Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Akutdrönare i glesbygd

Forskare vid KTH har utvecklat en teknik som möjliggör utvecklingen av självkörande drönare och robotar. Den nya lidar-tekniken kan bidra till såväl bättre lönsamhet för fordonsindustrin som till ny användning av ansiktsigenkänning.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 27 februari 2019 digit

granskog ovanifrån.jpg

För autonoma fordon är lidar, light detection and ranging, en avgörande komponent i den teknik som känner av hur omgivningen ser ut. Dagens lidar-teknik kostar tiotusentals kronor, väger runt ett kilo och konsumerar flera watt. Nu har forskare vid KTH utvecklat lidar-teknik i en helt egen liga. Deras lidar kostar cirka 100 kronor styck, väger några gram med kringutrustning och förbrukar cirka 100 milliwatt energi.

Hjärtstartare i skärgården

Den utvecklade lidar-tekniken innebär att fler farkoster kan bli självkörande, till exempel robotar och drönare. Möjligheterna innebär både besparingar och nya lösningar. Är det till exempel möjligt att en drönare utrustad med hjärtstartare själv hittar patienter i svårtillgängliga områden som Stockholms skärgård?

– Absolut. Robotar och drönare är möjliga tillämpningsområden. Även för självkörande bilar är dagens lidar för kostsam. Fordonsbranschen är mycket kostnadskänslig. Andra möjligheter är ansiktsigenkänning för smarta mobiler, som Apples Face ID, säger Kristinn B Gylfason, universitetslektor på KTH.

Avstämbart gitter

Tekniken i forskarnas lidar kallas för micro-electromechanical optical beam steering, vilket kan översättas till mikroelektromekanisk optisk strålstyrning på svenska.

– En traditionell lidar bygger på att man monterar en serie av lasrar på ett roterande torn, i likhet med Velodynes hockey puck. Vår lidar bygger på integrerad mikro-opto-mekanik, där vi byggt in ett avstämbart gitter i ytan på ett kiselchip. Genom att ändra gittrets period bestämmer vi i vilken riktning strålen ska svepa.

Förändringar i vävnaden

Optisk strålstyrning kan också användas för tredimensionell avbildning vid medicinsk diagnostik. Med den miniatyriserade tekniken skulle en skanner kunna föras in i kroppen vid en titthålsoperation och användas för att identifiera förändringar i vävnader. KTH-forskarnas innovation spelar en roll även här.

– Ja, detta kallas OCT och står för Optical Coherence Tomography. Vår teknik kan även nyttjas för detta, avslutar Kristinn B. Gylfason.

Källa: KTH

Senaste nytt

Servicecenter granskas

20 september 2019

Datainspektionen ska se över ifall Statens servicecenter har tillräckliga rutiner för att hitta och undersöka incidenter kring personuppgifter. Granskningen sker efter att flera anmälningar mot servicecentret lämnats in. 

AI-test i Västerås

20 september 2019

Ett sätt att lära självkörande bilar att identifiera riskbeteende bland fotgängare och fordon i trafiken, är att sätta oss själva bakom ratten i en simulator. Nu startar ett sådant test i Västerås.

Ökat tryck på bitcoin

19 september 2019

Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, sänkte återigen styrräntan och i kombination med ett allmänt instabilt politiskt läge, teknikutvecklingen och en allt större kunskap om kryptovalutor, förväntas nu bitcoins värde att stiga på sikt. 

Svensk oro över AI

19 september 2019

Hela 84 procent av svenskarna är oroliga över AI-utvecklingen i samhället och bara 6 procent menar att de inte är alls är oroade. Det visar en undersökning från Tieto och Yougov. 

Myten om mobilen

18 september 2019

Det snurrar teorier på nätet om att de stora it-jättarna avlyssnar oss via sina appar. Nu har säkerhetsföretaget Wandera gjort ett test för att avliva myten.   

Dataskydd vid forskning

17 september 2019

För att göra det lättare att tackla forskningsfusk lägger regeringen fram en preposition om att göra det möjligt att behandla personuppgifter vid hantering av oredlighet i forskning.