integritet

Forskare i Sverige och Danmark har hittat svagheter i digitala verktyg för spårning av covid-19. Datahanteringen och integriteten är två problem med de offentligt finansierade apparna.

Datainspektionen har beslutat att tillåta anonym ansiktsigenkänning. Tanken är att tekniken ska göra det lättare att förstå kundbeteenden i fysisk handel.

Norge utvecklar en spårningsapp som varnar när du befunnit dig nära någon som fastställts som smittad av coronaviruset. En sådan lösning är inte aktuell för Sverige. Det menar statsepidemiolog Anders Tegnell.

Londonpolisen har använt ansiktsigenkänning i realtid, LFR, för att scanna av 8 600 människor i ett intensivt shoppingområde. Systemet hittade åtta personer som matchades mot polisens databas, men bara en identifiering var korrekt.

Det grafiska företaget All-Media hanterar stora mängder adress- och personuppgifter. För att bli GDPR-kompatibla införde bolaget strängare rutiner för att radera kunddata och arbetar numera med krypterade mappar. Resultaten är färre misstag och en ökad känsla av trygghet.

Londonpolisen planerar att börja använda ansiktsigenkänning i realtid för att komma åt allvarliga brott. Att upptäcka misstänkta med videokameror när de går på gatorna är en övervakningsnivå som är sällsynt utanför Kina. 

Mer än hälften av svenskarna anser att storbolagens datainsamling är det största hotet mot vår personliga integritet och 11 procent anser att samhällets insamling oroar mest. Det visar en ny undersökning från SIFO. 

EU-kommissionen föreslår att ansiktsigenkänning i publika rum ska förbjudas i upp till fem år. Syftet är att få tid att undersöka teknikens inverkan på samhället.

3D-masker och bilder i telefonen har lurat ansiktsigenkänningssystemen på såväl en av världens största flygplatser som stora betaltjänster. Kanske finns det anledning att vara mer kritisk till användningen av biometrik och AI när mycket står på spel.