Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Kryptonappning sprider malware

Mjukvaruprogram som tar över produktionen av en kryptovaluta har blivit den vanligaste formen av malware. Bara förra helgen drabbades över 4 000 organisationer av en attack.

Text Tim Leffler Foto Adobestock 13 februari 2018 säkerhet

monero-mynt.jpg

– Problemet är att de här programvarorna finns överallt – på webbsidor, på serverar, i datorer och i mobiltelefoner. Det kan komma att bli större problem än ransomware, säger Lotem Finkelstein säkerhetshotanalytiker på cybersäkerhetsföretaget Check Point, till MIT Technology Review.

Kryptonappning

Det som Lotem Finkelstein beskriver kallas på engelska för cryptojacking – när en mjukvara installeras någonstans i en datorinfrastruktur för att använda dina resurser till att framställa en kryptovaluta. På svenska skulle det kunna kallas för kryptonappning.

Som grund för kryptovalutorna ligger blockkedjor, där transaktioner av exempelvis bitcoin säkerställs och slutförvaras. För att framställa nya block, så kallad mining, behöver man lösa oerhört komplexa matematiska beräkningar, vilket kräver mycket prestanda och energi. Därför belönas de som sysslar med mining med nya mynt. Och det är denna betalning hackarna vill åt.  

Läs mer: Därför överger bovarna bitcoin

Effekten av kryptonappning blir alltså att hackarna använder någon annans datorkraft för att framställa mynt och i förlängningen tjäna pengar. Så mycket som 55 procent av alla världens företag kan vara drabbade av dessa tjuvbrytare, enligt Check Points senaste Global Threat Index. Kryptonappning kan nämligen vara ett säkrare sätt för hackare att garanteras utdelning, till skillnad från med ransomware.

Tusentals drabbade

Så sent som i söndags, den 11 februari, drabbades över 4 200 webbsidor världen över och även i Sverige. Bland annat Lunds universitet, Moderaterna, en del kommuner och delar av svenska polisens webbplatser utsattes för attacken. 

Intrången gjordes via tjänsten Browsealoud från det brittiska företaget Texthelp. Browsealoud är ett plugg-in som läser upp webbtext för personer med synskador.

Läs mer: Voister förklarar bitcoin

Någon eller några, det är fortfarande oklart vem som ligger bakom attackerna, lyckades smyga in programvara för att bryta kryptovalutan Monero. Det innebär att sådan här brytnings-kod börjar skrivas på datorerna hos besökare av dessa webbplatser, utan att man vet om det, så länge som man är inne på sidan.

Det finns skydd, som till exempel Sub-Resource Integrity, för att stoppa försök att smuggla in invasiv kod på webbsidor men det saknades för många.

Källa: MIT, The Register

Senaste nytt

Servicecenter granskas

20 september 2019

Datainspektionen ska se över ifall Statens servicecenter har tillräckliga rutiner för att hitta och undersöka incidenter kring personuppgifter. Granskningen sker efter att flera anmälningar mot servicecentret lämnats in. 

AI-test i Västerås

20 september 2019

Ett sätt att lära självkörande bilar att identifiera riskbeteende bland fotgängare och fordon i trafiken, är att sätta oss själva bakom ratten i en simulator. Nu startar ett sådant test i Västerås.

Ökat tryck på bitcoin

19 september 2019

Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, sänkte återigen styrräntan och i kombination med ett allmänt instabilt politiskt läge, teknikutvecklingen och en allt större kunskap om kryptovalutor, förväntas nu bitcoins värde att stiga på sikt. 

Svensk oro över AI

19 september 2019

Hela 84 procent av svenskarna är oroliga över AI-utvecklingen i samhället och bara 6 procent menar att de inte är alls är oroade. Det visar en undersökning från Tieto och Yougov. 

Myten om mobilen

18 september 2019

Det snurrar teorier på nätet om att de stora it-jättarna avlyssnar oss via sina appar. Nu har säkerhetsföretaget Wandera gjort ett test för att avliva myten.   

Dataskydd vid forskning

17 september 2019

För att göra det lättare att tackla forskningsfusk lägger regeringen fram en preposition om att göra det möjligt att behandla personuppgifter vid hantering av oredlighet i forskning.