Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Protes avlastar hjärnan

tre-skor-i-glada-farger.jpg

Med infraröda sensorer och en specialdesignad mössa kan forskare för första gången visa hur livskvaliteten ökar för personer som använder en datoriserad knäprotesled. Målet är att göra den dyrare knämekanismen tillgänglig för fler och även för äldre.

– Genom att jämföra dem som har datoriserade proteser med dem som har mekaniska har vi nu kunnat visa att en datoriserad protesknäled minskar belastningen på hjärnan. Detta är bara ett sätt som de här proteserna kan förbättra en persons livskvalitet på, men det är en viktig aspekt med tanke på de långsiktiga effekter som upprepad kognitiv ansträngning kan ge, säger Saffran Möller, legitimerad fysioterapeut och doktor i hälsa och vårdvetenskap, på hälsohögskolan vid Jönköping University, som har använt det nya instrumentet som kallas fNIRS.

Två kategorier

Det finns många olika slags knämekanismer, men generellt tillhör de två kategorier: mekaniska och datoriserade. Med fNIRS-tekniken, funktionell infraröd spektroskopi, mäts hjärnaktiviteten hos en person som använder en protes.

Deltagarna får använda specialdesignade mössor med infraröda sensorer kopplade till en dator som de bär i en ryggsäck. Det är en lösning som för första gången gör det möjligt för forskarna att se vad som händer i hjärnan medan testet utförs.

Flera möjliga risker

Traditionella metoder för att testa hur bra en patient kan gå med en protes och samtidigt vara uppmärksam på ojämna ytor, passerande trafik och andra möjliga risker i omgivningen bygger på så kallad dual task testing. 

Det innebär att patienten går och sträcka och samtidigt utför en annan kognitiv uppgift, som att räkna baklänges eller att upprepade gånger subtrahera med en viss siffra. Utförandet av den kognitiva uppgiften och gångfunktion utvärderas och jämförs.

Studier har visat att personer som använder en datoriserad knäled kan gå fortare och med mindre risk för att ramla, samt att de inte behöver fokusera lika mycket på att gå. Men för att fler människor ska få tillgång till datoriserade protesknän är det viktigt att kunna visa att dessa ger en bättre funktionalitet och livskvalitet generellt.

Fokus på fysisk aktivitet

Det finns för närvarande 5 000-5 500 människor i Sverige som har fått amputera ett och ungefär en tredjedel av dessa har amputerats genom eller över knäet. Datoriserade protesknän kostar i genomsnitt åtta gånger mer än en mekanisk protes.

Så funkar datoriserade knän

Protesknän är konstruerade för att efterlikna den böjande, flexion, och den sträckande, extension, rörelsen i den anatomiska knäleden när en person går.

Knäet måste också kunna låsas för att ge stabilitet när personen står eller stöder på benet, samt understödja att knäet sträcks ut tillräckligt snabbt när personen tar nästa steg Protesknäleder låses genom ett manuellt lås, en mekanisk friktionsbroms eller en hydraulisk mekanism.

Datoriserade knän inkluderar dessutom microdatasystem som kontinuerligt justerar funktionen i knäleden för att anpassas till varje individ i olika situationer som att variera sin gånghastighet eller kompensera i samband med snubbling.  

Källa: Jönköping University

– Datoriserade proteser är dyra. Riktlinjer för ordinering av datoriserade protesknäleder fokuserar generellt på hur fysiskt aktiv personen ifråga är. I de undersökningar jag genomförde som en del i min forskning hade inga deltagare som var över 66 år ordinerats datoriserade protesknäleder. Jag tycker inte att vi ska fokusera på ålder, utan på funktionalitet och behov – och detta innefattar behovet av god balans och att känna sig trygg och säker när man går.

Källa: Jönköping University

28 maj 2019 Uppdaterad 27 september 2019 Reporter anne hammarskjöld it i vården Foto adobestock

Senaste nytt

Självkörande pizza

14 april 2021

I Houston levereras nu Dominos pizzor med den självkörande bilen Nuro R2. Det är det första självkörande fordonet i USA som fått tillstånd att köra, utan federala säkerhetskrav.

Rysk attack mot Sverige

14 april 2021

Säpo misstänker grovt dataintrång från ryska underrättelsetjänsten GRU mot Riksidrottsförbundet i Sverige. Men åklagaren har beslutat att lägga ned förundersökningen eftersom det inte finns förutsättningar för lagföring utomlands och utlämning till Sverige saknas.

Googles krav på USA

13 april 2021

Google anser att USA måste inleda samtal med EU om framtidens digitala handel och dataskydd länderna emellan. Utan ett gemensamt avtal finns det risk att länderna skapar egna handelskontrollerade regler kring alltifrån dataskydd till AI.

Microsoft AI-satsar

13 april 2021

Microsoft stärker sin roll inom sjukvården med köpet av AI-företaget Nuance. Förhoppningen är att bolagen kommer dra nytta av varandra i en allt mer AI-törstande sjukvårdssektor.

Robot förstår våra rörelser

13 april 2021

Forskare vid KTH har utvecklat ny teknik som innebär att robotar förstår människors kroppsrörelser. Tekniken ska öka säkerheten på arbetsplatser och innebär bland annat att robotar kan arbeta nära människor på en produktionslina.

Rekordbot för Alibaba

12 april 2021

Näthandelsgiganten Alibaba döms att betala 23,7 miljarder kronor i böter av kinesiska tillsynsmyndigheter. Det är den högsta företagsboten någonsin.