Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Kryptonappning sprider malware

Mjukvaruprogram som tar över produktionen av en kryptovaluta har blivit den vanligaste formen av malware. Bara förra helgen drabbades över 4 000 organisationer av en attack.

Text Tim Leffler Foto Adobestock 13 februari 2018 säkerhet

monero-mynt.jpg

– Problemet är att de här programvarorna finns överallt – på webbsidor, på serverar, i datorer och i mobiltelefoner. Det kan komma att bli större problem än ransomware, säger Lotem Finkelstein säkerhetshotanalytiker på cybersäkerhetsföretaget Check Point, till MIT Technology Review.

Kryptonappning

Det som Lotem Finkelstein beskriver kallas på engelska för cryptojacking – när en mjukvara installeras någonstans i en datorinfrastruktur för att använda dina resurser till att framställa en kryptovaluta. På svenska skulle det kunna kallas för kryptonappning.

Som grund för kryptovalutorna ligger blockkedjor, där transaktioner av exempelvis bitcoin säkerställs och slutförvaras. För att framställa nya block, så kallad mining, behöver man lösa oerhört komplexa matematiska beräkningar, vilket kräver mycket prestanda och energi. Därför belönas de som sysslar med mining med nya mynt. Och det är denna betalning hackarna vill åt.  

Läs mer: Därför överger bovarna bitcoin

Effekten av kryptonappning blir alltså att hackarna använder någon annans datorkraft för att framställa mynt och i förlängningen tjäna pengar. Så mycket som 55 procent av alla världens företag kan vara drabbade av dessa tjuvbrytare, enligt Check Points senaste Global Threat Index. Kryptonappning kan nämligen vara ett säkrare sätt för hackare att garanteras utdelning, till skillnad från med ransomware.

Tusentals drabbade

Så sent som i söndags, den 11 februari, drabbades över 4 200 webbsidor världen över och även i Sverige. Bland annat Lunds universitet, Moderaterna, en del kommuner och delar av svenska polisens webbplatser utsattes för attacken. 

Intrången gjordes via tjänsten Browsealoud från det brittiska företaget Texthelp. Browsealoud är ett plugg-in som läser upp webbtext för personer med synskador.

Läs mer: Voister förklarar bitcoin

Någon eller några, det är fortfarande oklart vem som ligger bakom attackerna, lyckades smyga in programvara för att bryta kryptovalutan Monero. Det innebär att sådan här brytnings-kod börjar skrivas på datorerna hos besökare av dessa webbplatser, utan att man vet om det, så länge som man är inne på sidan.

Det finns skydd, som till exempel Sub-Resource Integrity, för att stoppa försök att smuggla in invasiv kod på webbsidor men det saknades för många.

Källa: MIT, The Register

Senaste nytt

Danske Bank pluggar AI

24 maj 2019

Danske Bank ska genomföra utbildningar inom AI för alla Sveriges medarbetare under 2019. Förhoppningen är att tekniken bland annat ska kunna hjälpa till mot finansiell brottslighet. 

Cyberhot i skattetider

24 maj 2019

För första gången finns banktrojanen Trickbot på den svenska listan över skadlig kod. Som om det inte vore illa nog smög den sig in lagom till att skattedeklarationen skulle lämnas in.

Bosch billiga lufttaxi

23 maj 2019

Med hjälp av sensorer från Bosch kan vi snart se flygande taxibilar. Flygtester inleds 2020 och autonoma flygtaxis kan bli realitet i våra städer till 2025. 

Gartner hyllar Dell

22 maj 2019

Gartner har prisat Dell Technologies för sitt hållbarhetsarbete. En anledning är Nextwave, projektet där man har som mål att skapa världens första försörjningskedja med havsplast.

GDPR ett år senare

21 maj 2019

Tre av fyra svenskar oroar sig över hur deras personuppgifter används av företag. Och var sjätte medborgare har utnyttjat någon av rättigheterna som kom med GDPR, som bland annat rätten att bli glömd. Det visar Datainspektionens första rikstäckande integritetsrapport.

Smartare cancervård

20 maj 2019

Nu startas ett samarbete mellan läkemedelsindustrin, akademin och sjukvården för att utveckla en plattform för precisionsmedicin. Målet är att läkemedelsbehandling baserad på patienters genetiska profil ska bli mer tillgänglig vid svår cancersjukdom.