Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Protes avlastar hjärnan

Med infraröda sensorer och en specialdesignad mössa kan forskare för första gången visa hur livskvaliteten ökar för personer som använder en datoriserad knäprotesled. Målet är att göra den dyrare knämekanismen tillgänglig för fler och även för äldre.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 28 maj 2019 it i vården

tre-skor-i-glada-farger.jpg

– Genom att jämföra dem som har datoriserade proteser med dem som har mekaniska har vi nu kunnat visa att en datoriserad protesknäled minskar belastningen på hjärnan. Detta är bara ett sätt som de här proteserna kan förbättra en persons livskvalitet på, men det är en viktig aspekt med tanke på de långsiktiga effekter som upprepad kognitiv ansträngning kan ge, säger Saffran Möller, legitimerad fysioterapeut och doktor i hälsa och vårdvetenskap, på hälsohögskolan vid Jönköping University, som har använt det nya instrumentet som kallas fNIRS.

Två kategorier

Det finns många olika slags knämekanismer, men generellt tillhör de två kategorier: mekaniska och datoriserade. Med fNIRS-tekniken, funktionell infraröd spektroskopi, mäts hjärnaktiviteten hos en person som använder en protes.

Deltagarna får använda specialdesignade mössor med infraröda sensorer kopplade till en dator som de bär i en ryggsäck. Det är en lösning som för första gången gör det möjligt för forskarna att se vad som händer i hjärnan medan testet utförs.

Flera möjliga risker

Traditionella metoder för att testa hur bra en patient kan gå med en protes och samtidigt vara uppmärksam på ojämna ytor, passerande trafik och andra möjliga risker i omgivningen bygger på så kallad dual task testing. 

Det innebär att patienten går och sträcka och samtidigt utför en annan kognitiv uppgift, som att räkna baklänges eller att upprepade gånger subtrahera med en viss siffra. Utförandet av den kognitiva uppgiften och gångfunktion utvärderas och jämförs.

Studier har visat att personer som använder en datoriserad knäled kan gå fortare och med mindre risk för att ramla, samt att de inte behöver fokusera lika mycket på att gå. Men för att fler människor ska få tillgång till datoriserade protesknän är det viktigt att kunna visa att dessa ger en bättre funktionalitet och livskvalitet generellt.

Fokus på fysisk aktivitet

Det finns för närvarande 5 000-5 500 människor i Sverige som har fått amputera ett och ungefär en tredjedel av dessa har amputerats genom eller över knäet. Datoriserade protesknän kostar i genomsnitt åtta gånger mer än en mekanisk protes.

Så funkar datoriserade knän

Protesknän är konstruerade för att efterlikna den böjande, flexion, och den sträckande, extension, rörelsen i den anatomiska knäleden när en person går.

Knäet måste också kunna låsas för att ge stabilitet när personen står eller stöder på benet, samt understödja att knäet sträcks ut tillräckligt snabbt när personen tar nästa steg Protesknäleder låses genom ett manuellt lås, en mekanisk friktionsbroms eller en hydraulisk mekanism.

Datoriserade knän inkluderar dessutom microdatasystem som kontinuerligt justerar funktionen i knäleden för att anpassas till varje individ i olika situationer som att variera sin gånghastighet eller kompensera i samband med snubbling.  

Källa: Jönköping University

– Datoriserade proteser är dyra. Riktlinjer för ordinering av datoriserade protesknäleder fokuserar generellt på hur fysiskt aktiv personen ifråga är. I de undersökningar jag genomförde som en del i min forskning hade inga deltagare som var över 66 år ordinerats datoriserade protesknäleder. Jag tycker inte att vi ska fokusera på ålder, utan på funktionalitet och behov – och detta innefattar behovet av god balans och att känna sig trygg och säker när man går.

Källa: Jönköping University

Senaste nytt

Servicecenter granskas

20 september 2019

Datainspektionen ska se över ifall Statens servicecenter har tillräckliga rutiner för att hitta och undersöka incidenter kring personuppgifter. Granskningen sker efter att flera anmälningar mot servicecentret lämnats in. 

AI-test i Västerås

20 september 2019

Ett sätt att lära självkörande bilar att identifiera riskbeteende bland fotgängare och fordon i trafiken, är att sätta oss själva bakom ratten i en simulator. Nu startar ett sådant test i Västerås.

Ökat tryck på bitcoin

19 september 2019

Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, sänkte återigen styrräntan och i kombination med ett allmänt instabilt politiskt läge, teknikutvecklingen och en allt större kunskap om kryptovalutor, förväntas nu bitcoins värde att stiga på sikt. 

Svensk oro över AI

19 september 2019

Hela 84 procent av svenskarna är oroliga över AI-utvecklingen i samhället och bara 6 procent menar att de inte är alls är oroade. Det visar en undersökning från Tieto och Yougov. 

Myten om mobilen

18 september 2019

Det snurrar teorier på nätet om att de stora it-jättarna avlyssnar oss via sina appar. Nu har säkerhetsföretaget Wandera gjort ett test för att avliva myten.   

Dataskydd vid forskning

17 september 2019

För att göra det lättare att tackla forskningsfusk lägger regeringen fram en preposition om att göra det möjligt att behandla personuppgifter vid hantering av oredlighet i forskning.