Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Superkraft med joner

En nyutvecklad polymer som kan användas för stora ytor kan vara framtiden för alltifrån sårläkning och elektronisk hud till temperaturväxlingen i smarta byggnader. Den böjbara superkänsliga värmesensorn är utvecklad av forskare vid Linköpings universitet.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 4 april 2019 digit

elektron-i-rorelse.jpg

– Materialet är transparent, mjukt och böjligt och kan användas i en superkänslig produkt som kan tryckas och därmed användas för stora ytor. Applikationer finns inom sårläkning, i ett förband som visar hur läkningsprocessen framskrider, eller för elektronisk hud, säger Dan Zhao, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet.

Kompletterande polymergeler

Med hjälp av tidigare resultat från forskningen kring elektrolyter för tryckt elektronik har forskarna nu fått fram världens första tryckta jonledande termoelektriska modul.

Modulen består av sammankopplade n- och p-ben och där antalet anslutningar, ben, avgör hur stark signalen blir. Med screentryck har forskarna tillverkat en ultrakänslig värmesensor som baseras på de olika och kompletterande polymergelerna.

Värmesensorn har förmågan att omvandla en liten temperaturskillnad till en stark signal – med 36 sammankopplade ben ger en temperaturskillnad på 1 K en spänning på 0,333 volt.

Större effekt med joner

Den superkänsliga värmesensorn bygger på det faktum att vissa material är termoelektriska. Det betyder att en temperaturskillnad mellan två sidor av materialet får elektroner att röra sig från den kalla sidan mot den varma och en spänning uppstår. Men i det här fallet har forskarna fått fram ett termoelektriskt material som leder joner istället för elektroner och där effekten är hundrafalt större.

Forskningen är utförd vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet, Chalmers tekniska högskola, Stuttgart Media University och University of Kentucky, och har publicerats i Nature Communications.

Senaste nytt

Dödsorsak ransomware

22 september 2020

På grund av en ransomware-attack kunde en tysk ambulans inte åka till närmsta sjukhus. Färden tog en timme extra, vilket ledde till att en patient omkom.

Osund gaming

22 september 2020

Dataspelsberoende är ett nytt diagnostiserbart beroende. Ett forskningsprojekt på Luleå universitet ska nu öka den vetenskapliga förståelsen för diagnosen. 

Sajt med API:er

21 september 2020

Dataportal.se ska förbättra Sveriges förmåga att ta tillvara data som strategisk resurs. Via den nya sajten går det att söka, hitta och utforska data och inom kort även att söka API:er.

Säkerhet i skolan

21 september 2020

KTH utbildar skolelever i it-säkerhet. Planen är att 10 000 av Sveriges grundskoleelever ska utbildas inom projektet #290CyberSecurity. 

Drönare granskar bron

18 september 2020

Nu granskas pelare, pyloner och annan betong på Öresundsbron av drönare. Tidigare genomfördes motsvarande kontroll manuellt

MS AI-tips

18 september 2020

Att utbilda medarbetarna inom AI är minst lika viktigt som att ha rätt teknik på plats. Det visar en ny undersökning från Microsoft.