Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

När eleverna är smartare än läraren

Programmering är för många ett nytt ämne på skolschemat. Hur sker utvecklingen i undervisningen och vad gör man för att inte hålla tillbaka de snabba eleverna. Forskaren Linda Mannila och gymnasieläraren Fredrik Johansson ger sina bästa tips.

Text tim leffler Foto Fredrik Kron, Adobestock 30 januari 2018 it i skolan

Fredrik Johansson, vilken är den största utmaningen när du ska lära barn programmera?

– När jag kodat med yngre barn har jag insett att jag kanske håller tillbaka mina gymnasieelever. Jag har lärt åttaåringar att koda på samma sätt som jag lär en sextonåring. Då gäller det att flytta fram gränserna och jag har omdefinierat min syn på vilka kunskaper de kan tillgodogöra sig. Utvecklingen går ju framåt och det jag lär ut i gymnasiet idag kommer barnen snart lära sig i grundskolan, säger Fredrik Johansson, lärare på gymnasieskolan Knut Hahns i Ronneby.

Hur ser du på det här, Linda Mannila, forskare inom skolans digitalisering?

– I andra ämnen är vi vana vid att vi kan ge en progression, det vill säga att veta vad eleverna ska lära sig i årskurs ett, vad de ska kunna i årskurs fem, och så vidare. Nu kommer programmering, och det är svårt att avgränsa eleverna till vilka problem eller idéer de ska försöka förverkliga i en programmeringsmiljö. Det är en utmaning att få till den här progressionen så att vi når ut till alla och hittar en balans så det varken blir för lätt eller svårt, säger Linda Mannila, forskare, Linköping och Aalto universitet.

– Jag tror också samarbete är viktigt. Mycket programmering görs ju genom att förbättra eller ta nästa steg från en befintlig kod, och det kan vara ett sätt fär eleverna att fortsätta utvecklas om de känner att de behöver nya utmaningar. Sedan tror jag på samarbete mellan elever och att låta dem ta hjälp av varandra kring ett givet problem.

Vad säger du om det, Fredrik?

– Det är väldigt svårt att anpassa undervisningen till de olika nivåerna och hitta digitala verktyg som passar eleven beroende på hur långt han eller hon har kommit.

Hur tror du att din lärarroll i programmering ser ut om fem år, Fredrik?

– Den kommer vara avsevärt mer utmanande. Nu ligger vi på en ganska grundläggande nivå, men det är dags att börja titta på hur vi tar det vidare. Jag är ju lärare på gymnasiet som är språngbrädan till universitet eller arbete, och där behövs en omvärldsbevakning i hur det ser ut för andra elever i samma ålder. För att komma så långt som möjligt gäller det att titta på vad företagen gör, var programmeringsspråken är på väg och på verktygen för lärare och elever.

Hur ser du på utvecklingen, Linda Mannila?

– Utvecklingen är väl det enda som är beständigt som man brukar säga; vi kommer aldrig att bli fullärda. Tekniken kommer att utvecklas i allt snabbare takt så det handlar om att försöka följa strömmen och göra det bästa av läget. Vi får vara beredda på att vi alltid kommer vara nybörjare på något.

– Som lärare kanske man måste tänka på att sänka garden lite. Det behöver inte bli perfekt från början utan det viktigaste är att våga ge sig ut på den här resan och prova på olika saker.

Läs mer: Misslyckas med framgång

Ibland kanske det till och med är eleverna som lär dig?

– Ja, jag har en elev som är superduktig i programmeringsspråket Python som jag får rådfråga emellanåt. På så sätt kan eleverna också bli resurser för varandra och det kan vara tankeväckande för en lärare att inte vara den som kan mest alla gånger. 

Rekommenderad läsning

EU-projektet får toppbetyg av Ronneby

2 jun 2017 it i skolan

KnutHahn_Spanien_2.jpg KnutHahn_Spanien_2.jpg KnutHahn_Spanien_2.jpg

När unga lär unga om digitalisering blir resultatet mycket mer än ettor och nollor. Det vet killarna på Knut Hahn-gymnasiet i Ronneby som lärt nioåringar koda Raspberry Pi och hållit föredrag på engelska på en stor mässa i Spanien. Allt tack vare eget mod och ett EU-projekt.

Robotar ska lära barn att programmera

1 feb 2017 it i skolan

robotbett_960x640.jpg robotbett_960x640.jpg robotbett_960x640.jpg video

Genom att bygga robotar ska barn lära sig om datorer, elektronik, ingenjörskap och programmering. Bakom konceptet ligger Peli de Halleux, utvecklare på Microsoft Research, och hans team.

Mobilen minskar självförtroendet

31 jan 2018 it i skolan

två killar sitter på en brygga vid en sjö och tittar i sina telefoner.jpg två killar sitter på en brygga vid en sjö och tittar i sina telefoner.jpg två killar sitter på en brygga vid en sjö och tittar i sina telefoner.jpg video

För mycket skärmtid i skolan minskar mjuka färdigheter som empati, självförtroende och ledaregenskaper. Anne Bamford, professor i pedagogik och utvecklingschef för Londons skolförvaltning, varnar också när tryggheten infinner sig. Då är lärarens it-kunskaper inaktuella.

Ett samarbete mellan Microsoft och Voister

Koda lätt i Windows

12 jun 2018 it i skolan

sju kids står och tittar i en dator och ler.jpg (1) sju kids står och tittar i en dator och ler.jpg (1) sju kids står och tittar i en dator och ler.jpg (1) video

Med HP:s nya dator Stream får du en elevdator fullt utrustad med Windows 10 Pro i S-mode och en bra grund inför höstens programmering i skolorna. Det menar Fredrik Johansson, gymnasielärare i Ronneby.

PISA visar inte viktigaste kunskapen

31 jan 2017 it i skolan

bamford bett 960640.jpg bamford bett 960640.jpg bamford bett 960640.jpg video

Anne Bamford, chef på International Research Agency, tycker till om Sveriges resultat i PISA-mätningar och alternativa undersökningar som mäter framtidens kompetens. Och är det eleverna eller lärarna som utvecklas mest av digitala verktyg i skolan.

Nu kodar Köping

20 sep 2018 it i skolan

glad-tjej-programmerar-robot.jpg glad-tjej-programmerar-robot.jpg glad-tjej-programmerar-robot.jpg

Läroplanens krav på digital kompetens är en utmaning på många sätt. I Köping är lösningen en gemensam hemsida med stöd och inspiration för både lärare och elever. Välkommen till kommunen som andas programmering.

Sveriges bästa skola

13 apr 2018 it i skolan

Stenkulaskolan i malmö.jpg Stenkulaskolan i malmö.jpg Stenkulaskolan i malmö.jpg video

Stenkulaskolan strax utanför Rosengård i Malmö vill vara Sveriges bästa grundskola när år 2019 är slut. För det krävs kunniga lärare som har en förståelse för när och varför digitalisering är bra.

Ett samarbete mellan Targus och Voister

Ronneby chansar inte med skydden

10 apr 2018 it i skolan

direktörsvillan i brunnsparken i ronneby.jpg direktörsvillan i brunnsparken i ronneby.jpg direktörsvillan i brunnsparken i ronneby.jpg video

I Ronneby fyller man i höst på antalet datorer och plattor till kommunens elever, från 1 500 till drygt 4 500. Därmed ökar också behovet att skydda utrustningen.  

Robot City rustar lågstadiet

14 maj 2018 it i skolan

flicka läser ur bok för robot byggd av kartonger.jpg flicka läser ur bok för robot byggd av kartonger.jpg flicka läser ur bok för robot byggd av kartonger.jpg video

Programmering ska bli en del i matematik och teknik i grundskolan. Genom Robot City vill matematiklärarna Ingela Sandberg och Monika Helgesson sätta övningar och datalogiskt tänkande i en berättelse där eleverna ska rädda robotar från ett elakt monster som låst in dem i en grotta.