Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Akutdrönare i glesbygd

Forskare vid KTH har utvecklat en teknik som möjliggör utvecklingen av självkörande drönare och robotar. Den nya lidar-tekniken kan bidra till såväl bättre lönsamhet för fordonsindustrin som till ny användning av ansiktsigenkänning.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 27 februari 2019 digit

granskog ovanifrån.jpg

För autonoma fordon är lidar, light detection and ranging, en avgörande komponent i den teknik som känner av hur omgivningen ser ut. Dagens lidar-teknik kostar tiotusentals kronor, väger runt ett kilo och konsumerar flera watt. Nu har forskare vid KTH utvecklat lidar-teknik i en helt egen liga. Deras lidar kostar cirka 100 kronor styck, väger några gram med kringutrustning och förbrukar cirka 100 milliwatt energi.

Hjärtstartare i skärgården

Den utvecklade lidar-tekniken innebär att fler farkoster kan bli självkörande, till exempel robotar och drönare. Möjligheterna innebär både besparingar och nya lösningar. Är det till exempel möjligt att en drönare utrustad med hjärtstartare själv hittar patienter i svårtillgängliga områden som Stockholms skärgård?

– Absolut. Robotar och drönare är möjliga tillämpningsområden. Även för självkörande bilar är dagens lidar för kostsam. Fordonsbranschen är mycket kostnadskänslig. Andra möjligheter är ansiktsigenkänning för smarta mobiler, som Apples Face ID, säger Kristinn B Gylfason, universitetslektor på KTH.

Avstämbart gitter

Tekniken i forskarnas lidar kallas för micro-electromechanical optical beam steering, vilket kan översättas till mikroelektromekanisk optisk strålstyrning på svenska.

– En traditionell lidar bygger på att man monterar en serie av lasrar på ett roterande torn, i likhet med Velodynes hockey puck. Vår lidar bygger på integrerad mikro-opto-mekanik, där vi byggt in ett avstämbart gitter i ytan på ett kiselchip. Genom att ändra gittrets period bestämmer vi i vilken riktning strålen ska svepa.

Förändringar i vävnaden

Optisk strålstyrning kan också användas för tredimensionell avbildning vid medicinsk diagnostik. Med den miniatyriserade tekniken skulle en skanner kunna föras in i kroppen vid en titthålsoperation och användas för att identifiera förändringar i vävnader. KTH-forskarnas innovation spelar en roll även här.

– Ja, detta kallas OCT och står för Optical Coherence Tomography. Vår teknik kan även nyttjas för detta, avslutar Kristinn B. Gylfason.

Källa: KTH

Senaste nytt

Robotens ögon

24 september 2020

Ny teknologi från Örebro universitet kommer att underlätta för operatörer att styra robotar under vatten. Den nya kunskapen kommer till stor nytta för bland annat gas- och oljeindustrin.  

Bättre sving med AI

24 september 2020

En AI-baserade app och en smart klocka ska kunna få din sving att nå nya nivåer. 

Bäst på stadsnät

23 september 2020

Mittnät har utsetts till årets stadsnät. Motiveringen till utnämningen är bland annat förmågan att ta tillvara nio kommuners olikheter och att dela med sig av erfarenheter.

Twitter väljer vita

23 september 2020

Twitters algoritm behandlar inte svarta ansikten på samma sätt som vita. Diskrimineringen upptäcktes efter en liknande diskriminering i videomötesprogrammet Zoom.

Dödsorsak ransomware

22 september 2020

På grund av en ransomware-attack kunde en tysk ambulans inte åka till närmsta sjukhus. Färden tog en timme extra, vilket ledde till att en patient omkom.

Osund gaming

22 september 2020

Dataspelsberoende är ett nytt diagnostiserbart beroende. Ett forskningsprojekt på Luleå universitet ska nu öka den vetenskapliga förståelsen för diagnosen.