Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Nya neurala nätverk

bakterier960640.jpg

Ett arbete på Göteborgs universitet om mikrosimmare ledde till en ny användningsmetod för AI. Redan innan forskningen publicerats så har internationella forskargrupper visat intresse.

– Min doktorandforskning handlar i grunden om biohybrida mikrosimmare, alltså bakterier som man lastar med bagage i form av partiklar. Men för att noggrant kunna studera mikrosimmares beteenden insåg jag att jag behövde en ny analytisk metod. Och på så vis flyttade jag fokus till artificiell intelligens och neurala nätverk, säger Saga Helgadóttir, doktorand vid institutionen för fysik på Göteborgs universitet.

Via den nya metoden analyseras bilder av mikrosimmarna när de interagerar med mikropartiklar i en lösning. Metoden går att tillämpa vid studier av alla sorters mikroskopiska organismer och partiklar.

Traditionellt har algoritmiska metoder använts i denna typ av forskning. Då skriver forskaren ett program med ett antal regler och parametrar som sedan ska definieras, omdefinieras och optimeras manuellt.

– Bilderna som jag ville studera innehöll fläckar som störde bakteriernas och partiklarnas positioner. Det innebar att jag var tvungen att byta parametrar hela tiden. Och detta var helt enkelt för tidskrävande eftersom den nödvändiga datamängden var så stor.

Intelligensen sätter reglerna

Nu behöver inte parametrarna i koden ändras manuellt eftersom maskinen själv får bestämma vilka regler som passar det aktuella problemet. Sedan, genom en stor mängd upprepningar, så lär sig maskinen att göra korrekta förutsägelser från ingångsdata. För detta krävs höga volymer träningsdata med exakta värden.

 Eftersom jag arbetar med partiklar och bakterier så är mina bilder ofta brusiga. Det är lätt att simulera den typen av bilder. Så efter att ha tränat det neurala nätverket på stora mängder simulerad data så testade vi den på riktig experimentell data. Och vi blev överraskade av hur bra det fungerade.

De två kommande och sista åren som doktorand så ska Saga Helgadottir fortsätta att utveckla metoden. Redan har arbetet väckt intresse genom en förhandsvisad version av artikeln, som i sin helhet nu ska publiceras i den vetenskapliga tidskriften Optica.

Källa: Göteborgs universitet

24 april 2019 Reporter Fredrik Adolfsson digit Foto Adobestock

Senaste nytt

Facebook lär av bebis

8 mars 2021

Facebook har tagit fram en AI som lär sig på ett liknande sätt som små barn. Enligt bolaget ska lösningen användas för att moderera innehåll på plattformen och ska främja opartiskhet.

Brottsutredning för vaccinhack

8 mars 2021

Ryska hackar tog sig in i European Medicines Agency, EMA, under hösten 2020. I över en månad kunde de följa diskussioner om köpvillkor och destinationer för coronavaccin från Pfizer and BioNTech.

Cyberattacker som service

5 mars 2021

Två av tre ransomware-attacker utförs av cyberkriminella som inte har utvecklat den skadliga koden själva, utan har köpt tjänsten via till exempel dark web. Det visar en rapport som går igenom cyberattacker 2020.

Färre kakor i Chrome

5 mars 2021

Google fasar nu ut tredjepartskakorna i Chrome som ett steg i att bli mer måna om användarnas personliga integritet. Samtidigt är det oklart vad det kommer innebära för alla som gör reklam via Google Ads.  

Livetracka Postnord

4 mars 2021

Nu går det i 37 svenska städer att följa sina e-handlade paket på karta i realtid. Funktionen finns både på postnord.se och i deras app, och ska snart täcka in nästan hela landet. 

Covidpass med blockkedja

4 mars 2021

Delstaten New York har börjat testa en app baserad på blockkedjeteknik som påvisar ifall personer har tagit vaccin mot covid-19 eller mottagit ett negativt provresultat. Appen ska snabba på öppnandet av samhället.