Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Snabba levande elektroder

Att tillsätta bakterier till elektrokemiska system är ett miljövänligt sätt att omvandla kemisk energi till elektricitet. Nu har forskare vid Linköpings universitet hittat en metod som ökar signalstyrkan från en mikrobiell elektrokemisk cell upp till tjugo gånger. Hemligheten är en film med en inbäddad bakterie.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 11 december 2018 digit

bakterier-i-burkar.jpg

– Våra experiment visar att över 90 procent av bakterierna är livskraftiga och att bakterie-kompositfilmen, MCBF, ökar flödet av elektroner till den externa kretsen. När filmen används som anod i en biokemisk bränslecell blir strömstyrkan 20 gånger så hög som med anoder i andra material, och den förblir hög i alla fall i flera dagar, säger Gábor Méhes, forskare vid Linköpings universitet och en av författarna till den vetenskapliga artikel som nyligen publicerats i Scientific Reports, i ett pressmeddelande.

När filmen används som anod i en biokemisk bränslecell blir strömstyrkan 20 gånger så hög som med anoder i andra material.

Gábor Méhes , forskare vid Linköpings universitet

Lagring i bränsleceller

Möjligheten att kunna koppla biologiska processer till avläsningsbara elektriska signaler är värdefullt för exempelvis miljösensorer eftersom det krävs snabb svarstid, låg energikonsumtion och möjlighet att lägga in en stor mängd olika receptorer. Tekniken används inom vattenrening, bioelektronik, biosensorer och för att skörda och lagra energi i bränsleceller.

En utmaning vid miniatyrisering av processerna är att hög signalstyrka hittills har krävt stora elektroder och stor vätskevolym.

Tillsammans med kollegor vid Berkleyuniversitetet i Kalifornien har forskargruppen vid Linköpings universitet tagit fram en metod där de bäddar in den elektroaktiva bakterien shewanella oneidensis i ett elektriskt ledande polymermaterial, PEDOT:PSS, på ett substrat av kolfilt. En mikroskopisk analys av filmen visar en sammanflätad struktur av bakterier och ledande polymerer som kan vara upp till 80 µm tjock, betydligt tjockare än vad som är möjligt med andra tekniker.

Levande elektroder

Nyligen har forskare bland annat demonstrerat hur shewanella oneidensis producerar elektrisk ström som svar på arsenik, arabinos (socker) eller organiska syror.

– Vi presenterar här en typ av ”levande elektrod” där elektrodmaterialet och bakterierna sammanfogas till en enda elektronisk biofilm. Allt eftersom våra kunskaper ökar om den viktiga roll som bakterier spelar för vår egen hälsa och välbefinnande kommer det sannolikt att utvecklas nya typer av levande elektroder. Det ger oss mångsidiga och anpassningsbara verktyg för att utveckla nya former av bioelektronisk teknik och terapier, säger Daniel Simon, forskningsledare inom organisk bioelektronik vid laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet.

Senaste nytt

Danske Bank pluggar AI

24 maj 2019

Danske Bank ska genomföra utbildningar inom AI för alla Sveriges medarbetare under 2019. Förhoppningen är att tekniken bland annat ska kunna hjälpa till mot finansiell brottslighet. 

Cyberhot i skattetider

24 maj 2019

För första gången finns banktrojanen Trickbot på den svenska listan över skadlig kod. Som om det inte vore illa nog smög den sig in lagom till att skattedeklarationen skulle lämnas in.

Bosch billiga lufttaxi

23 maj 2019

Med hjälp av sensorer från Bosch kan vi snart se flygande taxibilar. Flygtester inleds 2020 och autonoma flygtaxis kan bli realitet i våra städer till 2025. 

Gartner hyllar Dell

22 maj 2019

Gartner har prisat Dell Technologies för sitt hållbarhetsarbete. En anledning är Nextwave, projektet där man har som mål att skapa världens första försörjningskedja med havsplast.

GDPR ett år senare

21 maj 2019

Tre av fyra svenskar oroar sig över hur deras personuppgifter används av företag. Och var sjätte medborgare har utnyttjat någon av rättigheterna som kom med GDPR, som bland annat rätten att bli glömd. Det visar Datainspektionens första rikstäckande integritetsrapport.

Smartare cancervård

20 maj 2019

Nu startas ett samarbete mellan läkemedelsindustrin, akademin och sjukvården för att utveckla en plattform för precisionsmedicin. Målet är att läkemedelsbehandling baserad på patienters genetiska profil ska bli mer tillgänglig vid svår cancersjukdom.