långsiktiga manuella och digitala lösningar. Det är detta vi vill utveckla inom Megalit-studien, säger han och fortsätter:

– För att uppnå samordning nationellt krävs nya sätt att bygga, analysera och dela stora medicinska datamängder. Samtidigt behövs nya sätt att skydda deltagarnas integritet och att deras data behandlas konfidentiellt. Utvecklingen leder till nya partnerskap och nya möjligheter för patienter att bidra till kunskap och ny forskning.

I projektet deltar representanter från Region Uppsala, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Roche, Astra Zeneca, Novartis och PCG Solutions.

Källa: Akademiska sjukhuset

Senaste nytt

Dödsorsak ransomware

22 september 2020

På grund av en ransomware-attack kunde en tysk ambulans inte åka till närmsta sjukhus. Färden tog en timme extra, vilket ledde till att en patient omkom.

Osund gaming

22 september 2020

Dataspelsberoende är ett nytt diagnostiserbart beroende. Ett forskningsprojekt på Luleå universitet ska nu öka den vetenskapliga förståelsen för diagnosen. 

Sajt med API:er

21 september 2020

Dataportal.se ska förbättra Sveriges förmåga att ta tillvara data som strategisk resurs. Via den nya sajten går det att söka, hitta och utforska data och inom kort även att söka API:er.

Säkerhet i skolan

21 september 2020

KTH utbildar skolelever i it-säkerhet. Planen är att 10 000 av Sveriges grundskoleelever ska utbildas inom projektet #290CyberSecurity. 

Drönare granskar bron

18 september 2020

Nu granskas pelare, pyloner och annan betong på Öresundsbron av drönare. Tidigare genomfördes motsvarande kontroll manuellt

MS AI-tips

18 september 2020

Att utbilda medarbetarna inom AI är minst lika viktigt som att ha rätt teknik på plats. Det visar en ny undersökning från Microsoft.