Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Så blev Nordmaling bäst i klassen

skola-nordmaling.jpg

Västerbottens bästa skolor ligger i Nordmaling och är resultatet av delakulturen och ett genuint intresse för digitalisering. Men frågan är hur långt man kommit utan rektor Birgitta Tornberg.

 Det handlar mycket om att se de digitala verktygen som hjälpmedel och inte stjälpmedel. Ser man inte nyttan med mobiltelefoner och datorer så riskerar de att försämra undervisning och lärande, men om istället läraren är den som styr användandet utifrån ett tänkt syfte blir de till stor nytta.

Birgitta Tornberg är rektor på Artediskolan i Nordmaling där hon arbetat med att främja digitaliseringen av skolan. Hennes arbete har uppskattats så till den grad att hon nu blivit nominerad till Årets digitaliseringsledare 2018, ett pris som delas ut av tidningen Chef och Atea.

– Det känns roligt och ärofyllt. Samtidigt så handlar det självklart inte om mig utan om oss som kommun, där många har varit inblandade i arbetet. Utan lärarna hade vi ju inte kommit någonstans i detta.

Läs mer: Fortbildning för framgång i Nordmaling

Arbetskulturen viktig 

2009 låg Nordmalings skolor bland de sämre i Sverige vad gäller måluppfyllelse, men har de senare åren placerat sig bland de bästa skolorna och kommunerna i Västerbotten, och digitaliseringsarbetet har varit en starkt bidragande faktor till utvecklingen. En av de viktigaste förändringarna som Birgitta Tornberg arbetat med är själva arbetskulturen, eller delakulturen som den kallas. Den handlar om att dela med sig av lyckade men även misslyckade projekt till alla andra på skolan. Det kan handla om helt informella och spontana funderingar men även innehåll på konferenser, fortbildningar eller i grupper på sociala medier.

birgitta-tornberg.jpg

Birgitta Tornberg. rektor på Artediskolan i Nordmaling.

 Den digitala utvecklingen går snabbt och det blir allt viktigare att lära oss av varandra. Det har blivit en naturlig del av arbetet och det samt nyfikenheten är en av våra framgångsfaktorer. Det spelar ingen roll om det blir fel, misslyckas man med något nytt så är det framförallt ett bevis på att man har försökt.

I motiveringen till Birgitta Tornbergs nominering nämndes också att hon är duktig på att se och ta tillvara digitaliseringens möjligheter, och de är oändliga, menar hon.

– Digitala verktyg kan vara till enorm hjälp för elever som behöver extra stöd, har en funktionsnedsättning eller kanske har ett annat modersmål. Verktygen ger nya möjligheter i alla ämnen, genom 3D-skrivare, CNC-fräs, pulsmätare, andra wearables, simuleringar, 3D-glasögoon och så vidare. Listan över nya verktyg och möjligheter är oändlig. Sen är det viktigt att säga att inga av dessa verktyg kan ersätta lärarna och annan personal. De ger bara större möjligheter.

Vad skulle du säga är de största möjligheterna med att digitalisera skolan?

 Den förenklade formativa bedömningen. Eleverna kan när som helst digitalt få mer feedback och bolla dokument med lärare på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Sedan är även delakulturen enklare att få till när den kan ske digitalt, kollegor kan samverka så att det finns ett naturligt lärande i organisationen. Forskningen visar att feedback till eleverna och kollegialt lärande är bland det viktigaste vi gör för att få en god måluppfyllelse. Sist men inte minst skapar digitaliseringen en mer varierad undervisning där vi kan ta in och komma i kontakt med hela världen, vilket skapar helt nya möjligheter och gör skolan mycket mer levande.

Årets Digitaliseringsledare

Årets Digitaliseringsledare är ett pris som delas ut av tidningen Chef och Atea under Chefgalan som äger rum den 8 mars 2018 på Grand Hôtel i Stockholm.

Tanken med priset är att belöna en ledare som vågat visa vägen och lyckats göra sin organisation mer digital.

Hur ska ni jobba framöver för att fortsätta ha en skola i framkant?

– Digitaliseringsarbetet är ju ett tåg som aldrig står stilla. Allt utvecklas hela tiden och det viktigaste som händer nu är ju något som sker på alla skolor, efter att regeringen i höstas äntligen fattade beslut om den nationella it-strategin. Där kom programmering in på ett nytt sätt och det finns också oerhört viktiga skrivningar om vad det betyder att leva i ett digitaliserat samhälle, till exempel kring ansvarstagande och källkritik. Vi har kommit rätt långt i det arbetet och vi ska fortsätta fortbilda oss så att vi alltid kan ge eleverna det de har rätt till.

Läs mer: "2009 låg vi i botten - sedan digitaliserade vi"

4 januari 2018 Reporter Fredrik Adolfsson it i skolan Foto adobestock

Rekommenderad läsning