skolverket

För att underlätta inköp av digitala verktyg till skolan behövs standarder och styrning. Det menar bland annat skolchefen i Skellefteå kommun. Därför välkomnas SKL:s kommande handlingsplan av alla i branschen med öppna armar.

Digitaliseringsrådets rapport om den digitala kompetensen i Sverige visar på ett gott grundläge men också på stora utmaningar. Bland annat för att motarbeta digitalt utanförskap samt på kort och lång sikt säkra kompetensbehoven inom bland annat välfärds- och IKT-sektorn. Ett stort ansvar för utvecklingen ligger på regeringen, SKL och Skolverket. 

Från och med 2022 blir nationella proven digitala. Det innebär att proven är anonymiserade och förhoppningsvis mer likvärdiga. Trots att förändringen ska ske snart finns det ingen risk att eleverna hamnar mellan stolarna. Det menar Karin Hector-Stahre på Skolverket.

I höst genomförs det första steget i digitaliseringen av de nationella proven och frågorna är många från skolorna. Därför arbetar SKL tillsammans med Skolverket och Swedish EdTech Industry med en vägledning som ska vara klar under våren.

Skolans digitalisering handlar mer om att driva förändring och mindre om teknik, där ansvaret ligger på skolledare och huvudmän menar Lars Lingman på Skolverket.

Om fyra år ska de nationella proven genomföras digitalt. Skolverket förbereder införandet och valet av digital provplattform är bara en av flera viktiga utmaningar som återstår att lösa.

Under februari börjar 400 lärare i hela landet en nätbaserad utbildning i programmering för grundskolans senare år och gymnasieskolan. Utbildningen är framtagen av RISE i samarbete med Academedia och projektet Makerskola.

Ansvaret för skolans digitalisering ligger hos kommunerna. Det förtydligades ytterligare i höstens regeringsbeslut om skolans digitalisering och är något som välkomnas av professor Åke Grönlund.