Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Kommunens nytta med AI

student.jpg

Mycket av det som sägs om AI inom offentlig sektor är högst tveksamt och istället bör det vara mer fokus på verklig nytta. Det menar Markus Bylund, strategichef it och digitalisering i Uppsala kommun.

– AI är ett viktigt hjälpmedel för att klara våra välfärdsutmaningar framöver. Många säger att AI är framtiden och att det är fantastiskt och att offentlig sektor är i kris, vilket är sant. Sedan säger samma personer att vi ska ge de äldre röststyrda armband och utveckla självkörande bussar men mellan dessa saker finns ett enormt glapp med väldigt många steg. Det är olyckligt, säger Markus Bylund, strategichef it och digitalisering i Uppsala kommun.

Två viktiga steg däremellan är, enligt Markus Bylund, att få till digitala arbetsprocesser och integrerade dataflöden. Bara i Uppsala finns hundratals kärnprocesser utspridda över ungefär 350 olika verksamhetssystem, vissa digitala och vissa analoga, och många ligger i silos som inte pratar med varann.

– Vi skriver ofta avtal på verksamhetssystem som ibland är tio år långa. När vi väl byter ut dessa så är det en jättestor omställning för till exempel de 3 000 anställda i äldreförvaltningen. Det kräver förankring, utbildning och samverkan. Så att säga att AI är lösningen på våra utmaningar är som att hälla glasyr på en möglig muffins, den blir lite bättre, men fokusera på muffinsen istället.

Tre områden för effekt

Istället måste diskussionen börja fokusera på effekt. Tre konkreta områden där AI generellt kan bidra till kommunala verksamheter är avvikelsedetektion, prediktion och subjektiva bedömningar, menar Markus Bylund. När det gäller det förstnämnda så syftar han på att AI kan se avvikelser i stora dataflöden, exempelvis kring reskontra, försörjningsstöd eller omsorgsbehov.

– Då tänker jag inte på processautomation, RPA, som redan används för försörjningsstöd hos vissa kommuner. Istället syftar jag på när något sticker ut och en handläggare behöver titta lite extra. Detta kan AI flagga för. Jag såg häromveckan någon som hade betalat tusentals kronor på plastpåsar, där hade något företag lyckats snika sig in och ta 40 kronor per plastpåse. Där skulle AI kunna se avvikelser och höja kvalitén, dålig kvalité kostar pengar för kommunen och medborgarna.

Vad gäller prediktion så kan bland annat underhåll av infrastruktur såsom gator, parker och fastigheter utvecklas genom proaktivt arbete, menar Markus Bylund. AI ska i tid kunna se var det kan sannolikt kan finnas problem som behövas tas tag i. Men även när det gäller de mjukare värdena så kan prediktion bli nyttigt.

– Insatser inom vård och omsorg kan också bli aktuellt. Om vi ser att någon börjar bli allt sjukare och framöver kan komma i behov av en insats kan vi skapa underlag för detta i tid och på så sätt minska lidande och spara resurser och pengar. Likadant skulle vi i skolan kunna se om en elev har potential att utveckla svårigheter framöver.

AI för subjektiva bedömningar

Sista exemplet ligger lite längre fram i tiden och sticker ut mer än de tidigare, menar Markus Bylund. Det handlar om subjektiva bedömningar som kan bli nyttigt vid exempelvis bygglov.

– Det kan handla om vad som är lantlig miljö och inte, vilket ser väldigt olika ut väster och öster om Uppsala, liksom i Skåne jämfört med i Norrland. Inte någonstans i landet är det så att de som tar besluten har samma känsla som de som bor i kommunen och här kan AI vara ett stöd och visa vad lantlig miljö ska vara för den som söker bygglovet, den som beviljar det och den som eventuellt överklagar det.

– Sammanfattningsvis så finns det stor potential för AI i kommuner men vi måste utgå ifrån effektanalys och prioritering. Men allt detta kräver, som jag nämnde tidigare, digitala arbetsprocesser och integrerade dataflöden.

21 februari 2019 Uppdaterad 22 februari 2019 Reporter Fredrik Adolfsson digit Foto Mostphotos

Rekommenderad läsning