Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Smarta kläder som hör och ser

girl-smart-clothes.jpg

Högskolan i Borås nya projekt Suitceyes ska få personer med dövblindhet att leva livet fullt ut. Med smarta textilier som bas ska de på ett enklare sätt kunna orientera sig själva och kommunicera bättre.

– Kan man se men inte höra - eller vice versa - så kan man lösa det mesta. Men har man inget av de två sinnena så är det väldigt svårt. Och samhället kan heller inte nyttja deras kunskaper och personligheter om vi inte skapar nya möjligheter. Att förbättra kommunikationen kan bli ett stort lyft för alla, säger Nasrine Olson, lektor på Högskolan i Borås och projektledare för Suitceyes.

Dövblindhet

Dövblindhet är en kombinerad nedsättning av syn och hörsel. Graden av dövblindhet kan variera från person till person, en del är helt och hållet döva och blinda, medan andra kan ha ytterst lite syn och/eller hörsel kvar. Man kan vara dövblind från födseln eller få dövblindhet av olika anledningar, så som ålder, sjukdom eller olycka.

I Europa beräknas cirka 2,5 miljoner personer vara dövblinda. Siffran förväntas öka framöver i och med att medellivslängden ökar.

Suitceyes är ett nystartat treårigt projekt som leds av Högskolan i Borås. Övriga deltagare kommer från sex andra organisationer och länder, varav fyra är universitet eller forskningscentrum från Grekland, Tyskland, England och Holland.

Haptik, kameror och AI

Själva grundtanken för projektet är att utveckla klädesplagg som ska agera som kommunikativt gränssnitt för personer med dövblindhet. Detta kan ske på olika sätt. Det första tillvägagångssättet är haptisk information (kommunikation via beröring), och det andra är mer som en kamerasensor som fångar upp personens rum.

– Nu kan personer med dövblindhet ha svårt att till och med hitta saker i sitt eget rum utan hjälp från någon. Men med hjälp av sensorer så ska de kunna få information om vad som händer runtomkring dem, till exempel genom vibrationer, värme och lukt.

– Vi tänker också att kamerasensorer exempelvis ska kunna informera ifall det är en vägg eller en dörr framför dem, samt om ett barn leker med en boll så kan sensorerna berätta var bollen är nånstans.

I arbetet ska de också utreda möjligheterna med att införa machine learning för att på så sätt kunna underlätta för användarna bland annat när det handlar om ansiktsigenkänning.

– Vi tänker att plagget kanske talar om att tre av personerna framför dig är dina släktingar, två av dem känner du inte. Det kan förenkla mycket i personens kommunikation.

Suitceyes

Suitceyes står för Smart, User-friendly, Interactive, Tactual, Cognition-Enhancer that Yields Extended Sensosphere.

Högskolan i Borås är projektkoordinator och ansvarar, genom Biblioteks- och informationsvetenskap samt Smart Textiles, för utveckling av det smarta haptiska gränssnittet genom att använda smarta textilier.

Projektet ingår i Horizon 2020, EU:s största forsknings- och innovationsprogram.

Händerna viktiga för kommunikation

Idag är händerna det vanligaste sättet att kommunicera på. Där finns ett helt språk som personer med dövblindhet och tolkar använder för att kommunicera med varandra. Men det finns också individuella skillnader i hur mycket det går att förklara och förstå.

Läs mer: Spelande dukar och övervakande kläder i Borås

– Vissa av dem som föddes med dövblindhet och samtidigt har andra kognitiva nedsättningar har aldrig lärt sig konceptet med ord, då kan kommunikationen bli så försvårad att gränssnittet kanske inte blir till någon hjälp, tyvärr, säger Nasrine Olson.

För vissa av dem som kan handspråket så kan den kommunikationen ibland komma att bli ett störande moment, eftersom händerna används till så många olika saker i ens liv.

– Som det är nu måste de alltid använda händerna för både kommunikation och andra sysslor. Och känsel har man ju över hela kroppen så då kan också kommunikationen ske överallt, tänker vi.

Avslutningsvis, när projektet är färdigt om tre år, kommer personer med dövblindhet att ha smarta textilier på sig då?

– Det är svårt att veta exakt när något blir verklighet, men vad vi däremot vet är att inget händer ifall ingen forskar. Målet är iallafall att utforma en prototyp som är användbar rent praktiskt, och som sedan kan komma att utvecklas vidare efter projektet.

16 mars 2018 Reporter Fredrik Adolfsson digit Foto Adobestock

Rekommenderad läsning