Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

GDPR ett år senare

Tre av fyra svenskar oroar sig över hur deras personuppgifter används av företag. Och var sjätte medborgare har utnyttjat någon av rättigheterna som kom med GDPR, som bland annat rätten att bli glömd. Det visar Datainspektionens första rikstäckande integritetsrapport.

Text Fredrik Adolfsson Foto Adobestock 21 maj 2019 säkerhet

födelsedagstårta 1 år.jpg

 För att Sveriges ambitioner vad gäller digitalisering ska lyckas så måste medborgarna kunna känna digital trygghet. Den här rapporten är en del i vårt arbete med att följa och beskriva utvecklingen när det gäller frågor som rör integritet och dataskydd, säger Datainspektionens generaldirektör Lena Lindgren Schelin.

För nästan exakt ett år sedan, 25 maj 2018, började GDPR att gälla i Sverige och i övriga Europa. Nu har Datainspektionen gjort sin första rapport över hur arbetet gått med det nya direktivet och hur stor vetskapen är ute hos medborgarna.

I rapporten finns en del intressanta siffror. Endast hälften av dataskyddsombuden runt om i landet bedömer att det finns ett kontinuerligt dataskyddsarbete i den verksamhet de arbetar i.

För att Sveriges ambitioner vad gäller digitalisering ska lyckas så måste medborgarna kunna känna digital trygghet.

75 procent oroliga

Åtta av tio svenskar uppger att de känner till att GDPR innebär utökade rättigheter för individer. Och tre av fyra menar att de är oroliga över hur deras personuppgifter används, där den största tveksamheten finns gentemot sociala medier och appar. 60 procent har använt någon av GDPR:s utökade rättigheter, till exempel att begära att ett företag raderar deras personuppgifter.

 Att så många redan använt någon av de nya rättigheterna visar att det för många är en viktig fråga hur deras personuppgifter används. Vi får också många frågor och klagomål som rör enskildas rättigheter. Vår förhoppning är att rapporten ska ge vägledning i det fortsatta arbetet mot Datainspektionens vision om ett tryggt informationssamhälle där vi tillsammans värnar den personliga integriteten, säger Lena Lindgren Schelin.

Sammanlagt har Datainspektionen mottagit 3 500 anmälningar om personuppgiftsincidenter, där sex av tio beror på den mänskliga faktorn.

Källa: Datainspektionen

Senaste nytt

Google vill reglera AI

21 januari 2020

Chefen för Googles moderbolag Alphabet, Sundar Pichai, vill se en reglering för AI-tekniken. Det skriver han i en debattartikel i Financial Times.

Oron mot storbolagen

21 januari 2020

Mer än hälften av svenskarna anser att storbolagens datainsamling är det största hotet mot vår personliga integritet och 11 procent anser att samhällets insamling oroar mest. Det visar en ny undersökning från SIFO. 

EU föreslår förbud

20 januari 2020

EU-kommissionen föreslår att ansiktsigenkänning i publika rum ska förbjudas i upp till fem år. Syftet är att få tid att undersöka teknikens inverkan på samhället.

Spåra el per timme

20 januari 2020

Nu kan elanvändare få en ökad transparens av sin energianvändning. Microsofts och Vattenfalls lösning spårar förnybar el timme för timme, istället för på årsbaserad data.

Rekordförsäljning

17 januari 2020

För första gången sedan 2011 gick den globala pc-marknaden upp under förra året. Marknaden växte med 2,7 procent under 2019  och under sista kvartalet var ökningen som störst med 4,8 procent.

AI mot grooming

17 januari 2020

Bara genom att höra olika röster tror vi oss uppfatta egenskaper hos personer, bland annat ålder. På Högskolan i Gävle forskar nu Sara Skoog Waller kring hur AI framöver kan hitta kännetecken på röstmanipulation.