− Jag har testat hur barnen reagerar på vanliga undervisningsinstruktioner som ges av antingen en robot eller en lärare för att bygga en Lego-figur. Resultaten visar att barnen är villiga att lyssna på anvisningarna från roboten, men att de till skillnad från samspelet med läraren inte söker hjälp från den när de inte förstår, säger doktorand Sofia Serholt som har undersökt hur mellanstadieelever i en västsvensk grundskola interagerar med en så kallad humanoid robot med människoliknande kropp, huvud och armar.
Viktig aktör
Sofia Serholt har även analyserat barnens reaktioner på robotens sätt att prata och röra sig. Det visade sig att barnen agerade som att roboten var en viktig aktör i klassrummet. Till exempel svarade eleverna när roboten ställde frågor och reagerade positivt när roboten gav dem beröm.
Användningen av robotar i klassrummet kan ses som en naturlig följd av skolans pågående digitalisering, där interaktiv teknik blir allt vanligare. En människoliknande robot kan i sin tur underlätta det digitala lärandet genom att förstärka det sociala samspelet mellan tekniken och eleven.
Integritet
Med hjälp av intervjuer och enkätundersökningar som Sofia Serholt gjort med lärare och elever framträder också några etiska utmaningar med robotar i skolan.
− Hur säkerställer vi barnens integritet och vad blir konsekvenserna av robotar i klassrummet på sikt? Och vem bär ansvaret för robotar i skolan, inte bara i relation till vad som sker i klassrummet utan även i händelse av oförutsedda och negativa konsekvenser? Dessa frågor måste hanteras innan robotar kan ses som en möjlig teknologi i skolan, säger hon.
Källa: Göteborgs universitet
