Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Superkraft med joner

En nyutvecklad polymer som kan användas för stora ytor kan vara framtiden för alltifrån sårläkning och elektronisk hud till temperaturväxlingen i smarta byggnader. Den böjbara superkänsliga värmesensorn är utvecklad av forskare vid Linköpings universitet.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 4 april 2019 digit

elektron-i-rorelse.jpg

– Materialet är transparent, mjukt och böjligt och kan användas i en superkänslig produkt som kan tryckas och därmed användas för stora ytor. Applikationer finns inom sårläkning, i ett förband som visar hur läkningsprocessen framskrider, eller för elektronisk hud, säger Dan Zhao, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet.

Kompletterande polymergeler

Med hjälp av tidigare resultat från forskningen kring elektrolyter för tryckt elektronik har forskarna nu fått fram världens första tryckta jonledande termoelektriska modul.

Modulen består av sammankopplade n- och p-ben och där antalet anslutningar, ben, avgör hur stark signalen blir. Med screentryck har forskarna tillverkat en ultrakänslig värmesensor som baseras på de olika och kompletterande polymergelerna.

Värmesensorn har förmågan att omvandla en liten temperaturskillnad till en stark signal – med 36 sammankopplade ben ger en temperaturskillnad på 1 K en spänning på 0,333 volt.

Större effekt med joner

Den superkänsliga värmesensorn bygger på det faktum att vissa material är termoelektriska. Det betyder att en temperaturskillnad mellan två sidor av materialet får elektroner att röra sig från den kalla sidan mot den varma och en spänning uppstår. Men i det här fallet har forskarna fått fram ett termoelektriskt material som leder joner istället för elektroner och där effekten är hundrafalt större.

Forskningen är utförd vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet, Chalmers tekniska högskola, Stuttgart Media University och University of Kentucky, och har publicerats i Nature Communications.

Senaste nytt

EU föreslår förbud

20 januari 2020

EU-kommissionen föreslår att ansiktsigenkänning i publika rum ska förbjudas i upp till fem år. Syftet är att få tid att undersöka teknikens inverkan på samhället.

Spåra el per timme

20 januari 2020

Nu kan elanvändare få en ökad transparens av sin energianvändning. Microsofts och Vattenfalls lösning spårar förnybar el timme för timme, istället för på årsbaserad data.

Rekordförsäljning

17 januari 2020

För första gången sedan 2011 gick den globala pc-marknaden upp under förra året. Marknaden växte med 2,7 procent under 2019  och under sista kvartalet var ökningen som störst med 4,8 procent.

AI mot grooming

17 januari 2020

Bara genom att höra olika röster tror vi oss uppfatta egenskaper hos personer, bland annat ålder. På Högskolan i Gävle forskar nu Sara Skoog Waller kring hur AI framöver kan hitta kännetecken på röstmanipulation. 

Färre kakor för Google

16 januari 2020

Google kommer att fasa ut kakor från tredje part i sin webbläsare Google Chrome. Beskedet kommer samtidigt som Irlands motsvarighet till Datainspektionen granskar Googles reklamverksamheter.

AI sparar 140 mdr

16 januari 2020

Ökad AI-användning kan stärka välfärden motsvarande ungefär 140 miljarder kronor årligen. Det framgår av en nyligen överlämnad delrapport från DIGG till regeringen.