Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Superkraft med joner

En nyutvecklad polymer som kan användas för stora ytor kan vara framtiden för alltifrån sårläkning och elektronisk hud till temperaturväxlingen i smarta byggnader. Den böjbara superkänsliga värmesensorn är utvecklad av forskare vid Linköpings universitet.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 4 april 2019 digit

elektron-i-rorelse.jpg

– Materialet är transparent, mjukt och böjligt och kan användas i en superkänslig produkt som kan tryckas och därmed användas för stora ytor. Applikationer finns inom sårläkning, i ett förband som visar hur läkningsprocessen framskrider, eller för elektronisk hud, säger Dan Zhao, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet.

Kompletterande polymergeler

Med hjälp av tidigare resultat från forskningen kring elektrolyter för tryckt elektronik har forskarna nu fått fram världens första tryckta jonledande termoelektriska modul.

Modulen består av sammankopplade n- och p-ben och där antalet anslutningar, ben, avgör hur stark signalen blir. Med screentryck har forskarna tillverkat en ultrakänslig värmesensor som baseras på de olika och kompletterande polymergelerna.

Värmesensorn har förmågan att omvandla en liten temperaturskillnad till en stark signal – med 36 sammankopplade ben ger en temperaturskillnad på 1 K en spänning på 0,333 volt.

Större effekt med joner

Den superkänsliga värmesensorn bygger på det faktum att vissa material är termoelektriska. Det betyder att en temperaturskillnad mellan två sidor av materialet får elektroner att röra sig från den kalla sidan mot den varma och en spänning uppstår. Men i det här fallet har forskarna fått fram ett termoelektriskt material som leder joner istället för elektroner och där effekten är hundrafalt större.

Forskningen är utförd vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet, Chalmers tekniska högskola, Stuttgart Media University och University of Kentucky, och har publicerats i Nature Communications.

Senaste nytt

Hinder för AI-Sverige

30 november 2020

Fortfarande är AI framförallt en teknik för större svenska bolag. Under förra året stod tio svenska bolag för 65 procent av utveckling och forskning inom AI. Det visar en ny rapport från SCB.

Hyreshus i 3D-print

30 november 2020

Just nu byggs världens första 3D-printade lägenhetshus i tre våningar och även ett enfamiljshus med en liknande teknik. Båda husen byggs för att användas som bostäder.

Hållbar i molnet

27 november 2020

Att byta från traditionell it-infrastruktur till molnet kan minska världens totala it-utsläpp med 5,9 procent. Det motsvarar runt 60 miljoner ton koldioxid per år, eller utsläppen från 22 miljoner bilar. Det visar en ny rapport.

Robot dödar virus

26 november 2020

En robot utrustad med UVC-strålning kan bli en god hjälp för att förhindra spridning av till exempel corona på sjukhus. Roboten är utvecklad av forskare vid Örebro universitet och bygger på öppen källkod och 3D-printat material.

Trendbrott för mobiler

26 november 2020

Försäljningen av mobiler i Europa, Mellanöstern och Afrika landade på drygt 93 miljoner enheter under årets tredje kvartal. Det är en ökning med 2,1 procent jämfört med samma kvartal förra året, och ett trendbrott under 2020.

Angripen av AI

26 november 2020

Cyberkriminella tar hjälp av AI för att begå brott, bland annat används AI för social manipulering, ransomwareattacker och för att skapa deep fakes. Det visar en ny rapport från Europol.