Ett kinderägg för skolans digitala utveckling

AdobeStock_101507782_2.jpg

Skolans digitalisering handlar inte om att enbart föra in ny teknik i klassrummet utan om att ta sig an möjligheterna som ett pågående förändringsarbete. Nyckeln till framgång är drivande skolledare. Det visar projektet ”Det digitala lärandes möjligheter” där deltagande skolor redan kan visa på resultatförbättringar.

Lite knappt två år in i det treåriga forskningsprojektet ”Det digitala lärandets möjligheter” lyser en avgörande framgångsfaktor extra klart. Att digitalisera undervisningen i klassrummen handlar inte om att ersätta böcker med datorer.

_mg_9020svv1-150x150.jpg

Elisabeth Lennartsdotter, marknads- och försäljningschef på Gleerups Utbildning.

– Det handlar om att systematiskt ta sig an teknik, digitala läromedel samt kompetensutveckla pedagoger och skolledning för ett nytt synsätt på undervisning och lärande. För att lyckas behövs engagerade lärare och skolledare som tar sig an de nya möjligheterna som ett pågående förändringsarbete. På så sätt bekräftar de nya resultaten tidigare forskning och våra egna erfarenheter, säger Elisabeth Lennartsdotter, marknads- och försäljningschef chef på Gleerups Utbildning som är en av initiativtagarna till projektet.

Tunga triggers

Det var inte ett svårt beslut för Gleerups att engagera sig. Professor Åke Grönlunds engagemang var en viktig trigger. Men det fanns fler.

Skolledarnas bästa tips för digitalisering

  1. Sätt ett tydligt gemensamt mål och planera hur ni steg för steg tar er dit.
  2. Sätt en tydlig intern projektstruktur med regelbundna avstämningar.
  3. Fördela ansvaret och låt flera medarbetare hjälpa till att driva processen framåt.
  4. Satsa på kollegialt lärande och försök vara ett digitalt föredöme.
  5. Inspireras av andra och uppmärksamma goda exempel.

– Nästan sedan vi drog igång vår satsning på digitala läromedel för ungefär fem år sedan har vi goda erfarenheter av att i utvärderingssyfte arbeta med pilotstudier i klassrum runt om i Sverige. Så kombinationen goda erfarenheter, en långsiktig studie, tunga forskare och frågeställningen hur digitalisering stödjer förändringsarbete – för oss var det som ett kinderägg.

Bättre resultat

Det är fem skolor och tretton klasser som deltar i forskningsprojektet. Här finns skolor som drivs i privat respektive kommunal regi, på olika orter och med olika socioekonomiska förutsättningar. Skolorna hade också kommit olika långt med sin digitalisering. Resultaten är anmärkningsvärda, inte minst i skolorna som startade sin digitalisering inom ramen för forskningsprojektet.

– Många behövde det första året för att lära sig använda den nya tekniken i klassrummen. Men efter ytterligare ett år ser vi redan exempel på resultatförbättringar bland eleverna. Skolorna hade olika utgångspunkt när vi startade, men tack vare stort mod och aktivt ledarskap kan de vara stolta över vad de åstadkommit.

Elisabeth Lennartsdotter framhåller att det inte enbart är eleverna som har fördelar av ett digitalt arbetssätt.

– För lärare och skolpersonal erbjuder det helt andra möjligheter till kollegial samverkan.Till exempel kan lärare bygga ut Gleerups digitala läromedel med egenskapat material. Material som de kan dela inte bara med elever för att individanpassa undervisningen, utan också med lärarkollegor. Digitaliseringen är en möjlighet till kompetensutveckling och förändring, och jag hoppas det kan övertyga de skolledare som ännu känner tvekan.

Skolorna som deltar i ”Det digitala lärandet möjligheter”

  • Vålbergsskolan i Karlstad kommun
  • S:t Olofs skola i Sigtuna kommun
  • Strömsnässkolan i Markaryds kommun
  • Runby Skola i Upplands Väsby kommun
  • Björkenässkolan i Löddeköpinge kommun

Den 3 juli diskuteras ”Det digitala lärandets möjligheter” i Almedalen av en panel med forskare, politiker samt lärare och rektorer från projektet.

27 juni 2017Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Anne Hammarskjöldit i skolanFoto AdobeStock, Gleerups

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng