Lagen stoppar KOL-vård

kol-projektet-960640.jpg

I KOL-projektet har personer som lever med sjukdomen fått vård på distans. Nu vill Michael Peolsson, projektledare på RISE, att vårdformen ska börja användas över hela landet men då krävs en lagändring.

Antalet kroniskt sjuka ökar och står redan idag för 80 procent av Sveriges totala sjukvårdskostnader. Det var bakgrunden när RISE tillsammans med 22 samarbetspartners satte igång projektet för vård av KOL-patienter på distans.

 SKL har visat upp hisnande siffror över hur många människor som behöver ersättas på grund av bland annat pensionsavgångar. Samtidigt behöver fler vård men antalet sjukhussängar går ner. Därför måste vi enligt alla beräkningar gå mot ett annat tänk inom vården, och där är behandling på distans en central del.

 En situation som inte är ovanlig på storsjukhusen idag är överbelastade akutmottagningar. Det gör att de patienter som inte fullt ut återhämtat sig skrivs hem, och där saknas uppföljningsmöjligheter. Det skapar en skör cirkel där de svårt sjuka alltför ofta blir återinlagda. 

Studien i siffror

  • Effektanalysen gjordes på cirka 20 patienter som följdes upp i sina hem under sex till tio veckor. Den visade att flera fall av exacerbationer, allvarliga akuttillstånd hos KOL-patienter, och akutbesök kunde undvikas genom tidiga medicinska insatser.
  • 50 virtuella ronder genomfördes och under dessa gjordes 79 medicinska åtgärder, t.ex att tidigt behandla med antibiotika.
  • För cirka 60 procent av patienterna bedömde läkarna att man kunde sätta in åtgärder som minskade risken för återinläggning och för cirka 37 procent bedömdes att åtgärder hävde en begynnande exacerbation.
  • En grov skattning av kostnaderna för återinläggning som undveks genom tidig insats motsvarade kostnader för mellan 400 000 och 2 miljoner kronor beroende på uppskattad inläggningstid och sjukdomsbild.

Källa: RISE 

Virtuella ronder

Därför utvecklade de i KOL-projektet ett system innehållandes en teknikoperatör och en vårdoperatör där den sistnämnda följer upp patienternas tillstånd på distans. Detta är ett sätt att utveckla nya prediktiva vårdprocesser som kompletterar befintlig vårdstruktur. Vårdoperatören - en sjuksköterska kunnig på KOL-sjukdomen - har koll på patienten som själv skickar in dagliga uppgifter om bland annat vikt, blodtryck och syresättning, samt svarar på frågor kring hur hon eller han mår. Resultaten skickas sedan automatiskt till vårdoperatören som diskuterar uppföljningsresultaten dels med patienten under ett videosamtal och dels med klinikläkare på en virtuell veckorond. Under den virtuella ronden finns även möjligheten att koppla in anhöriga.

 Det fina i detta arbetssätt är att det är möjligt att fånga upp försämringstrender i tillstånd innan man blir riktigt sjuk. Det blir enklare att komma i kontakt med vården när man behöver, och detta ökar tryggheten och livskvaliteten.

Kort om KOL

KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är en inflammatorisk sjukdom i luftrör och lungor som karakteriseras av långsamt ökande förträngning av luftrören med andfåddhet och trötthet. I början kan besvären vara ganska lindriga, men förvärras sjukdomen kan det bli svårt att klara vardagen utan hjälp. De flesta har sjukdomen i lindrig form och lever med den utan att ha fått diagnos.

KOL är en av vår tids stora folksjukdomar. Mellan 500 000 och 700 000 personer i Sverige är drabbade. Symtomen kommer ofta smygande och börjar i många fall med upprepade luftvägsinfektioner som varar allt längre. Tidig rökdebut är en stor riskfaktor.

Dödligheten ökar

Många KOL-patienter är rökare och rökstopp är den absolut mest effektiva behandlingen. Ett rökstopp medför att den stadiga försämringen i lungfunktionen bromsas markant. Men alla som drabbas av sjukdomen är inte rökare, mer än 10 procent som har KOL har aldrig rökt.

Dödligheten i KOL har ökat sedan 1970-talet och i dag avlider närmare 3 000 svenskar per år i sjukdomen. Sedan 2006 avlider fler kvinnor är män årligen i KOL. Tidig diagnos är avgörande för att sjukdomsutvecklingen ska kunna bromsas. KOL är ofta kopplat till hjärt-kärlsjukdomar.

Källa: Hjärt-Lungfonden, 1177 Vårdguiden

 Från början var några av patienterna osäkra inför tekniken som skulle installeras i hemmet och visste inte om detta var något som passade dem. Men efter att projektet tog slut var de oroliga över hur de skulle klara sig. Man hade sett att nyttan översteg besväret.

Läs mer: Videochatt ökar KOL-patienters livskvalitet

Danmark - ett föregångsland

Michael Peolsson menar att tillvägagångssättet i projektet skulle kunna passa också för andra sjukdomar än KOL. Främst andra kroniska sjukdomar men även i samband med exempelvis psykisk ohälsa, som också det ökar frekvent. Nu när projektet är avslutat och nyttan har visats så vill han se mer beslutskraft med nationella förtecken.

 Danmark är ett föregångsland i ett nationellt perspektiv. Där har beslut tagits att hela landet, 98 kommuner och fem regioner, ska börja arbeta med just uppföljning av KOL-patienter i hemmet. 

 Där är vi inte i Sverige. Ska vi vara bäst i världen på e-hälsa 2025 som vår vision är så måste initiativ likt detta göras. 

Vad vill du ska hända från Sveriges håll?

– Ett stort bekymmer är lagstiftningen som idag inte medger att patientdata får skickas mellan hemmet och sjukhuset. Detta försvårar utvecklingen av framtida vårdprocesser som försöker följa upp sjuka personer i sina hem. Jag önskar att man nationellt arbetar fram en gemensam lösning som gör detta möjligt, avslutar Michael Peolsson.

15 februari 2018Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Fredrik Adolfssonit i vården

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng