Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Datorer kämpar med kinesiskan

Samtidigt som chattbotar och virtuella assistenter som Amazons Alexa är en självklar del av vardagen i väst, kämpar systemutvecklare och lingvistiker för att erbjuda motsvarande lösningar i Kina. För kinesiskan är en utmaning för datorer i både tal och skrift.

26 juli 2017 Digit

AdobeStock_53031112_2.jpg

Att minsta barn kan tala kinesiska innebär inte att det är ett lätt språk att lära sig - vare sig för människor eller datorer.

År 2020 kommer 68 procent av smartphones och wearables på den kinesiska marknaden ha AI-stöd för röstbaserad kommunikation enligt undersökningsföretaget IDC. Det finns alltså en gigantisk marknad för, men också en hel del utmaningar på vägen till, ett kinesiskt konversationsgränssnitt.

Givet hur komplext det skrivna språket är blir röstbaserad databehandling ett starkt alternativ för Kina. För att skriva kinesiska på ett QWERTY-tangentbord används ett system som kallas "pinyin" och utgår från uttalet för varje tecken. Men eftersom varje tecken på mandarin har minst fyra betydelser beroende på hur det betonas, får användaren först skriva uttalet och sedan välja rätt tecken från en drop-meny. En vanlig stavelse som "yi" kan motsvara mer än 60 vanliga kinesiska tecken.

Inga mellanslag

Därmed inte sagt att det är enkelt att utveckla algoritmer för röstbaserad kommunikation på kinesiska. Till exempel skiftar tecknens betydelse beroende på deras inbördes placering. Kinesiskan skiljer inte på verbens tempus och använder inte mellanslag mellan ord som till exempel svenskan och engelskan. Alltså behöver forskarna lära sina algoritmer var de ska infoga mellanslag för att en viss kombination av tecken ska få rätt innebörd. Förutom de grammatiska utmaningarna omfattar kinesiskan en mängd olika dialekter, där många är obegripliga för varandra.

Hittills har utvecklingen i Kina kommit så långt att röstassistenttekniken fungerar för uppdragsbaserade kommandon. Till exempel för att kolla vädret. Men för en dialog med frågor och svar återstår en hel del utvecklingsarbete.

Little Fish

Utvecklingen av ett kinesiskt konversationsgränssnitt drivs av starka krafter. Till exempel gör e-handelsjätten Alibaba och den kinesiska söktjänsten Baidu stora investeringar i röstbaserad kommunikation. Bland annat ligger Baidu och startupföretaget Ainemo bakom lanseringen i juni av den röstaktiverade hemassistentroboten Little Fish. Roboten presenteras som en kinesisk version av Amazon Echo eller Google Home för landets mer än 700 miljoner internetanvändare. Satsningar som i sin tur genererar stort intresse från andra kinesiska tech-investerare.

Källa: technologyreview.com

Senaste nytt

Drönare granskar bron

18 september 2020

Nu granskas pelare, pyloner och annan betong på Öresundsbron av drönare. Tidigare genomfördes motsvarande kontroll manuellt

MS AI-tips

18 september 2020

Att utbilda medarbetarna inom AI är minst lika viktigt som att ha rätt teknik på plats. Det visar en ny undersökning från Microsoft.

Miljarder till bredband

17 september 2020

Regeringen satsar ytterligare 2,2 miljarder på utbyggnaden av bredband. Satsningen görs för att stärka Sveriges digitalisering och kommer att fördelas under de kommande fem åren.

Självkörande utan skuld

17 september 2020

Säkerhetsföraren för en självkörande Uber åtalas nu för en dödsolycka i USA. Amerikanska polisen menar att det var mänskliga fel som orsakade olyckan, och inte det självkörande fordonet. 

Mindre ensam med robot

16 september 2020

Äldre personer med demenssjukdomar mår betydligt bättre när de umgås med en robot. Det visar ny forskning från i Storbritannien och Japan.

Sensorer sopsorterar

16 september 2020

Om industrins sopor sorteras med hjälp av sensorer och robotteknik kan avfallet återvinnas i större utsträckning. Det hoppas ett antal aktörer i Skåne, som har gått samman och startat en testbädd.