Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Kryptonappning sprider malware

Mjukvaruprogram som tar över produktionen av en kryptovaluta har blivit den vanligaste formen av malware. Bara förra helgen drabbades över 4 000 organisationer av en attack.

Text Tim Leffler Foto Adobestock 13 februari 2018 säkerhet

monero-mynt.jpg

– Problemet är att de här programvarorna finns överallt – på webbsidor, på serverar, i datorer och i mobiltelefoner. Det kan komma att bli större problem än ransomware, säger Lotem Finkelstein säkerhetshotanalytiker på cybersäkerhetsföretaget Check Point, till MIT Technology Review.

Kryptonappning

Det som Lotem Finkelstein beskriver kallas på engelska för cryptojacking – när en mjukvara installeras någonstans i en datorinfrastruktur för att använda dina resurser till att framställa en kryptovaluta. På svenska skulle det kunna kallas för kryptonappning.

Som grund för kryptovalutorna ligger blockkedjor, där transaktioner av exempelvis bitcoin säkerställs och slutförvaras. För att framställa nya block, så kallad mining, behöver man lösa oerhört komplexa matematiska beräkningar, vilket kräver mycket prestanda och energi. Därför belönas de som sysslar med mining med nya mynt. Och det är denna betalning hackarna vill åt.  

Läs mer: Därför överger bovarna bitcoin

Effekten av kryptonappning blir alltså att hackarna använder någon annans datorkraft för att framställa mynt och i förlängningen tjäna pengar. Så mycket som 55 procent av alla världens företag kan vara drabbade av dessa tjuvbrytare, enligt Check Points senaste Global Threat Index. Kryptonappning kan nämligen vara ett säkrare sätt för hackare att garanteras utdelning, till skillnad från med ransomware.

Tusentals drabbade

Så sent som i söndags, den 11 februari, drabbades över 4 200 webbsidor världen över och även i Sverige. Bland annat Lunds universitet, Moderaterna, en del kommuner och delar av svenska polisens webbplatser utsattes för attacken. 

Intrången gjordes via tjänsten Browsealoud från det brittiska företaget Texthelp. Browsealoud är ett plugg-in som läser upp webbtext för personer med synskador.

Läs mer: Voister förklarar bitcoin

Någon eller några, det är fortfarande oklart vem som ligger bakom attackerna, lyckades smyga in programvara för att bryta kryptovalutan Monero. Det innebär att sådan här brytnings-kod börjar skrivas på datorerna hos besökare av dessa webbplatser, utan att man vet om det, så länge som man är inne på sidan.

Det finns skydd, som till exempel Sub-Resource Integrity, för att stoppa försök att smuggla in invasiv kod på webbsidor men det saknades för många.

Källa: MIT, The Register

Senaste nytt

Regeringens nya uppdrag

19 juli 2018

Regeringen har gett Boverket och Lantmäteriet i uppdrag att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen genom digitalisering. 

Handlingsplan för cybersäkerhet

18 juli 2018

Nu ska arbetet med Sveriges cybersäkerhet effektiviseras ytterligare när sju tunga myndigheter ska ta fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet. MSB har det sammanhållande ansvaret för regeringens initiativ. 

Myrsteg för robotar

17 juli 2018

Genom att imitera myrors beteende kan robotar bli både billigare och mer tillförlitliga i sin navigering, visar ny forskning från Örebro universitet.

Svensk läkare med på resan

17 juli 2018

Halkat i Honduras eller ont i halsen i Honolulu - i appen HelpMe kan resenärer utomlands för första gången få medicinsk rådgivning på svenska dygnet runt genom video eller chatt.

Satsning på smartare småföretag

13 juli 2018

Regeringen satsar på ökad digital konkurrenskraft för småföretag. Nu får Tillväxtverket 5 miljoner kronor för att utveckla och genomföra ett program för att öka kunskapen i småföretags ledningar och styrelser om hur företagen kan ta tillvara digitaliseringens möjligheter.

Norrbotten störst på datacenter

12 juli 2018

Övre Norrland ska bli världsledande inom området datacenter och storskalig datahantering. Det är målet med projektet Datacenter Innovation Region som drivs av Luleå tekniska universitet och finansieras av bland annat Tillväxtverket.