Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Myrsteg för robotar

Genom att imitera myrors beteende kan robotar bli både billigare och mer tillförlitliga i sin navigering, visar ny forskning från Örebro universitet. 

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 17 juli 2018 digit

myrdrottning-myser-i-blomma.jpg

För att robotar ska kunna navigera självständigt används idag ofta avancerade och dyra sensorer. Det krävs också komplicerade beräkningar och algoritmer för att få en robot att förstå var den är, vart den ska gå och hur den ska ta sig dit. Billigare robotar har ofta för dålig navigeringsförmåga för att vara tillförlitliga. För att komma runt detta problem har en forskare inspirerats av myror.

– Myror och en del andra insekter, som till exempel termiter, använder en princip som kallas stigmergi för att navigera. Det innebär att de använder sin miljö som ett extern minne för att lagra, läsa och dela information. Tack vare den här principen kan myror navigera näst intill perfekt, helt utan sofistikerade sensorer, kraftfulla beräkningar eller ens en inbyggd karta, säger Ali Abdul Khaliq, forskare och filosofie doktor i datavetenskap vid Örebro universitet.

Vanlig radioteknik

För att ta reda på om även robotar kan använda sig av den här principen har Ali Abdul Khaliq skapat algoritmer för robotar och använt RFID-teknik, Radio Frequency ID. RFID är en sorts taggar, som avläses med enkel radioteknik som idag används i bland annat passerkort och stöldskydd på butiksvaror. Varje RFID-tagg har ett minne där man kan lagra och hämta information med hjälp av en RFID-sensor.

Ali Abdul Khaliq har bäddat in ett nät av sådana taggar under golv, och sedan genomfört ungefär 200 experiment med olika sorters robotar som navigerat i såväl laboratoriet som vanliga lägenheter, med hjälp av taggarna. Vissa av försöken pågick i timmar och i ett av försöken kunde en robot navigera felfritt i flera kilometer.

Tack vare tekniken som inspirerats av myrornas sätt att navigera behövs inga dyra sensorer eller komplicerade beräkningar, och Ali Abdul Khaliqs forskning kan bidra till att servicerobotar i en nära framtid kan användas mer frekvent i våra hem, på arbetet eller i offentliga miljöer. 

Senaste nytt

Bluffmejl utan länk

21 februari 2019

Hela 60 procent av alla bluffmejl som skickas har ingen länk utan är helt textbaserade. Det kan skapa en falsk trygghet och gör dem också svårare att upptäcka.

Laddar för Industri 4.0

21 februari 2019

En sensor som kan generera elektricitet från olika typer av rörelser och vibrationer utvecklas nu av forskare vid Luleå universitet. Projektet finansieras av Vinnova och det självdrivande sensorsystemet stärker konkurrenskraften för Sveriges uppkopplade industri.

Nu granskas ansiktsigenkänning

21 februari 2019

Datainspektionen har bestämt sig för att granska Skellefteåskolan Anderstorpsgymnasiets sätt att med hjälp av ansiktsigenkänning kontrollera lektionsnärvaro för elever. Något som skolans rektor ser positivt på. 

Snöfritt med IoT

20 februari 2019

Med sensorer kopplade till molnet kan fastighetsägare planera snöröjningen av tak och sänka kostnaderna för beställningar med kort framförhållning.

Ännu smartare AI

19 februari 2019

En transistor i organisk elektronik som kan lära sig och både har kort- såväl som långtidsminne är ett genombrott inom maskininlärning. Tekniken som utvecklats vid Linköpings universitet gör det möjligt att efterlikna hur den mänskliga hjärnan fungerar.

Alla räknas i Södertälje

18 februari 2019

Som ett led i centrumutvecklingen installerar Södertälje nu besöksräknare längs gågatan och vid Stora torget. Målet är att utses till Årets stadskärna om fyra år.