Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Spelande dukar och övervakande kläder - i Borås händer grejer

spelandebordsduk pixlr.jpg

Världens första spelande bordsduk. Foto: Anna Sigge.

Bordsdukar innehållandes både piano och trummor, kläder för behandling av neurologiska sjukdomar, mätning av bioimpedans eller kanske övervakning av äldre  - det är bara några av funktionsområdena för smarta textilier.

Mats Johansson jobbar sedan januari 2015 50 procent som forskare åt Smart Textiles och 50 procent med liknande uppdrag på Textilhögskolan i Borås, tidigare var han lärare på skolan. Smart Textiles är ett initiativ vid Textilhögskolan som ger forskare och näringsliv möjlighet att ta fram innovationer som ska ge fördelar för industri, sjukvård och miljö. Nyligen arbetade de och högskolan ihop med ett projekt där de tog fram världens första spelande bordsduk, Mats Johansson låg bakom lanseringen.

 Idén kommer från långt bak på 80-talet när jag spelade trummor i ett band. Jag tröttnade på det evinnerliga soundcheckandet och byggde om mina vanliga trummor till ett digitalt trumset. För något år sen började jag på Smart Textiles och vi ville göra ett projekt som inkluderade textil, sensorer och ljud och då uppdaterade vi tekniken och inkluderade både trummor och piano.

 Egentligen kretsar inget kring bordsduken. Det handlar mer om att visa på tekniken - att man med textila material och tekniker kan göra dessa typer av produkter.

Mats Johansson.jpg

Mats Johansson, textilhögskolan i Borås. Fotograf: Ida Lindström

Smart Textiles har främst tre specifika fokusområden: arkitektur och interiör, hållbar textil samt hälsa och medicin. I det sistnämnda området ser man ett ökande behov på grund av en allt mer åldrande befolkning, och där personer kanske inte alltid kommer ha råd och lust att besöka sjukhus. Där kommer mycket att hända i framtiden, tror Johansson.

 Nu trycker man på en knapp om något händer, och det är kanske inte alltid så enkelt för de äldre. Framöver tror jag att mattor, möbler och kläder själva ska kunna sköta en slags övervakning kring vad som sker. Det skickas iväg ett larm via till exempel kläderna vilket har fördelen av att vi alltid har kläder på oss. Man kan lika gärna integrera sådant i klädesplaggen istället för att behöva köpa en pryl till.

 Det kan vara strumpor och vantar som mäter bioimpedans och skickar iväg en larmsignal när det är läge för dialys. Då vet både sjukhuset och personalen att det är dags - istället för att åka för säkerhets skull. Mycket pengar går att tjäna där.

Det finns också en miljöaspekt av att använda sig av smarta textilier, menar Mats Johansson. Bomull går inte att odla i större volymer samtidigt som behovet av fibrer ökar, resurserna är slut. Däremot finns det ett överskott av träd och papper, och därför satsas det mycket på att utveckla cellulosabaserade material.

 Det kan användas till textilfibrer. Materialutvecklingar sker också på nya plaster som är klimatpositiva. De använder mer växthusgas än vad som behövs för att tillverka det.

Mats Johansson har lång erfarenhet av att arbeta med forskning och utveckling och han ser en förändring mot tidigare. Det finns ett klart ökat intresse och det kommer in fler förfrågningar från icke textila företag och institutioner. Förut kom ofta etablerad textilindustri och ville göra projekt 2.0 av något, nu kan till exempel en läkare helt utan textil kunskap få en idé och höra av sig.

 Det händer ofta att man får säga nej till projekt då vi inte har resurserna, man får gå på de bästa idéerna. Men man får också vara lite försiktig, en produkt kanske är lättare och enklare som de var, allt måste inte textilifieras, det är en avvägning man får göra.   

3 augusti 2016 Uppdaterad 20 november 2019 Reporter Fredrik Adolfsson it i skolan

Rekommenderad läsning