Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Elefanter utvecklar robotar

Att utveckla griparmar som är flexibla nog att hantera olika typer av material i olika mängd och med olika vikt är en utmaning för robotiken. Elefantens eleganta användning av sin snabel kan visa vägen till gåtans lösning, visar en ny studie. 

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 26 oktober 2018 digit

fina-elefanter-haller-snabel.jpg

– Det är väldigt svårt att utveckla en gripper som är tillräckligt flexibel för att plocka upp olika föremål, till exempel en enda penna eller en stapel pennor eller en bit Jell-O. Elefantens snabel ändrar inte sin form men kan hämta föda i olika storlek och med olika vikt och massa. Därför är det mycket möjligt att naturen har lösningen på robotikens problem och nu är vår uppgift att återskapa den, säger Scott Franklin, professor i fysik vid Rochester Institute of Technology, RIT, som publicerat studien i samarbete med David Hu vid Georgia Institute of Technology.

Det är mycket möjligt att naturen har lösningen på robotikens problem och nu är vår uppgift att återskapa den.

scott franklin , professor i fysik vid rit

Blandad meny

En elefant äter 100-150 kilo olika växter, gräs, löv, frukter, små grenar och kvistar varje dag. För att hantera menyn med olika typer och mängd av födoämnen ledar sig snabeln och packar ihop, komprimerar, mindre bitar av mat till en ordentlig munsbit.

För att studera elefantens snabel i arbete har forskarna filmat Kelly, en 35-årig afrikansk elefant på Atlantas djurpark. Hennes skötare bjöd på olika stora morotsbitar, högar av vetekli och rovor serverat på en kraftplatta. Under försöket registrerades snabelns form och trycket hon använde för att packa ihop munsbitar av de olika födoämnena.

Tryck på vetekli

Resultaten visar att Kelly använde mer tryck för att hämta munsbitar av vetekli än för större bitar av rotfrukter, vilket bekräftar Scott Franklins tidigare forskning med granulära material, som förenklat innebär att det behövs mer kraft för att hantera många enskilda partiklar.

– Det kan verka kontraintuitivt att tynga ner något som du vill plocka upp. Men ju mer partikelformade föremål pressas ihop, desto mindre blir friktionen mellan dem och det blir enklare att lyfta dem, säger Scott Franklin.

Källa: eurekalert.org

Senaste nytt

Underkända e-myndigheter

15 november 2018

Trafikverket och Arbetsförmedlingen är de myndigheter som har kommit längst när det gäller den digitala kontakten med medborgarna. Men överlag behöver svenska myndigheter och storstadskommuner göra en kraftansträngning för att öka den digitala mognaden.

GDPR utmanar e-handeln

15 november 2018

Nordiska konsumenter blir alltmer tveksamma till hur näthandelsföretag använder persondata. Två av tre konsumenter tror att företagen delar kunduppgifterna med en tredje part och är mycket, eller ganska oroliga över hur uppgifterna används.

I gruvan med VR

14 november 2018

Det är få förunnat att uppleva en av Sveriges viktigaste näringar på plats tusen meter under jord. Men för den som vill röra sig fritt mellan schakt och gångar finns nu ett virtuellt alternativ skapat av forskare vid Luleå tekniska högskola i nära samarbete med LKAB.

AI spelar på känslor

13 november 2018

Datorspel som anpassar sig till användarens upplevelse för att skräddarsy spelupplevelsen är under utveckling på högskolan i Skövde. Vägen dit går via ett artificiellt neuronnät som med hjälp av en vanlig webbkamera kan analysera känslor och ansiktsuttryck.

Appar glömmer barnen

13 november 2018

Lärare i förskolan använder ofta plattor och appar som ersättning för traditionella aktiviteter. Men barnen lär sig i första hand att spela och tar inte till sig det pedagogiska innehållet, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

3D rena stenåldern

12 november 2018

För ett par år sedan hittade arkeologer 4 500 år gamla lerfigurer på en stenåldersboplats i Roslagen. Tack vare Luleå tekniska universitets mikrotomograf har de nu fått 3D-tvillingar som kan hjälpa forskare samla och sprida kunskap.