Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Skolan med ansiktsigenkänning

konstnärligt picassoliknande verk med bland annat ett öga.jpg

Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå använder ansiktsigenkänning för att spara tid vid närvarokontroll av eleverna. Förhoppningen är att gå vidare med tekniken i större skala och därmed frigöra mer tid för lärarna att fokusera på undervisningen.

– Ansiktsigenkänning skulle kunna spara tid motsvarande fem tjänster om året och det är lågt räknat. Det är både tidsbesparande och ger bättre flyt i lektionerna och uppskattas av såväl lärare som elever och föräldrar, säger Tommy Lindmark, it-strateg i Skellefteå kommun och en av rektorerna för Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå som precis har börjat med ansiktsigenkänning i närvarokontrollssyfte efter att ha avslutat en åtta veckor lång testperiod.

Tagg, mobil, kamera

Det är sedan länge välkänt inom lärarkåren att närvarokontroll av elever är något som kan ta onödig tid från lektionen. Eftersom man på Anderstorpsgymnasiet dessutom hade en del oönskat bortfall i närvaroregistreringen från lektionerna bestämde man sig för att undersöka möjligheterna till en mer effektiv registrering av eleverna.

Vi är oerhört ödmjuka och lyhörda inför elevernas integritet.

Tommy Lindmark

Efter mycket diskussioner med både lärare och elever landade man i tre alternativ som skulle testas under åtta veckor, nämligen en tagg som man blippade utanför klassrummen, en app på elevernas telefon, och ansiktsigenkänning.

– Taggarna funkade bra, men som vi misstänkte var det inte alltid eleverna hade med sig dessa till skolan. Appen utvecklade vi ett första stadium till Android, och det skulle bli dyrt utveckla det även till Iphones, som dessutom var den mest populära modellen. Ansiktsigenkänningstekniken var däremot både billig och uppskattad under de cirka tre av åtta veckorna vi testade den i en klass. Nu avvaktar vi beslut för att skala upp försöket, säger Tommy Lindmark.  

Enkel teknik

Tekniken som används är inte särskilt avancerad, och Tommy Lindmark beskriver kameran som en standardmodell i 2 000-kronorsklassen som går att hitta i traditionella elektronikbutiker.

Kameran sitter placerad innanför dörren i ett specifikt klassrum. När en elev går förbi riktar han eller hon sitt ansikte mot kameran och om en grön lampa blinkar till betyder det att eleven har registrerats. Sedan tidigare finns en sorts originalbild av varje elev intankad på kameran, med vilken eleverna jämförs, och där kameran letar efter förhållande mellan näsa, mun, och ögon för att göra en bedömning.

kameran i taket anderstorpsgymnasiet.jpg

Kameran som fotar av och närvarokollar eleverna. Bildmaterialet finns på ett slutet system och tas bort efterhand.

I det här pilotprojektet valde man att hålla systemet stängt och lärarna fick genomföra närvarokontroller som de gjort tidigare, för att sedan kunna jämföra lärarens lista med kamerans. Om Tommy Lindmark och hans kollegor väljer att gå vidare med tekniken i ytterligare ett steg kommer istället läraren i realtid kunna få uppdateringar.

Tanken är då att systemet ska sköta sig själv, och att föräldrarna kommer få ett sms om eleverna inte har dykt upp till lektionen. Men efter varje registreringstillfälle raderas bilderna som tagits på eleverna.

tommy lindmark samtalar med elever.jpg

Tommy Lindmark, en av rektorerna på Anderstorpsgymnasiet

– Vi är oerhört ödmjuka och lyhörda inför elevernas integritet, och vi och de ska känna sig säkra på att material tas bort kontinuerligt. Allt har och ska skötas juridiskt korrekt och med säkerhets som högsta prioritet. Det behövs minst en pilot till innan vi går live, och vi välkomnar den debatt som uppstår när man testar sådana här nya saker. Och vi måste våga testa, annars finns risken att vi blir omsprungna av resten av världen, säger Tommy Lindmark.

19 februari 2019 Uppdaterad 21 februari 2019 Reporter Tim Leffler digit Foto Adobestock, Sara Hedman

Rekommenderad läsning