Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Akutdrönare i glesbygd

Forskare vid KTH har utvecklat en teknik som möjliggör utvecklingen av självkörande drönare och robotar. Den nya lidar-tekniken kan bidra till såväl bättre lönsamhet för fordonsindustrin som till ny användning av ansiktsigenkänning.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 27 februari 2019 digit

granskog ovanifrån.jpg

För autonoma fordon är lidar, light detection and ranging, en avgörande komponent i den teknik som känner av hur omgivningen ser ut. Dagens lidar-teknik kostar tiotusentals kronor, väger runt ett kilo och konsumerar flera watt. Nu har forskare vid KTH utvecklat lidar-teknik i en helt egen liga. Deras lidar kostar cirka 100 kronor styck, väger några gram med kringutrustning och förbrukar cirka 100 milliwatt energi.

Hjärtstartare i skärgården

Den utvecklade lidar-tekniken innebär att fler farkoster kan bli självkörande, till exempel robotar och drönare. Möjligheterna innebär både besparingar och nya lösningar. Är det till exempel möjligt att en drönare utrustad med hjärtstartare själv hittar patienter i svårtillgängliga områden som Stockholms skärgård?

– Absolut. Robotar och drönare är möjliga tillämpningsområden. Även för självkörande bilar är dagens lidar för kostsam. Fordonsbranschen är mycket kostnadskänslig. Andra möjligheter är ansiktsigenkänning för smarta mobiler, som Apples Face ID, säger Kristinn B Gylfason, universitetslektor på KTH.

Avstämbart gitter

Tekniken i forskarnas lidar kallas för micro-electromechanical optical beam steering, vilket kan översättas till mikroelektromekanisk optisk strålstyrning på svenska.

– En traditionell lidar bygger på att man monterar en serie av lasrar på ett roterande torn, i likhet med Velodynes hockey puck. Vår lidar bygger på integrerad mikro-opto-mekanik, där vi byggt in ett avstämbart gitter i ytan på ett kiselchip. Genom att ändra gittrets period bestämmer vi i vilken riktning strålen ska svepa.

Förändringar i vävnaden

Optisk strålstyrning kan också användas för tredimensionell avbildning vid medicinsk diagnostik. Med den miniatyriserade tekniken skulle en skanner kunna föras in i kroppen vid en titthålsoperation och användas för att identifiera förändringar i vävnader. KTH-forskarnas innovation spelar en roll även här.

– Ja, detta kallas OCT och står för Optical Coherence Tomography. Vår teknik kan även nyttjas för detta, avslutar Kristinn B. Gylfason.

Källa: KTH

Senaste nytt

Drönare mot elfel

16 juli 2019

Ölands elledningar har undersökts av drönare och nu meddelar Eon att projektet har varit så framgångsrikt att bolaget planerar för att arbeta på ett liknande sätt i norra Sverige. 

Rekordköpet är klart

12 juli 2019

IBM har nu slutfört förvärvet av Red Hat för cirka 34 miljarder dollar, vilket är den dyraste mjukvaruaffären i historien. Transaktionen stängdes den 9 juli 2019.

Första 5G under jord

12 juli 2019

Telia, Boliden och Ericsson har byggt världens första 5G-nät under jord i Bolidens gruva i Kankberg. Nätet ska användas för att förfina lösningar för automatiserad och hållbar gruvdrift. 

E-kronans osäkra framtid

10 juli 2019

Nordeas chefsekonom Annika Winsth tycker att Riksbanken saknar beredskap i hur e-kronan skulle klara av ett krisläge. Vice riksbankschef Henry Ohlsson är inte lika bekymrad.

Nya i rådet

8 juli 2019

Nu har fem nya ledamöter utsetts till regeringens Digitaliseringsråd. Rådets roll är att vara konsulterande i regeringens arbete med digitaliseringspolitiken. 

Plugga AI i sommar

8 juli 2019

Under förra året utbildades Finlands befolkning i artificiell intelligens. Nu finns kursen, som är gratis och inte kräver några förkunskaper, även på svenska.