Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Så utbildas källkritiker

skola-ungar-dator.jpg

Ungdomars förmåga att kritiskt granska text blir allt viktigare i en tid av aldrig sinande information. För lärarna innebär den nya verkligheten utmaningar men framför allt möjligheter visar två studier från Göteborgs universitet.

Att förhålla sig kritisk till texter i ett digitalt samhälle blir allt viktigare. Det handlar då inte bara om att kunna avgöra källors trovärdighet utan om en mer aktiv roll. Istället för att enbart fokusera på om något är sant eller inte behöver man också reflektera över de olika perspektiv som förs fram och kan representera olika sanningar.

 Det handlar då snarare om att observera vems röst som hörs och vems röst som inte hörs, det vill säga en djupare förståelse om relationen mellan makt och språk, säger Lisa Molin är doktorand vid institutionen för tillämpad it vid Göteborgs universitet samt lektor vid Center för Skolutveckling i Göteborgs stad.

Hon har under de senaste åren gjort två studier om digitaliseringen i skolan, med fokus på de möjligheter som kan skapas i ett digitaliserat klassrum för att utveckla ett mer kritiskt förhållningssätt till texter.

Läs mer om källkritik i skolan.

 Jag har bland annat sett att en stor tillgång till olika texter och perspektiv samt möjligheter för eleverna att samtala och själva designa och omdesigna texter, är väsentliga delar i en sådan utveckling. De digitala teknologierna underlättar och skapar möjligheter för större variation i det arbetet.

Text mer komplext nuförtiden

Lisa Molin menar att text idag är mycket bredare än tidigare. Det som förr till största del handlade om bokstäver på papper involverar idag även till exempel rörlig bild eller ljud. Vem som helst kan dessutom publicera vad som helst på nätet, och att skapa mening i en strid ström av information blir därför mer komplext.

lisa_molin-1-1 (003).jpg

Lisa Molin, doktorand vid institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet samt lektor vid Center för Skolutveckling i Göteborgs stad.

– Våra elever behöver ges förutsättningar för att hantera den här komplexiteten, som även innefattar att förstå sin egen roll som skribent och hur olika digitala resurser kan användas för olika syften. Förmågan att hantera information är grundläggande i alla demokratiska samhällen, men vad detta innebär är idag mycket mer mångfacetterat än tidigare.

Vidare innefattar en mer aktiv roll att också vara delaktig i att befästa, omskapa eller skapa nya perspektiv genom egna texter. För att kunna aktivera ett sådant brett kritiskt förhållningssätt behöver man känna till världen.

– Grundläggande kunskaper om till exempel ideologier i samhället och historiska skeenden blir därför allt viktigare. Det är ett successivt arbete som behöver involvera barnen redan från tidig ålder och uppåt, på de olika nivåer de befinner sig.

"Öppna upp klassrummet"

I skolan är det numera viktigt att eleverna får möta många olika typer av texter, ta del av många olika perspektiv och använda sig av det exempelvis genom samtal och genom att designa och omdesigna texter. Här visar Lisa Molins studier att de digitala teknologierna kan vara en givande resurs.

 Att öppna upp klassrummet för en stor variation av texter och perspektiv och en mer aktiv roll hos eleverna förändrar lärarrollen ganska mycket, jämfört med ett arbete med mer traditionella läromedel. Mina studier visar dock att även om lärarna upplever utmaningar med att hitta en balans i arbetet med texter, så ser de den här förändrade rollen som väldigt angelägen och viktig i dagens samhälle.

24 januari 2018 Uppdaterad 6 februari 2019 Reporter Fredrik Adolfsson it i skolan Foto Adobestock

Rekommenderad läsning