Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Bisyssla i 3D

3D-bilder av humlornas fasettögon avslöjar varför stora individer ser bättre än små. Extra god syn framåt och uppåt gör det lättare att upptäcka blommor på långt håll samt att hitta små blommor. Kunskapen hjälper forskarna förstå hur pollineringen påverkas i olika klimatzoner.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 20 mars 2019 digit

bi-pa-rod-blomma.jpg

Det är känt sedan tidigare att stora bin ser bättre än små individer, men det har varit oklart varför.

– Vi har undersökt olika stora jordhumlors fasettögon. Vilket synfält har de och med vilken upplösning ser de? Nu vet vi hur stora blommor måste vara för att individer av olika storlek ska kunna se dem. Vi har tagit reda på varför stora humlor ser små objekt bättre, säger Pierre Tichit, doktorand vid biologiska institutionen i Lund.

Med humlans ögon

Med hjälp av skiktröntgen och mycket hög upplösning på bilderna har han tillsammans med forskarkollegor från bland annat Tyskland och Storbritannien lyckats skapa tredimensionella bilder av humlornas fasettögon, hur de ser och vad de ser i olika delar av synfältet.

Humlor är bin

Humlor är ett släkte av insekter tillhörande familjen långtungebin inom överfamiljen bin. Bin, apoidea, tillhör insektsordningen steklar. De lever av nektar och pollen och spelar därmed en stor roll för blommande växters pollinering.

Nektarn tjänar huvudsakligen som energikälla medan pollenet ger protein och andra näringsämnen. Det mesta pollenet används som mat till larverna.

Källa: Lunds universitet

3D-bilderna blir realistiska på ett helt annat sätt än de traditionella tvådimensionella bilderna. Det är som att befinna sig inuti humlans ögon och se världen på samma sätt som den.

Forskarna konstaterar att stora individer ser bättre än små i vissa delar av synfältet. Närmare bestämt framåt och uppåt. Enligt forskarna kan den extra goda synen framåt och uppåt underlätta för stora bin att upptäcka blommor på långt håll samt att hitta små blommor. Det blir också lättare för dem att se blommor som hänger och som de måste komma åt underifrån.

Finns i hela världen

Resultaten ger en bättre förståelse om varför pollineringen påverkas negativt om storblommiga växter försvinner i ett område som domineras av små bin, och vad som behöver göras åt det.

Nästa steg i forskningen är att använda metoden för att jämföra synen hos olika arter av bin.

– De finns i hela världen, från regnskogen till tundran. Med vår teknik hoppas vi kunna förstå hur deras syn är anpassad till de olika miljöer som de lever i, säger Pierre Tichit.

Källa: Lunds universitet

Senaste nytt

Trafikverkets 20 åtgärder

19 juni 2019

Trafikverket presenterar 20 insatser för ett mer automatiserat och smart vägtransportsystem. Åtgärderna ska genomföras under fem år och några av dem är autonoma bussar på landsväg samt snöskottande robotar.

Politiker utan AI-koll

19 juni 2019

AI-utvecklingen bidrar till en omfördelning av arbete där människors sysslor blir mer kognitivt krävande. Därför måste politiker ta ett helhetsgrepp kring framtidens arbetsmarknad och lärande. Det menar forskaren Joakim Wernberg i rapporten Människor, maskiner och framtidens arbete.

PTS nya uppdrag

18 juni 2019

Regeringen har gett Post- och telestyrelsen uppdraget att stödja och följa implementeringen av IPv6, det vill säga internetprotokoll version sex. Arbetet ska ske genom insatser riktade till myndigheter, kommuner och regioner.

It-chefens fasa

18 juni 2019

CIO:er och it-chefer blandas in för lite i verksamhetsstyrd it, de ser den största kompetensbristen på över tio år och de tror att 20 procent av jobben kommer försvinna på grund av automatisering. Det visar en ny undersökning från KPMG och Harvey Nash.

Ny standard för industrin

17 juni 2019

Standarden för it-säkerhet i industriella automationssystem har fått tre nya delar under juni månad. Det uppger SEK Svensk Elstandard. 

Fler svenska hubbar

17 juni 2019

Regeringen har gett Vinnova uppdraget att genomföra en förstudie om möjligheterna att etablera digitala innovationshubbar. Arbetet ska stärka Sveriges konkurrenskraft och är ett resultat av EU-kommissionen föreslagna program för ett digitalt Europa.