Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

AI mot diabetes

Det är känt sedan länge att diabetes typ 1 medför en ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdom. Nu har forskarna tagit hjälp av AI för att identifiera vilka faktorer som har tydligast samband med sådana komplikationer.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 14 mars 2019 it i vården

krossat-hjarta-som-klubba.jpg

– Det som är unikt med den här studien är att vi inkluderat maskininlärning, alltså AI, för att bättre ta höjd för interaktioner mellan riskfaktorer, säger Aidin Rawshani, disputerad forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och medförfattare till artikeln i tidskriften Circulation, i ett pressmeddelande.

Studien Relative Prognostic Importance and Optimal Levels of Risk Factors for Mortality and Cardiovascular Outcomes in Type 1 Diabetes bygger på registeruppgifter om 32 611 personer med typ 1-diabetes som har följts under drygt tio år och i genomsnitt haft sjukdomen i 18 år. Förutom traditionell statistisk databearbetning användes AI, datorer som via autonom inlärning ökade sin förmåga att förutse kardiovaskulära händelser och förtida död.

Fem tunga risker

Av de 17 riskfaktorer som analyserades visade sig fem ha störst inverkan; långtidsblodsocker, nedsatt njurfunktion, hur länge personen haft typ 1-diabetes, det som till vardags kallas dåligt kolesterol, samt systoliskt blodtryck, alltså det första och högre talet av de två som anges.

Ett fynd i studien var att förhöjda nivåer av protein i urinen, albuminuri, kunde associeras med två till fyra gånger ökad risk för utfallen. Tillsammans med långtidsblodsockret var just albuminuri det som tydligast kunde förutse de utfall som studerades.

Långtidsblodsockret

Enligt maskininlärningsmodeller tros långtidsblodsockret bidra till utvecklingen av de andra kardiovaskulära riskfaktorerna. Dessutom konstaterar forskarna en tydlig interaktionseffekt mellan riskfaktorer som inte kan påverkas, ålder och sjukdomstid, och sådana som kan påverkas. Till exempel långtidsblodsocker, systoliskt blodtryck, dåligt kolesterol och protein i urinen.

Forskargruppen bakom studien har tidigare visat att individer med typ 1-diabetes som klarar av att kontrollera flera riskfaktorer har lägre risk för hjärtinfarkt och stroke, men fortfarande förhöjd risk för förtida död och hjärtsvikt.

I den aktuella studien framkommer att de viktigaste prediktorerna för hjärt-kärlsjukdom och död hos patientgruppen mestadels är konventionella och påverkbara riskfaktorer, undantaget ålder. Ett ökat kliniskt fokus på dem bör alltså leda till den största relativa riskminskningen för hjärt-kärlsjukdom och förtida död.

Senaste nytt

Smart industri på schemat

17 maj 2019

Våren 2020 startar den största företagsforskarskolan i Sverige inom området smart industri. Initiativet riktar sig till företag som vill stärka sin konkurrenskraft med ny kompetens kopplad till smart industri.

Ny grön flygtaxi

17 maj 2019

Den tyska startupen Lilium har tagit fram en elektrisk jetdriven lufttaxi som får plats med fem personer. Fordonet har precis tagit sin första färd och kan köra i 300 kilometer i timmen. 

Rise driver skolans IoT

16 maj 2019

IoT hubb skola är ett samarbete mellan Rise, nio skolhuvudmän, två teknikpartners och Stockholms universitet. Projektet ska öka förståelsen för hur IoT kan användas för att samla data som på olika sätt utvecklar skolan som en god lärmiljö.

Första bilen med solceller

16 maj 2019

Lagom till midsommar lanseras världens första solcellsdrivna passagerarbil. Batteriet har en räckvidd på mellan 600 och 800 kilometer beroende på användning. Det holländska företaget Lightyear lovar att detta är lösningen på räckvidd och laddning, två av de största utmaningarna för elbilar.

S cybersäkrar EU

15 maj 2019

Inför Europaparlamentsvalet föreslår Socialdemokraterna ett cybersäkerhetscenter på EU-nivå. Detta skulle kunna göra unionen bättre på att stå upp emot attacker, göra riskbedömningar och hjälpa företag och privatpersoner i hur man kan försvara sig, menar partiet.

Hudnära sensor

15 maj 2019

I hela världen arbetar forskare inom robotik för att ta fram flexibel och töjbar elektronisk hud med någon form av känsel för proteser och för hälsoövervakning. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en sensor som kan mäta kroppstemperaturen och känna varm beröring.