Bäddat för Industri 4.0

I september 2016 presenterade närings- och innovationsminister Mikael Damberg fem strategiska samverkansprogram. De handlade om nya sätt att resa, bo, göra affärer, leva, kommunicera samt ta vara på och bevara jordens resurser och ekosystem, och var resultatet av Innovationsrådets bedömning om områden där Sverige står inför stora samhällsutmaningar.

Arbetet skulle drivas i fem samverkansgrupper med uppgift att genom utbytet mellan offentliga aktörer, näringsliv och akademi hitta smarta lösningar och samtidigt stärka Sveriges globala innovations- och konkurrenskraft.  I samverkansgruppen Uppkopplad industri och nya material deltar representanter för bland annat Ericsson, IKEA Industry, Lunds universitet, Unionen, Teknikföretagen, Scania, SKF och Swetox.

Sju fokusområden

Den tredje rapporten från Uppkopplad industri och nya material pekar på en rad prioriterade områden för innovation och konkurrenskraft:

• Testbäddar: Att stärka testmöjligheterna för att utveckla smart tillverkning i Sverige.
• Digital säkerhet: Att samla den svenska ex­pertisen kring digital säkerhet och tillförlitlig­het ur ett industriellt perspektiv.
• Material: Att förstärka kopplingarna mellan materialforskning och industriella användare av nya material.
• Additiv tillverkning: Att samla och utveckla den svenska expertisen kring additiv tillverk­ning och 3D-printing.
• Samverkan: Att utveckla sam­arbeten mellan stora och små företag för att påskynda innovationsarbete.
• Kompetensförsörjning: Utvecklat arbete kring hur industrins kompetensbehov kan till­godoses.
• Utöver dessa områden har samverkansgruppen även identifierat AI som ett strategiskt viktigt område.

Stora framsteg

Under de två år som arbetet pågått i samverkansgruppen har det hänt mycket inom de prioriterade områdena:

Testbäddar

Inom testbäddsområ­det har en rad viktiga satsningar initierats inom det Stra­tegiska innovationsprogrammet Produktion 2030. Både för att utveckla den svenska testbäddsinfra­strukturen och för att initiera test- och demon­strationsprojekt. Dessutom har bland annat Chalmers Stena Indu­stry Innovation Lab lanserat konkreta testbäddar.

Digital säkerhet

Inom området informations- och cybersäkerhet har bland annat Stiftel­sen för Strategisk Forskning initierat ett forskningsprojekt kring cybersäkerhet för framtidens fabriker. Vinnova finansierar såväl tekniska lösningar som centrumutbildningar med fokus på cybersäkerhet.

Material

Inom materialområdet leder Swerea en satsning på en testbädd för lätt­viktsprodukter, som ska göra det enklare för fors­kare och industri att utveckla produkter med nya avancerade material med hög grad av cirkularitet.  

Additiv tillverkning

Området additiv tillverkning är också i snabb ut­veckling i Sverige. Ett gott exempel på det är den produktions­lina som byggs upp av Swerea och industriella parter för additiv tillverkning av me­talliska material. Inom området har också det stra­tegiska innovationsprogrammet Metalliska material lanserat flera strategiska projekt med syfte att in­dustrialisera den additiva tillverkningsprocessen.

Samverkan

Utökad samverkan mellan de stora industriföre­tagen med bas i Sverige och Sveriges många mindre innovativa företag har bland annat resulterat i ABB SynerLeap och IGNITE Sweden-projektet.

Ett arbete från RISE och Swedish Incubators & Science Parks med rubriken Translucent Business är ett annat viktigt verktyg i arbetet med att i stor skala matcha storbolag med experter som kan lösa bolagens utmaningar.

Kompetensförsörjning

Förra året tillkom fokusområdet kompetensförsörjning. Det har bland annat medfört satsning­en på projektet Civilingenjör 4.0, med kurser inom IoT, robotik, 5G och AI utvecklats och integrerats i in­genjörsutbildningar runtom i Sverige.

AI

Samverkansgruppen har också lyft AI som ett område där det behövs samverkan. Något som bland annat bidrog till att Vinnova fick i uppdrag att kartläg­ga Sveriges situation inom AI, tillsammans med satsningar på Lindholmen AI för att nämna några.

Vad händer nu?

Förutom raden projekt och satsningar i svallet av samverkansprogrammet, pekar rapporten på hur det strategiska arbetet bör drivas i framtiden. Bland annat framgår att:

• Politisk närvaro ger arbetet tyngd och priori­tet, och underlättar mobilisering av aktörer.
• Det är värdefullt att arbeta med skalbara piloter för att utvär­dera idéer.
• Att samlas kring ett mindre antal prioritering­ar är viktigt. Det svenska innovationsarbetet är världsledande men har en tendens till spre­tighet och underkritisk finansiering av strate­giska områden.

Samverkansgruppen kommer inte ha några fler möten men arbetet drivs vidare i olika former och konstellationer. Fortsättning följer med andra ord.

Källa: Näringsdepartementet