skolverket

De digitaliserade nationella proven ska så långt som möjligt rättas automatiskt av datorsystemet. På så sätt hoppas Skolverket och regeringen att lärarnas administrativa arbetsbelastning minskar.

Rätt tekniska förutsättningar kombinerat med ett molnbaserat lärande har varit Lunds recept för att bygga en skola för framtiden. Det menar Viveca Dahl, utbildningschef i Lunds kommun.

Om tre år införs digitala nationella prov och Skolverket arbetar intensivt med förberedelserna. Snart träffas de 100 skolor från hela Sverige som deltar i försöksverksamheten och den tekniska infrastrukturen för proven ligger högt på dagordningen.

Inom kort lämnas handlingsplanen för skolans digitalisering till regeringen. För att lyckas med det kommande arbetet krävs att skolans aktörer inte bara pekar på varandra utan tar ansvar och samarbetar.

Nu sjösätts Digital Skills and Jobs Coalition Sweden som är en förlängning av initiativet Digital Skills and Jobs Coalition. I Sverige är IT&Telekomföretagen samordnare för satsningen som med bland annat SKL och Skolverket syftar till att främja digital utveckling inom EU.

Datorer eller surfplattor med tangentbord till alla elever som gör ett nationellt prov, en skärmstorlek på minst 9,6 tum och en internetuppkoppling som klarar att alla elever gör provet samtidigt. Nu har Skolverket bestämt de tekniska förutsättningarna för digitala nationella prov.

Införandet av GDPR, utökad fjärrundervisning och tillgång till big data är några av förändringarna för skolan under 2018. Samtidigt är bristen på lärare och skolledare stor och under 2019 finns det många frågor att ta tag i.

Å ena sidan är tillgången till datorer och plattor en förutsättning för elevernas utbildning i ett allt mer digitalt klassrum. Å andra sidan behöver skolan kunna skydda sin stora investering om olyckan är framme. Skolverkets chefsjurist Sara Andersson har några goda råd på vägen.