Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Lyckliga lärare blir skolledare

Det saknas skolledare i hela Sverige och problemen är större än brist på kandidater. Utan fungerande system för elevadministration och kommunikation är drivkraften låg för större ansvar. Men Ådalsskolan i Kramfors visar vad rätt fokus, tillit och avskalade processer kan göra för slutbetyg och sjukskrivningstal.

– Under de närmaste 5-6 åren har vi ett enormt stort behov av att rekrytera skolledare. Vi ser att ungefär 15 procent går i pension, samtidigt som vi bygger ut förskola och skola som aldrig förr har vi en enorm demografiökning och ser att omsättningstakten har ökat, säger Matz Nilsson, förbundsordförande, Sveriges Skolledarförbund.

Peyman Vahedi, är det populärt att vara skolledare på Ådalsskolan?

– Kramfors kommun är känd för sin goda arbetsmiljö för skolledarna. Men vi lider fortfarande av de systembrister som finns i hela Sverige. Det som är speciellt för de banbrytande initiativ som vi tagit för att möta utmaningarna, säger Peyman Vahedi, rektor Ådalsskolan, Kramfors kommun.

– Vi har till exempel tillgång till vår egen data för att frigöra kraft att bygga system som utgår från lärarnas vardag för det är den det handlar om. Vill man komma åt skolledarbristen gäller det att se till att lärarna mår bra, sedan kan skolledarna se till att respektive skola utvecklas och blir bättre. Men det är väldigt svårt att vara chef för personal som lider av inbyggda systemfel. 

Matz, varför arbetar inte fler som Ådalsskolan?

– Vi ser ett stort behov av att utveckla det vi kallar ett internt processystem, där vi kan kommunicera mellan lärare och ledning kring elevernas resultatutveckling men också om skolans ansvarsnivåer. Det som Peyman och lärarna i Kramfors har gjort är något vi behöver titta på över hela landet.

– Fungerande verksamhetssystem är en förutsättning för att attrahera skolledare och få dem att stanna. System idag innehåller så otroligt många komponenter och det jag imponeras över när jag tittar på Kramfors lösning är att det är så avskalat och inne på centrala processer. Det är inte alla delar i ett elevadministrativt system som behövs. Jag tycker också att ni har en stor poäng i att vi måste bygga en tillit till att det som sägs och rapporteras också leder till att något händer.

Peyman, hur förklarar du er stora andel godkända elever och låga andel sjukskrivningar?

– Det är ett resultat av många års arbete men att vara i samtiden är något som motiverar medarbetare. Frågan om ett system löser alla problem är egentligen fel ställd. Man bör tänka så här – om jag blöder från kroppspulsådern men sätter plåster på skrapsår är det något som är fel. Vi måste ta bort den stora skadan, ta bort de lågt hängande frukterna. Det är egentligen inte så svårt men det har varit nödvändigt för oss att bevisa för här har ingenting gjorts under 15-20 år.

Hur ser det ut på övriga skolor i Kramfors?

– Alla skolor inklusive vuxenutbildningen är intresserade av lösningen. Enligt den målsättning som finns nu ska vi prioritera att respektive skola kan ansluta i den utsträckning den klarar av. För övriga skolor i Sverige är det upp till huvudmännen att visa intresse för den skattefinansierade lösning som finns och kan spridas.

Matz, kan ni hjälpa till med att sprida lösningen till alla skolor i Sverige?

– Vi vill ha ett nationellt system som är likvärdigt och förenklar de processer som lärare och skolledare har. Jag tror att Ådalsskolans system kan inspirera men först behövs ett nationellt beslut om att det här ska vi ha.

5 juli 2018 Uppdaterad 5 december 2018 Reporter elisabeth nore it i skolan Foto fredrik kron, adobestock

Rekommenderad läsning