Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Akutdrönare i glesbygd

Forskare vid KTH har utvecklat en teknik som möjliggör utvecklingen av självkörande drönare och robotar. Den nya lidar-tekniken kan bidra till såväl bättre lönsamhet för fordonsindustrin som till ny användning av ansiktsigenkänning.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 27 februari 2019 digit

granskog ovanifrån.jpg

För autonoma fordon är lidar, light detection and ranging, en avgörande komponent i den teknik som känner av hur omgivningen ser ut. Dagens lidar-teknik kostar tiotusentals kronor, väger runt ett kilo och konsumerar flera watt. Nu har forskare vid KTH utvecklat lidar-teknik i en helt egen liga. Deras lidar kostar cirka 100 kronor styck, väger några gram med kringutrustning och förbrukar cirka 100 milliwatt energi.

Hjärtstartare i skärgården

Den utvecklade lidar-tekniken innebär att fler farkoster kan bli självkörande, till exempel robotar och drönare. Möjligheterna innebär både besparingar och nya lösningar. Är det till exempel möjligt att en drönare utrustad med hjärtstartare själv hittar patienter i svårtillgängliga områden som Stockholms skärgård?

– Absolut. Robotar och drönare är möjliga tillämpningsområden. Även för självkörande bilar är dagens lidar för kostsam. Fordonsbranschen är mycket kostnadskänslig. Andra möjligheter är ansiktsigenkänning för smarta mobiler, som Apples Face ID, säger Kristinn B Gylfason, universitetslektor på KTH.

Avstämbart gitter

Tekniken i forskarnas lidar kallas för micro-electromechanical optical beam steering, vilket kan översättas till mikroelektromekanisk optisk strålstyrning på svenska.

– En traditionell lidar bygger på att man monterar en serie av lasrar på ett roterande torn, i likhet med Velodynes hockey puck. Vår lidar bygger på integrerad mikro-opto-mekanik, där vi byggt in ett avstämbart gitter i ytan på ett kiselchip. Genom att ändra gittrets period bestämmer vi i vilken riktning strålen ska svepa.

Förändringar i vävnaden

Optisk strålstyrning kan också användas för tredimensionell avbildning vid medicinsk diagnostik. Med den miniatyriserade tekniken skulle en skanner kunna föras in i kroppen vid en titthålsoperation och användas för att identifiera förändringar i vävnader. KTH-forskarnas innovation spelar en roll även här.

– Ja, detta kallas OCT och står för Optical Coherence Tomography. Vår teknik kan även nyttjas för detta, avslutar Kristinn B. Gylfason.

Källa: KTH

Senaste nytt

Världens smartaste

22 november 2019

Stockholm har blivit utsett till världens smartaste stad. En av anledningarna till priset är den ledande roll staden har tagit i EU-projektet GrowSmarter.

Här lagras kod

22 november 2019

Microsoft planerar att lagra alla öppen källkod-projekt från Github i en nedlagd kolgruva på Svalbard. Där ska de kunna förvaras i över 1 000 år.

Butik ökar e-handel

21 november 2019

När en fysisk butik öppnar så ökar e-handeln i butikens närområde med 40 procent. Det visar en ny undersökning. 

Branschkod för AI

20 november 2019

IT- och Telekomföretagen har tillsammans med åtta företag lämnat över en branschkod för ansvarsfull AI till näringsminister Ibrahim Baylan. Koden har tre principer: ett mänskligt och hållbart samhälle, förståelse och inkludering samt förtroende. 

Hyllad internetdoldis

20 november 2019

Internetstiftelsens säkerhetschef Anne-Marie Eklund Löwinder är Årets trygghetsambassadör. Som en av Sveriges ledande it-experter ingår hon i regeringens Digitaliseringsråd och är en av sju nyckelbärare till internet.

Smart i hamn

19 november 2019

Nordens största hamn sjuder av aktivitet. Med det egenutvecklade Permesso får Göteborgs hamns energihamn bättre koll på pågående underhållsarbeten och kan snabbt utfärda nödvändiga arbetstillstånd.