Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Robot hjälp för lärarna

Pedagogiska robotar i skolan kan fungera som assistenter och ge lärarna avlastning. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

15 september 2017 it i skolan

AdobeStock_120753729_2.jpg

− Jag har testat hur barnen reagerar på vanliga undervisningsinstruktioner som ges av antingen en robot eller en lärare för att bygga en Lego-figur. Resultaten visar att barnen är villiga att lyssna på anvisningarna från roboten, men att de till skillnad från samspelet med läraren inte söker hjälp från den när de inte förstår, säger doktorand Sofia Serholt som har undersökt hur mellanstadieelever i en västsvensk grundskola interagerar med en så kallad humanoid robot med människoliknande kropp, huvud och armar.

Viktig aktör

Sofia Serholt har även analyserat barnens reaktioner på robotens sätt att prata och röra sig. Det visade sig att barnen agerade som att roboten var en viktig aktör i klassrummet. Till exempel svarade eleverna när roboten ställde frågor och reagerade positivt när roboten gav dem beröm.

Användningen av robotar i klassrummet kan ses som en naturlig följd av skolans pågående digitalisering, där interaktiv teknik blir allt vanligare. En människoliknande robot kan i sin tur underlätta det digitala lärandet genom att förstärka det sociala samspelet mellan tekniken och eleven.

Integritet

Med hjälp av intervjuer och enkätundersökningar som Sofia Serholt gjort med lärare och elever framträder också några etiska utmaningar med robotar i skolan.

− Hur säkerställer vi barnens integritet och vad blir konsekvenserna av robotar i klassrummet på sikt? Och vem bär ansvaret för robotar i skolan, inte bara i relation till vad som sker i klassrummet utan även i händelse av oförutsedda och negativa konsekvenser? Dessa frågor måste hanteras innan robotar kan ses som en möjlig teknologi i skolan, säger hon.

Källa: Göteborgs universitet

Senaste nytt

Deep learning i växthus

21 september 2018

Med hjälp en avancerad kombination av rörelseplanering och bildanalys har EU-projektet SWEEPER utvecklat en skörderobot som är den första av sitt slag. Nu är förhoppningen att den ska lösa bristen på arbetskraft bland Europas grönsaksodlare.

Algoritm för bättre produktion

20 september 2018

Industrin tar hjälp av speciella datorprogram för att hitta den bästa lösningen för en produktionskedja. Det är en beräkningstung och omständlig process men ny forskning vid Högskolan i Skövde ökar förståelsen för hur programmen kan användas på bästa sätt.

AI hjälper psykologer

19 september 2018

En ny algoritm ställer psykologiska diagnoser genom att analysera vilka ord patienten använder för att beskriva sitt mående. Forskningen och innovationen har utnämnts till Startup of the year i entreprenörstävlingen Venture Cup. Nu testas Worddiagnostics på tre kliniker i Malmö.

När mobilen öppnar bilen

18 september 2018

Nu har BMW utvecklat en app till smarta telefoner som förvandlar den till en bilnyckel. Lösningen bygger på Net-Field Communication.

Mer forskning om AI

17 september 2018

Forskning inom artificiell intelligens med människan i centrum måste stärkas. Det hävdar närmare 2 000 ledande forskare i Sverige och Europa i ett brev till europeiska politiker. Nu är också hög tid att komma ikapp USA och Kina när det gäller investeringar i AI-forskning.

Örebro ökar mest

14 september 2018

Den digitala mognadsgraden i svenska företag och organisationer ökar i 17 av 21 län men det är stora skillnader i förändringstakten. Stockholm ligger kvar i topp sedan förra året men Örebro län ökar mest och går med 11,7 procent från 18:e till andraplatsen i Sverige, visar en ny studie.